Samiskt material

Dokumentation av samiska språk och samisk folkkultur.

I arkivsamlingarna i Uppsala och Umeå finns olika typer av samiskt material bevarat i form av inspelningar, uppteckningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdagböcker, kartor, notböcker, fotografier och illustrationer som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur.

En kvinna och två barn i fjällmiljö.

Vid renskiljningen i Parkavarasj-gärdet i Arjeplog augusti år 1944. Foto: Israel Ruong (Isof, ULMA 18395).

Äldre samlingar

Det första materialet som samlades in till arkiven i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var del av en större nationell satsning. Då dokumenterades de dialekt- och kulturformer som uppfattades vara hotade av den moderna erans industrialisering och urbanisering.

Beroende på insamlarens fokus finner man både renodlat samiskt material och material som är sammanvävt med dokumentationen av jordbruks- och fiskesamhället (nybyggarkulturen inräknad) på olika platser i landet.

Äldre språkbruk

I äldre arkivmaterial förekommer benämningar såsom ”lapp”, ”lappgubbe-/gumma” och ”sockenlapp”. Dessa benämningar har sitt ursprung i den så kallade lappologin inom den skandinaviska forskningen. I Svenska akademiens ordbok från 1939 definieras lappologi som ”vetenskapen om lapparnas språk, seder m.m.”, en term som då ansågs vara något vardaglig. Begreppen uppfattades vid den tiden inte som negativa, såsom de gör i dag. De speglar en forskningstradition som till övervägande del bedrevs av majoritetsbefolkningen och i vilken samerna själva inte involverades i någon högre utsträckning.

Det finns goda skäl till att i dag inte vidareföra dessa benämningar oreflekterat och av slentrian. I dag betraktas de som nedsättande och fördomsfulla och därför olämpliga. Därför använder vi dem endast i samband med återgivanden av historiska källor och markeras i sådana fall med ”citattecken”.

Senare intag i samlingarna

Isof bygger kontinuerligt vidare på arkivsamlingarna och 2015 förvärvades en privat samisk samling som bland annat speglar Karesuandosamernas vandringar till sommarvistena på de nordnorska öarna.

Karesuandosamernas vandringar

Materialet är insamlat av Lars J. Walkeapää (1928−2019) som bland annat arbetade som renskötare i Jokkmokk och hade mångårig kontakt med arkivet i Uppsala. Han forskade under många år om samer och har bland annat dokumenterat renflyttningarna från Karesuando i Sverige till sommarbetet i Norge. Det insamlade materialet speglar även tvångsförflyttningen av samer från Karesuando till bland annat Jokkmokk 1944, då Norge stängde gränsen.

teckning en man och en get

Johan Turi (1854−1936) var den förste samiske författaren i Sverige som skrev på ett samiskt språk. Här är han avbildad av Sara Sarri-Hansegård (Isof, DAUM 5822).

Om insamlarna

Människor med olika bakgrund som på skilda sätt och med stort engagemang har dokumenterat samisk kultur och samiska språk för framtiden. Här kan du läsa mer om några av de personer som samlat in samiskt material till arkiven i Uppsala och Umeå.

Edvin Brännström

Författaren, etnologen och språkforskaren Edvin Brännström (1902−1979) inriktade sig på landskapet Norrbotten. I hans samling i arkivet i Umeå finns bland annat folkminnes-, dialekt- och ortnamnsuppteckningar samt en samling med cirka 500 svartvita fotografier.

2006 gav arkivet postumt ut hans ditintills opublicerade manus, Äldre jakt- och fångstmetoder i en Norrbottenssocken. Det är en egenhändigt illustrerad skildring av hur det gick till vid jakt och fångst av djur i början av 1900-talet.

Axel Calleberg

Kyrkoherden, författaren och nomadskoleinspektören Axel Calleberg (1891−1959) finns representerad i både arkivet i Uppsala och Umeå.

Hans samlingar består bland annat av dialektmaterial, ordsamlingar, anteckningsböcker, fotografier och de barnteckningar som han fick i gåva när han avslutade sin tjänst som nomadskoleinspektör 1945.

Titta på material

Björn Collinder och Britta Norrby-Collinder

Björn Collinder (1894−1983) var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Han hade en stor litterär produktion och bland titlarna finner man Ordbok till Sveriges lapska ortnamn (1964).

