Samiskt material

Dokumentation av samiska språk och samisk folkkultur.

I arkivsamlingarna i Uppsala och Umeå finns olika typer av samiskt material bevarat i form av inspelningar, uppteckningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdagböcker, kartor, notböcker, fotografier och illustrationer som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur.

En kvinna och två barn i fjällmiljö.

Vid renskiljningen i Parkavarasj-gärdet i Arjeplog augusti år 1944. Foto: Israel Ruong (Isof, ULMA 18395).

Äldre samlingar

Det första materialet som samlades in till arkiven i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var del av en större nationell satsning. Då dokumenterades de dialekt- och kulturformer som uppfattades vara hotade av den moderna erans industrialisering och urbanisering.

Beroende på insamlarens fokus finner man både renodlat samiskt material och material som är sammanvävt med dokumentationen av jordbruks- och fiskesamhället (nybyggarkulturen inräknad) på olika platser i landet.

Äldre språkbruk

I äldre arkivmaterial förekommer benämningar såsom ”lapp”, ”lappgubbe-/gumma” och ”sockenlapp”. Dessa benämningar har sitt ursprung i den så kallade lappologin inom den skandinaviska forskningen. I Svenska akademiens ordbok från 1939 definieras lappologi som ”vetenskapen om lapparnas språk, seder m.m.”, en term som då ansågs vara något vardaglig. Begreppen uppfattades vid den tiden inte som negativa, såsom de gör i dag. De speglar en forskningstradition som till övervägande del bedrevs av majoritetsbefolkningen och i vilken samerna själva inte involverades i någon högre utsträckning.

Det finns goda skäl till att i dag inte vidareföra dessa benämningar oreflekterat och av slentrian. I dag betraktas de som nedsättande och fördomsfulla och därför olämpliga. Därför använder vi dem endast i samband med återgivanden av historiska källor och markeras i sådana fall med ”citattecken”.

Senare intag i samlingarna

Isof bygger kontinuerligt vidare på arkivsamlingarna och 2015 förvärvades en privat samisk samling som bland annat speglar Karesuandosamernas vandringar till sommarvistena på de nordnorska öarna.

Karesuandosamernas vandringar

Materialet är insamlat av Lars J. Walkeapää (1928−2019) som bland annat arbetade som renskötare i Jokkmokk och hade mångårig kontakt med arkivet i Uppsala. Han forskade under många år om samer och har bland annat dokumenterat renflyttningarna från Karesuando i Sverige till sommarbetet i Norge. Det insamlade materialet speglar även tvångsförflyttningen av samer från Karesuando till bland annat Jokkmokk 1944, då Norge stängde gränsen.

teckning en man och en get

Johan Turi (1854−1936) var den förste samiske författaren i Sverige som skrev på ett samiskt språk. Här är han avbildad av Sara Sarri-Hansegård (Isof, DAUM 5822).

Om insamlarna

Här kan du läsa mer om några av de personer som samlat in samiskt material till arkiven i Uppsala och Umeå.

Isofs samiska frågelistor

Här finner du information om vilka ämnen som arkivet i Uppsala har ställt frågor om i sina samiska frågelistor.

De samiska frågelistorna har sitt ursprung i ULMA:s samiska undersökning. De påminner i sin utformning om övriga frågelistor men var avsedda för att dokumentera samiska förhållanden.

När frågelistorna skrevs användes ett äldre språkbruk där man talade om ”lapska”/”lappar” och inte samiska/samer som är de gängse ordvalen idag.

Bland frågelistorna i nummerserien M169–179 är frågelistorna markerade med A skrivna på pitesamiska/lulesamiska och frågelistorna markerade med B samma frågor men på svenska. Övriga frågelistor är på svenska.

(M står för maskinskrivna frågor och Ö för övriga frågor)

Länkar

Myndighet och parlament

Sametinget Länk till annan webbplats.

Organisationer

Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum Länk till annan webbplats.

Pacific Sámi Searvi, USA Länk till annan webbplats.

Sameföreningar i Sverige Länk till annan webbplats.

Samernas utbildningscentrum Länk till annan webbplats.

Sami Cultural Center of North America, USA Länk till annan webbplats.

Sámiráđđi, Samerådet Länk till annan webbplats.

Samiskt informationscentrum Länk till annan webbplats.

Svenska samernas riksförbund Länk till annan webbplats.

Sveriges samebyar Länk till annan webbplats. (med karta)

Ordbok & tangentbord

Sametingets digitala ordbok och ordboksapp Länk till annan webbplats.

Divvuns samiska tangentbord med stavningskontroll Länk till annan webbplats.

Forskning

Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum) Länk till annan webbplats.

Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet Länk till annan webbplats.

Institutionen för moderna språk/Finsk-ugriska vid Uppsala universitet Länk till annan webbplats.

