Flyttar till, från och inom Sverige

Här gör vi nedslag i några större förflyttningar till, från och inom Sverige i historisk tid.

800–1050

Vikingatåg i världen

Vikingatiden (vanligen räknad cirka 800–1050) förknippas ofta med de vidsträckta vikingatåg som gick både i västerled och österled från Skandinavien. Syftena för vikingatågen varierade. Det kunde handla om krigs- och plundringståg, handelsfärder eller resor för att hitta eller erövra ny mark att bosätta sig på.

I vikingatågens kölvatten bosatte sig många nordbor i andra länder. Många flyttade till England, Skottland och franska Normandie. De tidigare obebodda öarna Island och Färöarna koloniserades och vissa sökte sig så långt bort som till Turkiet och Kanada. Den skandinaviska invandringen har lämnat språkliga spår i form av låneord och ortnamn, särskilt på de brittiska öarna.

1200-talet

Estlandssvenskarna i Aiboland

De första svenskarna utvandrade från dagens Sverige och Finland till Estland under tidig medeltid. Svenskarna bosatte sig framför allt i nordvästra delen av landet och på öarna Nargö, Dagö, Runö, Odensholm, Ormsö och Rågöarna utgjorde de en stor del av befolkningen.

I modern tid har estlandssvenskarna i olika omgångar lämnat Estland. År 1781 tvångsförflyttades ungefär 1 000 av de estlandssvenska Dagöborna till södra delen av nuvarande Ukraina där de bosatte sig i Gammalsvenskby. I samband med andra världskriget flydde en majoritet av alla estlandssvenskar i Estland till Sverige.

Läs mer om estlandssvenskarna i aiboland

1300-talet

Tysk invandring till Sverige

Under medeltiden hade Sverige en omfattande invandring från Tyskland. Den pågick från 1200-talet och in i modern tid men var som mest betydande under 1300-talet. Tyska hantverkare och köpmän bosatte sig i städerna och fick stor politisk, ekonomisk och kulturell betydelse. Ett påtagligt spår från den tyska invandringen finns i svenska språket som består av stor mängd ord som vi lånat in från tyskan under århundradenas lopp.

1580–1640

Flyttar mellan Finland och Sverige

Under perioden 1570–1660 flyttade stora grupper av nybyggare från (nuvarande) Finland till olika delar av Sverige. Nybyggarna kallades för skogsfinnar och kom från Savolax och Tavastland i östra Finland där de livnärde sig på svedjebruk. Som en del i 1500-talets koloniseringspolitik fick de outnyttjade markområden av kronan i framför allt Värmland, Västmanland, Dalarna och Norrland.

Läs mer om flyttar mellan finland och sverige

1750–1850

Säsongsvisa arbetsvandringar från Dalarna

Med folkökningen och den påbörjade industrialismen blev det från mitten av 1700-talet vanligare med så kallad arbetsvandring, alltså att lämna sin hembygd för att under en begränsad tid ta arbete på en annan ort. Den största säsongsarbetsvandringen var det så kallade herrarbetet där stora grupper av människor från Dalarna varje år vandrade ut till olika platser i landet för att arbeta på exempelvis jordbruk, byggarbetsplatser och industrier. Herrarbetet finns beskrivet från 1500-talet men tog fart under mitten av 1700-talet och var som störst under andra halvan av 1800-talet. På 1800-talet ökade antalet arbetsvandringar i hela Sverige.

Tidigt 1800-tal

Statarnas århundrade

I början av 1800-talet slår statarsystemet igenom ordentligt i Sverige. En statare var en jordbruksarbetare som fick större delen av sin lön i natura (stat). I regel anställdes de ett år i taget, vilket innebär att många statare flyttade ofta mellan olika gårdar och gods. I takt med mekaniseringen av jordbruket minskade antalet statare, och systemet avskaffades helt år 1945.

Läs mer om statarnas århundrade

1860–1920

Emigrationen till Amerika

Mellan åren 1821 och 1930 emigrerade mer än 1,2 miljoner svenskar till Amerika, vilket var nästan en femtedel av befolkningen. De flesta utvandrade till Nordamerika, men tusentals svenskar sökte sig till också till Brasilien och Argentina. För de enskilda utvandrarna från Sverige fanns ofta ekonomiska motiv till flytten. Mot slutet av 1860-talet drabbades Sverige av flera missväxtår som i kombination med en snabb befolkningsökning och konkurrens om arbetstillfällen och jord satte fart på emigrationen.

Läs mer om emigrationen till amerika

1890–1920

Urbanisering i industrialismens spår

Under 1800-talet ledde industrialiseringen till en första omfattande urbaniseringsvåg, det vill säga att många människor flyttade från landsbygden till städerna. I början av 1800-talet bodde 90 procent av befolkningen på landsbygden och i dag är det runt 15 procent som bor på landsbygden medan övriga bor i tätort.

1939–1945

Andra världskrigets migrationer

Med andra världskriget tvingades stora mängder människor på flykt i Europa och många människor sökte sin tillflykt till Sverige. Innan krigsutbrottet fanns omkring 5 000 flyktingar i Sverige och mot slutet av kriget fanns runt 200 000 flyktingar och evakuerade i landet. Det kom flyktingar från många olika länder, bland annat från Tyskland, Norge, Danmark, Estland och Lettland. Under hela kriget tog Sverige också emot så kallade krigsbarn som evakuerades från Finland. Under krigsslutet transporterades runt 30 000 före detta koncentrationslägerfångar till Sverige, framför allt med Röda korsets vita bussar.

Andra världskriget blev en brytningspunkt för Sverige som nu blev ett land med större invandring än utvandring.

1960–1970-tal

Arbetskraftsinvandring i högkonjunktur

Efter andra världskriget hade Sverige, som stått utanför kriget, en kraftig ekonomisk tillväxt och det fanns ett stort behov av arbetskraft i industrierna. Under 50- och 60-talen var arbetskraftsinvandringen stor. De flesta invandrarna kom från Norden, framför allt Finland, men många flyttade också hit från Västtyskland, Grekland, Jugoslavien och Turkiet. Arbetskraftsinvandringen upphörde i början av 1970-talet när Sverige drabbades av en ekonomisk kris.

2010–2020-tal

Rekordmånga människor på flykt

Under 2010-talet har krig och konflikter runt om i världen lett till att ett rekordstort antal människor tvingats i flykt. Många av dessa är internflyktingar, alltså människor som är på flykt i sina egna hemländer. Men många har också sökt asyl i Europa och det stora antalet asylsökande kulminerade år 2015 då ett stort antal människor från framför allt Mellanöstern, Sydasien och Afrika tog sig till Europa för att söka asyl. Under 2015 registrerades mer än dubbelt så många asylansökningar i EU jämfört med året innan. I Sverige sökte omkring 163 000 människor asyl. Efter 2015 har antalet asylsökande i Sverige minskat kraftigt bland annat på grund av en restriktivare asylpolitik.

Källor och lästips