I samlingarna i Uppsala och Umeå finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar, fotografier och fältdagböcker. Hans uppteckningar kom också att utgöra en del av underlaget till Harald Grundströms arbete Lulelapsk ordbok.

Sångerskan Britta Norrby-Collinder (1904−1992) var gift med Björn Collinder och följde med på flera av hans dokumentationsresor. I arkivets samlingar i Uppsala finns ett stort antal grammofoninspelningar hon gjort med nomadläraren Carl Johansson (född 1901) och hans mor Anna Brita (född 1872) i Arjeplog 1951.

Läs mer

Harald Grundström

Prästen Harald Grundström (1885−1960) tjänstgjorde i Jokkmokks församling där han kom att lära sig lulesamiska. När han senare flyttade till Uppsala engagerades han av Landsmålsarkivet för att översätta samiska jojkar och texter. 1944 blev han filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Efter ett samarbete med Armas Otto Väisänen, professor i musikvetenskap i Helsingfors, utgav han 1958 Lapska sånger. Än mer känd är han för arbetet med Lulelapsk ordbok som utkom i fyra band åren 1946−1954.

Harald Grundström hjälpte också Anta Pirak (1873−1953), den första samiska författaren i Sverige som skrev på lulesamiska, att publicera böckerna En nomad och hans liv (1933) och Jåhttee saamee viessoom (1937).

I Harald Grundströms samlingar i Uppsala finns bland annat ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar, brev, anteckningar och sånger.

Läs mer

Nils-Erik Hansegård och Sara Sarri-Hansegård

Nils-Erik Hansegård (1918−2002) var språkvetare och verksam vid Uppsala universitet, där han var docent i finsk-ugriska 1967–1975 och senare blev professor emeritus i samiska. Vid Umeå universitet blev han 1975 den förste innehavaren av professuren i samiska.

Han har skrivit en mängd artiklar och böcker om dialekter och språk, om samiska, finska och tornedalsfinska (i dag benämnt meänkieli), om tvåspråkighet och halvspråkighet samt om samer. I hans utgivning finns bland annat boken The Transition of the Jukkasjärvi Lapps from Nomadism to Settled Life and Farming (1978).

Hans material i arkivet i Uppsala består av Sa´mi giella gålli giella, en språkkurs i nordsamiska gjord för Sveriges radio, men också av intervjuer, några transkriptioner, brev, en ordlista och manuset till den ovan nämnda boken.

Sara Sarri-Hansegård (1912−2004) är en av få kvinnor som har ett personarkiv i Isofs arkiv. Hon var dotter till renägarna Per Sarri och Anna Niia och kom som ung att tjänstgöra som piga hos Johan Turi. Hon gifte sig senare med Nils-Erik Hansegård.

Sara Sarri-Hansegård och andra samiska kvinnor har också fungerat som informanter åt olika insamlare. Om några av dem som lämnat information till arkivet i Umeå kan du läsa i Daum-katta Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. (vårbladet 2007, s. 17−18).
Hennes samling finns i arkivet i Umeå och består bland annat av brev, anteckningar, berättelser (skrivna på nordsamiska med översättning till svenska), teckningar samt en inspelad intervju där hon berättar om sina minnen.

Gustav Hasselbrink

Prästen och språkforskaren Gustav Hasselbrink (1900−1982) arbetade i många år som präst i Vilhelmina. 1944 kom doktorsavhandlingen Vilhelminalapskans ljudlära. Mest känd är han för sin sydsamiska ordbok, Südlappisches Wörterbuch, som publicerades av arkivet i Uppsala 1981−1985.

I arkivet finns hans omfattande ordsamling bevarad, och även inspelningar, uppteckningar, anteckningar, fotografier och teckningar.

Folke Hedblom

Dialekt- och ortnamnsforskaren Folke Hedblom (1908−2002) arbetade vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala åren 1944–1974. Han blev arkivets chef 1967. Parallellt med arbetet på arkivet utnämndes han till docent i Nordiska språk 1963 och erhöll professors namn 1971. Han var också arbetande ledamot av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Länk till annan webbplats..

