Samiska förflyttningar

Om samisk migration till, från och inom Sápmi.

Lars J. Walkeapääs samling

Bild från Lainiovuomasamernas vårflytt i Vassdalen. På 1920- och 1930-talet tvångsförflyttades renskötare från Karesuando och Jukkasjärvi till sydligare områden i Norrbotten. På Isof finns en arkivsamling lämnad av Lars J. Walkeapää (1928−2019) som själv var sexton år då hans familj tvångsförflyttades. I hans insamlade material finns intervjuer med ett trettiotal personer om dessa förflyttningar och ett rikt bildmaterial som dokumenterar renflyttningarna från Karesuando i Sverige till sommarbetet i Norge. Foto: Lars J. Walkeapää (Isof, 40263).

Renskötsel och flyttleder

Under 1500-talet började många samer hålla sig med hjordar av halvtama renar, som under 1600-talet blev den viktigaste näringen för samerna. Tamrenskötseln utvecklades till regelbundna flyttningar i öst-västlig riktning, mellan skogslandet på vintern och högfjäll om sommaren. Familjerna följde med renhjorden mellan olika betesmarker och bodde i tältkåtor.

Bággojohtin – tvångsförflyttningarna

Under 1920- och 1930-talen genomförde den svenska staten tvångsförflyttningar av nordsamer söderut. En rad olika gränskonflikter och avtal föregick tvångsförflyttningarna. Processen har fått ett eget ord, bággojohtin, på nordsamiska.

Samisk emigration till Amerika

I samband med den stora emigrationen från Europa till Amerika migrerade även samer som vid olika tidpunkter och på grund av varierande skäl lämnade olika delar av Sápmi.

Samiskt material i Isofs arkiv

I arkivsamlingarna i Uppsala och Umeå finns olika typer av samiskt material bevarat i form av inspelningar, uppteckningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdagböcker, kartor, notböcker, fotografier och illustrationer som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur.

Lästips

Litteratur

Thomas A. DuBois (2019): “Recalling—Reconstituting—Migration: Sámi Americans and the Immigrant Experience”. I: Transnational Finnish Mobilities: Proceedings of FinnForum XI. Red. Johanna Leinonen och Auvo Kostiainen. Turku: Finnish Migration Institute.

Ellen Marie Jensen (2019): Diasporic Indigeneity and Storytelling Across Media: A Case Study of Narratives of Early Twentieth Century Sámi Immigrant Women. Tromsö Universitet.

Elin Anna Labba (2020): Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige. Norstedts.

Patrik Lantto (2000): Tiden börjar på nytt: en analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900-1950 Länk till annan webbplats.. Umeå: Institutionen för nordiska språk.

Patrik Lantto (2006): Rotlösa nomader? De första försöken att tvångsförflytta samer i Sverige. I: Oknytt, nr 3-4.

Johannes Marainen (1996): Tvångsförflyttningar av samer. I: Norrbotten. Norrbottens hembygdsförbund & Norrbottens museum, Årsbok.

Nikolaus Stenberg (2000): Tvångsförflyttningar i Sámi. I: Norrbotten. Norrbottens hembygdsförbund & Norrbottens museum, Årsbok.

Ingwar Åhrén (1979): Tvångsförflyttning eller dislokation. Nordsamernas förflyttning till södra Lappland. I: Norrbotten. Norrbottens hembygdsförbund & Norrbottens museum, Årsbok.

Lars J. Walkeapää (2012): Lainiovuoma-samernas gamla renflyttningar till Norge : om sommarbosättningar i Troms fylke på 1900-talet. CBM:s skriftserie nr. 52. Centrum för Biologisk Mångfald.

Lars J. Walkeapää (2009): Könkämävuoma-samernas renflyttningar till Norge: om sommarbosättningar i Troms fylke på 1900-talet. Tromsø: Tromsø museum, Universitetsmuseet.

Länkar

Artiklar från webbplatsen Samer.se Länk till annan webbplats.:

Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum: Forced Relocations among Sámi people Länk till annan webbplats. (film publicerad på Youtube september 2021)

SVT Dokumentär: Tvångsförflyttningar – Bággojohtin. En mörk del av svensk och samisk historia Länk till annan webbplats. (2019)