Folke Hedblom anlitades av arkivet redan som student och bidrog åren 1937–1960 till uppkomsten av hundratals samiska inspelningar. Merparten gjordes under 1940-talet och ofta i samarbete med Björn Collinder.

I Folke Hedbloms högtidsföreläsning Sex årtionden med ULMA, som framfördes vid Dialekt- och folkminnesarkivets 75-årsjubileum 1989, berättar han om den samiska avdelning som 1943 inrättades av arkivchef Dag Strömbäck:

Om de i sanning storartade resultat som åstadkoms, vittnar våra största svenska verk inom lapsk lexikografi, det senaste, Gustav Hasselbrink, Südlappisches Wörterbuch i tre digra band, slutfört i Sven Söderströms regi. Därtill kommer de i arkivets skriftserie publicerade jojkarna, utgivna i samverkan med musiketnografisk expertis.

Från Svenska landsmål och svenskt folkliv, s. 17 (Uppsala 1989)

Olavi Korhonen

Olavi Korhonen (född 1938) är professor emeritus i Samiska språkstudier vid Umeå universitet. Han anställdes 1969 som förste arkivarie för samiska vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (Daum), där han kom att samla in både samiskt, finskt och meänkieliskt språkmaterial.

Materialet består av en stor mängd bandinspelningar, de flesta från åren 1980−1988. Han har skrivit en rad böcker och artiklar och 2006 publicerades den lulesamiska ordboken Báhkogirjje: julevsámes dárruj, dáros julevsábmáj.

Läs mer

Gunnar Modin

Hembygdsforskaren, fotografen och målaren Gunnar Modin (1895−1953) var son till den kände prästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Idag ger hans samling av fotografier inblick i en svunnen tid. Med uppmärksamhet på detaljer har han dokumenterat människor, djur, landskap, byggnader, natur och föremål i både Sverige och Norge under åren 1927 och 1929.

Bildsamlingen har arkivvårdats, digitaliserats och försetts med en uppdaterad innehållsförteckning.

Läs mer

Nils Erik Moosberg

Nils Erik Moosberg (1886−1941) från Råneå var medarbetare på Upsala Nya Tidning och blev 1926 amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala. Året innan publicerade han sin licentiatavhandling om umesamiska, som baserades på de insamlingar han gjort i Lappland. Sommaren 1917 och 1918 upptecknade han cirka 6000 ord i Tärna och 1919 fortsatte han dokumentationen i Sorsele.
I arkivet i Uppsala och med kopior i Umeå finns hans ordsamlingar, typordlistor, uppteckningar och anteckningar bevarade.

O.P. Pettersson

Folkskolläraren, författaren, dialekt- och folkminnesforskaren Olof Petter Pettersson (1859−1944) från Vilhelmina intresserade sig för samers och nybyggares kultur främst i Lappland och Ångermanland.

I arkivet i Uppsala och med vissa kopior i arkivet i Umeå finns både grammofoninspelningar och skriftligt material i form av ordsamlingar och uppteckningar om folkliv och folkloristiska berättelser.

Mest känd blev O.P. Pettersson för verken Ordbok över Vilhelminamålet (1924), Sagor från Åsele lappmark (1945) och Gamla byar i Vilhelmina (1941−1960).

Efter ett minisymposium i Umeå som hölls till O.P. Petterssons minne publicerades de fem föredragen i boken O.P. Pettersson, Lapplandsforskaren (1994).

Israel Ruong

Israel Ruong (1903−1986) var professor i samiska språk vid Uppsala universitet. Han var född i Arjeplog och talade pitesamiska.

I hans samlingar i arkivet i Uppsala finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar och fältdagböcker samt en mängd fotografier som dokumenterar samisk kultur.

Läs mer

Hilmer Joel Skoglund

Författaren och hembygdsforskaren Hilmer Joel Skoglund (1932−1994) inriktade sitt arbete på språket och kulturen kring hembygdens Flakaberg i Gällivare socken. Bland titlarna finner man artiklarna Skogssamiska folkminnen och Samernas heliga ställen.

Hans samling i arkivet i Umeå innehåller folkminnesuppteckningar, språkliga seminarieuppsatser, artiklar, manus, dagböcker, brev, fotografier och teckningar, kassaböcker och tidningsklipp.

Tryggve Sköld

Tryggve Sköld (1922−2012) var professor i finska vid Umeå universitet, den första innehavaren av denna tjänst. Han disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen Kriterien der urnordischen Lehnwörter im Lappischen (1961) och forskade bland annat om umesamiskan i Arvidsjaurs och delar av Arjeplogs kommun.

I arkivet i Uppsala finns hans anteckningar (merparten på samiska), ordsamlingar, uppteckningar, fotografier och inspelningar bevarade. I arkivet i Umeå finns ytterligare inspelningar och någon enstaka skriftlig arkivuppteckning. Det skriftliga material som tidigare endast var deponerat hos arkivet i Umeå (DAUM), även känt som ”Tryggves koffert”, förvaras idag hos Kungl. Skytteanska Samfundet Länk till annan webbplats. i Umeå.

Läs mer

Karin Stenberg

Lärarinnan Karin Stenberg (1884−1969) i Arvidsjaur var en pionjär inom den samiska föreningsrörelsen och kämpade för samiska rättigheter. Hon skrev om den skogssamiska hembygden, om samisk sed och tradition, om renskötsel och rovdjur samt om kvinnans synvinkel. 1916 bidrog hon till grundandet av sameföreningen i Arvidsjaur.

Hon initierade och författade tillsammans med Valdemar Lindholm stridsskriften ”Dat Läh Mijen Situd. En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket” (1920). Efter hennes död kom stridsropet Dat läh mijen situd (Detta är vår vilja) igen i Samernas vita bok (1980) och till 100-årsjubileet av stridsskriften publicerades antologin Skogssamisk vilja (2020), med berättelser och tankar om Karin Stenberg och hennes livsverk.

Karin Stenberg var en viktig kunskapskälla för dem som dokumenterade samiskt språk och samisk kultur. I arkivet i Uppsala finns grammofoninspelningar gjorda av Israel Ruong, Folke Hedblom samt Björn och Britta Collinder. Där hörs även Karins mor Maria ”Maja” Mattsdotter Stenberg (född 1851) jojka. I arkivet finns också de frågelistor om renskötsel som Karin Stenberg besvarat. I arkivet i Umeå finns de bandinspelningar Tryggve Sköld och Nils Hövenmark gjort liksom Karin Stenbergs egna uppsatser från Vindelns högskola.

Läs mer

Olavi Korhonen (2017), Karin Stenberg (1884-1969). Samernas förkämpe i Árviesjávrrie. En presentation.

Luleå stift (2003), ”Här har ni mig. Om Karin Stenberg. Samernas förkämpe i Arvidsjaur”. I: År av liv.

Artikeln ”Karin Stenberg: 1884-1969”. I: Jag bor i Arvidsjaur och i Sameland. Kulturen 1999.

Artikeln ”En märkeskvinna bland skogssamer” i Samefolkets Egen Tidning (1960:2).

Artikeln ”Sápmis beskyddare” i Historiskan (2018:3).

Karl Tirén

Järnvägstjänstemannen, jojksamlaren, konstnären och fiolbyggaren Karl Tirén (1869−1955) genomförde en pionjärinsats rörande dokumentation av samisk jojk. En del av hans efterlämnade samlingar finns bevarade i arkivet i Umeå och de inspelningar han gjorde förvaras i Uppsala.

På vår sida om Musiksamlingar finner du ytterligare information om Karl Tirén.

Läs mer

Johan Turi

I Isofs arkivsamlingar i Uppsala finns tre accessioner och ett porträtt föreställande jägaren, fiskaren och författaren Johan Turi (1854−1936). Han var den förste samiske författaren i Sverige som skrev på ett samiskt språk, nordsamiska.

I Isofs samlingar

  • Häfte innehållande anteckningar om en jaktfärd, dåliga renår, landshövding Bergströms hjälpåtgärder, insamling av renar med mera. På svenska (ULMA 16705)
  • Manuskript till boken 'Från fjället' (Lund 1931). På svenska (ULMA 16706)
  • Johan Turis skildringar jämte ritningar. På nordsamiska (DFU 40174:1−17)
  • Sara Sarri-Hansegårds tecknade porträtt av Johan Turi (DAUM 5822, s. 85)

Armas Otto Väisänen

Armas Otto Väisänen (1890−1969) var professor i musikvetenskap vid Helsingfors universitet och studerade folkmusik i flera länder. Tillsammans med Harald Grundström, Israel Ruong och Folke Hedblom gjorde han 1946 en rad inspelningar av jojk i Arjeplog. 1958 utkom publikationen Lapska sånger i två delar.

Det ljudande materialet förvaras i arkivet i Uppsala tillsammans med fotografier från en av hans dokumentationsresor, en notbok och andra utskrifter av jojkinspelningar.

Titta på material

K.B. Wiklund

Karl Bernhard Wiklund (1868−1934) var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Han gav ut en rad böcker, däribland Laut- und Formenlehre der lule-lappischen Dialekte (1891), den första vetenskapliga behandlingen av samiska dialekter, baserad på hans lulesamiska forskning.

I arkivet i Uppsala och med kopior i Umeå finns en del av hans efterlämnade samling bestående av ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar och kartor samt avskrifter ur prästen Jonas Nenséns samling. Majoriteten av hans samling förvaras vid Uppsala universitetsbibliotek.

K.B. Wiklunds uppteckningar utgör en del av underlaget till Harald Grundströms arbete Lulelapsk ordbok.

I Christer Karlssons bok Vetenskap som politik: K. B. Wiklund, staten och samerna under 1900-talets första hälft (2000) kan man läsa mer om K.B. Wiklunds arbete.

Rolf och Ruth Ärnström

Folkskolläraren Rolf Ärnström (1914–1997) arbetade under 1940-talet som nomadlärare på Lannavaara sameskola i Lappland. I hans personarkiv i arkivet i Uppsala finns både fotografier och berättelser från den tiden samlade. Hösten 1943 fotodokumenterade han också olika typer av renar i Talma sameby och 1946 besökte han för Landsmålsarkivet i Uppsalas räkning Saarivuoma sameby med sin kamera. I en inspelad intervju från 1993 berättar han senare om sina minnen för två av Landsmålsarkivets medarbetare.

Hans fru Ruth (1916–2011) arbetade som kontorist och år 1995 nedtecknade hon några av sina hågkomster från sitt liv som nomadlärarfru, vilket ger ett kvinnligt perspektiv från tiden.

Rolf Ärnströms fotografier lämnades till flera institutioner för att de skulle bli tillgängliga för en större publik. De har bland annat visats som del av Tromsø Museums vandringsutställning ”I fotografiets tid – resor i Sápmi”.

I arkivet i Uppsala finns Rolf Ärnströms personarkiv, Ruth Ärnströms hågkomster, texter och fotografier samt en dialekt- och folkminnesinspelning bevarade.

Titta på material

Barnteckning

Barnteckning lämnad till insamlaren Axel Calleberg år 1945 (Isof, ULMA 9247).

Isofs samiska frågelistor

Här finner du information om vilka ämnen som arkivet i Uppsala har ställt frågor om i sina samiska frågelistor.

De samiska frågelistorna har sitt ursprung i ULMA:s samiska undersökning. De påminner i sin utformning om övriga frågelistor men var avsedda för att dokumentera samiska förhållanden.

När frågelistorna skrevs användes ett äldre språkbruk där man talade om ”lapska”/”lappar” och inte samiska/samer som är de gängse ordvalen idag.

Bland frågelistorna i nummerserien M169–179 är frågelistorna markerade med A skrivna på pitesamiska/lulesamiska och frågelistorna markerade med B samma frågor men på svenska. Övriga frågelistor är på svenska.

(M står för maskinskrivna frågor och Ö för övriga frågor)

Länkar och lästips

Myndighet och parlament

Sametinget Länk till annan webbplats.

Organisationer

Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum Länk till annan webbplats.

Pacific Sámi Searvi, USA Länk till annan webbplats.

Sameföreningar i Sverige Länk till annan webbplats.

Samernas utbildningscentrum Länk till annan webbplats.

Sami Cultural Center of North America, USA Länk till annan webbplats.

Sámiráđđi, Samerådet Länk till annan webbplats.

Samiskt informationscentrum Länk till annan webbplats.

Svenska samernas riksförbund Länk till annan webbplats.

Sveriges samebyar Länk till annan webbplats. (med karta)

Ordbok & tangentbord

Sametingets digitala ordbok och ordboksapp Länk till annan webbplats.

Divvuns samiska tangentbord med stavningskontroll Länk till annan webbplats.

Forskning

Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum) Länk till annan webbplats.

Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet Länk till annan webbplats.

Institutionen för moderna språk/Finsk-ugriska vid Uppsala universitet Länk till annan webbplats.

Institutionen för språkstudier Länk till annan webbplats.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Länk till annan webbplats.

Váarduo – Centrum för samisk forskning, Umeå universitet (CeSam) Länk till annan webbplats.

Forskning, utlandet

Finnisch-Ugrisches Seminar vid Georg-August-Universität i Göttingen, Tyskland Länk till annan webbplats.

Finno-Ugric Studies vid Ludwig-Maximilians-Universität i München, Tyskland Länk till annan webbplats.

Finsk-Ugriska och nordiska språk och kulturer, Helsingfors universitet, Finland Länk till annan webbplats.

Giellagas Institute, University of Oulu, Finland Länk till annan webbplats.

Institut für Finnougristik/Uralistik vid Universität Hamburg, Tyskland Länk till annan webbplats.

Lapin Yliopisto/University of Lappland i Rovaniemi, Finland Länk till annan webbplats.

Nordeuropa-Institut vid Humboldt Universität i Berlin, Tyskland Länk till annan webbplats.

Sámi allaskuvla/Sámi University of Applied Sciences i Kautokeino, Norge Länk till annan webbplats.

Sámi dutkamiid guovddážii/Senter for samiske studier (Sesam), Arctic university i Tromsø, Norge Länk till annan webbplats.

Sami Education Institute, University of the Arctic, (nätverk av universitet Länk till annan webbplats.)

Sámi kultuvra, University of Texas, USA Länk till annan webbplats.

Skandinavisches Seminar, Universität Freiburg, Tyskland: The Freiburg Research Group in Saami Studies Länk till annan webbplats. & Sámi Contemporary Länk till annan webbplats.

Nätverk över ämnesgränser

Ohtsedidh – Samiska kulturyttringar i Mellansverige Länk till annan webbplats.

Ubmejen Biejvieh - Samiska veckan i Umeå Länk till annan webbplats.

Samiskt liv, pool inom Sveriges museer Länk till annan webbplats.

Arkiv & bibliotek

Ája (Ájttes arkiv och samernas bibliotek) Länk till annan webbplats.

Carolina Rediviva, Uppsala universitetsbibliotek Länk till annan webbplats. bl.a. Nils-Erik Hansegårds samling Länk till annan webbplats.

Digital Access to the Sámi Heritage Archives Länk till annan webbplats.

Forska om samer. Digitala arkivkällor och litteraturtips Länk till annan webbplats. (Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek och Ájtte, Svenskt fjäll och samemuseum)

Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek Länk till annan webbplats.

Lapponica, Kansalliskirjasto/National-biblioteket, Finland Länk till annan webbplats.

Riksarkivet i Stockholm Länk till annan webbplats./Ingång till samisk historia Länk till annan webbplats.

Riksarkivet/Landsarkivet i Härnösand Länk till annan webbplats. (Handlingar före 30 juni 1971 rörande samer)

Riksarkivet/Landsarkivet i Östersund Länk till annan webbplats.

Samisk arkiv, Arkivverket, Norge Länk till annan webbplats.

Samiska arkivet, Kansallisarkisto/Riksarkivet, Finland Länk till annan webbplats.

Rasbiologiska samlingar

Rasbiologiska institutets arkiv hos Carolina Rediviva, Uppsala universitetsbibliotek Länk till annan webbplats.

Sametingets sammanställning Länk till annan webbplats. från 2007 då allt ännu inte var återfunnet: Museum Gustavianums historiska samlingar Länk till annan webbplats.

Museum

Ájtte Länk till annan webbplats.

Árran - julevsáme guovdásj/Lulesamiskt senter, Norge Länk till annan webbplats.

Davvi álbmogiid dálážiid musea/ Samtidsmuseet for nordlige folk, Norge Länk till annan webbplats.

Deanu museum/Tana museum, Norge Länk till annan webbplats.

Härjedalens fjällmuseum Länk till annan webbplats.

Jamtli Länk till annan webbplats.

Nordiska museet Länk till annan webbplats.

Norrbottens museum Länk till annan webbplats.

RiddoDuottarMuseat, Norge Länk till annan webbplats.

Siida, Finland Länk till annan webbplats.

Silvermuseet Länk till annan webbplats.

Tromsö museum, Norge Länk till annan webbplats.

Várjjat Sámi Musea/Varanger samiske museum, Norge Länk till annan webbplats.

Västerbottens museum Länk till annan webbplats.

Västernorrlands museum (f.d. Murberget) Länk till annan webbplats.

Østsamisk museum, Norge Länk till annan webbplats.

Natur- och kulturvärldsarv

Laponia Länk till annan webbplats.

Radio & teve

NRK Sámi, Norge Länk till annan webbplats.

Sameradion & SVT Sápmi Länk till annan webbplats.

Yle Oddasat Sápmi, Finland Länk till annan webbplats.

Tidskrifter

Báiki International Sámi Journal Länk till annan webbplats.

Daerpies Dierie (Sydsamiskt kyrkoblad) Länk till annan webbplats.

Nuorat Länk till annan webbplats.

Samefolket Länk till annan webbplats.

Släktforskning

Samefynd (databas för släktforskare) Länk till annan webbplats.

Konst & slöjd

Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji Länk till annan webbplats.

Samiska skulpturparken Länk till annan webbplats.

Marknad

Jokkmokks marknad Länk till annan webbplats.

Musik & festival

Riddu Riđđu, Norge Länk till annan webbplats.

Sámi Grand Prix, Norge Länk till annan webbplats.

Teater

Giron Sámi Teáhter/Samiska teatern Länk till annan webbplats.

Förteckning över pitesamiskt språkmaterial

Förteckning över pitesamiskt (arjeplogssamiskt) språkmaterial, det vill säga på eller om pitesamiska, hos Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala: Pitesamiskt språkmaterial Pdf, 192.9 kB, öppnas i nytt fönster..

Här finns uppteckningar gjorda av Carl Johansson, Israel Ruong, Bo Wickman och Armas Otto Väisänen. Accessionerna i listan presenteras i nummerordning, så underrubriker kan förekomma flera gånger. Förteckningen baseras på uppteckningens innehållsbeskrivning.

När innehållsbeskrivningarna skrevs användes ett äldre språkbruk där man talade om ”lappar”/”lapskt” och inte same/samiskt som är de gängse ordvalen i dag.

Register över äldre samiskt material

I arkivet i Uppsala finns en topografisk katalog med handskrivna kort som innehåller uppgifter om det äldre arkivbeståndet. Där finns även arkivets skriftliga samiska material sammanställt och geografiskt indelat efter landskap för åren 1840−1985: Äldre skriftligt samiskt material hos Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala. Pdf, 25.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Mer ur samlingarna

Jojk

I Isofs samlingar finns en mängd inspelningar med samisk jojk. I kunskapsbanken om folklig sång och musik, kan du lyssna på några exempel ur samlingarna i Uppsala. De utvalda exemplen framförs av kvinnor och män från olika samiska språkområden och illustrerar jojkens variationsrikedom gällande tema, melodi, ton, styrka och tempo.

Matkult

Matkult.se Länk till annan webbplats. – kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige finns texter, bilder och recept ur våra samlingar från hela landet. Det går att söka geografiskt på en karta, att söka utifrån råvaror som hjortron och renmjölk eller att använda sökord som till exempel getter för att finna samisk information på sajten.

Sägenkartan

Sägenkartan finns berättelser som nedtecknades under det tidiga 1900-talet. Arkivets utsända, i regel unga studenter, reste runt och intervjuade äldre människor om det förgångna, om liv och leverne i 1800-talets Sverige. Dessutom engagerades lokala upptecknare i det omfattande insamlingsarbetet. Samiska berättelser samlades in som en del av detta arbete (fler exempel läggs till allt eftersom).

Publikationer

Bland Isofs publikationer finns även verk baserade på samiskt material ur arkiven.