Institutionen för språkstudier Länk till annan webbplats.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Länk till annan webbplats.

Váarduo – Centrum för samisk forskning, Umeå universitet (CeSam) Länk till annan webbplats.

Forskning, utlandet

Finnisch-Ugrisches Seminar vid Georg-August-Universität i Göttingen, Tyskland Länk till annan webbplats.

Finno-Ugric Studies vid Ludwig-Maximilians-Universität i München, Tyskland Länk till annan webbplats.

Finsk-Ugriska och nordiska språk och kulturer, Helsingfors universitet, Finland Länk till annan webbplats.

Giellagas Institute, University of Oulu, Finland Länk till annan webbplats.

Institut für Finnougristik/Uralistik vid Universität Hamburg, Tyskland Länk till annan webbplats.

Lapin Yliopisto/University of Lappland i Rovaniemi, Finland Länk till annan webbplats.

Nordeuropa-Institut vid Humboldt Universität i Berlin, Tyskland Länk till annan webbplats.

Sámi allaskuvla/Sámi University of Applied Sciences i Kautokeino, Norge Länk till annan webbplats.

Sámi dutkamiid guovddážii/Senter for samiske studier (Sesam), Arctic university i Tromsø, Norge Länk till annan webbplats.

Sami Education Institute, University of the Arctic, (nätverk av universitet Länk till annan webbplats.)

Sámi kultuvra, University of Texas, USA Länk till annan webbplats.

Skandinavisches Seminar, Universität Freiburg, Tyskland: The Freiburg Research Group in Saami Studies Länk till annan webbplats. & Sámi Contemporary Länk till annan webbplats.

Nätverk över ämnesgränser

Ohtsedidh – Samiska kulturyttringar i Mellansverige Länk till annan webbplats.

Ubmejen Biejvieh - Samiska veckan i Umeå Länk till annan webbplats.

Arkiv & bibliotek

Ája (Ájttes arkiv och samernas bibliotek) Länk till annan webbplats.

Carolina Rediviva, Uppsala universitetsbibliotek Länk till annan webbplats. bl.a. Nils-Erik Hansegårds samling Länk till annan webbplats.

Digital Access to the Sámi Heritage Archives Länk till annan webbplats.

Forska om samer. Digitala arkivkällor och litteraturtips Länk till annan webbplats. (Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek och Ájtte, Svenskt fjäll och samemuseum)

Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek Länk till annan webbplats.

Lapponica, Kansalliskirjasto/National-biblioteket, Finland Länk till annan webbplats.

Riksarkivet i Stockholm Länk till annan webbplats./Ingång till samisk historia Länk till annan webbplats.

Riksarkivet/Landsarkivet i Härnösand Länk till annan webbplats. (Handlingar före 30 juni 1971 rörande samer)

Riksarkivet/Landsarkivet i Östersund Länk till annan webbplats.

Samisk arkiv, Arkivverket, Norge Länk till annan webbplats.

Samiska arkivet, Kansallisarkisto/Riksarkivet, Finland Länk till annan webbplats.

Rasbiologiska samlingar

Rasbiologiska institutets arkiv hos Carolina Rediviva, Uppsala universitetsbibliotek Länk till annan webbplats.

Sametingets sammanställning Länk till annan webbplats. från 2007 då allt ännu inte var återfunnet: Museum Gustavianums historiska samlingar Länk till annan webbplats.

Museum

Ájtte Länk till annan webbplats.

Árran - julevsáme guovdásj/Lulesamiskt senter, Norge Länk till annan webbplats.

Davvi álbmogiid dálážiid musea/ Samtidsmuseet for nordlige folk, Norge Länk till annan webbplats.

Deanu museum/Tana museum, Norge Länk till annan webbplats.

Härjedalens fjällmuseum Länk till annan webbplats.

Jamtli Länk till annan webbplats.

Nordiska museet Länk till annan webbplats.

Norrbottens museum Länk till annan webbplats.

RiddoDuottarMuseat, Norge Länk till annan webbplats.

Siida, Finland Länk till annan webbplats.

Silvermuseet Länk till annan webbplats.

Tromsö museum, Norge Länk till annan webbplats.

Várjjat Sámi Musea/Varanger samiske museum, Norge Länk till annan webbplats.

Västerbottens museum Länk till annan webbplats.

Västernorrlands museum (f.d. Murberget) Länk till annan webbplats.

Østsamisk museum, Norge Länk till annan webbplats.

Natur- och kulturvärldsarv

Laponia Länk till annan webbplats.

Radio & teve

NRK Sámi, Norge Länk till annan webbplats.

Sameradion & SVT Sápmi Länk till annan webbplats.

Yle Oddasat Sápmi, Finland Länk till annan webbplats.

Tidskrifter

Báiki International Sámi Journal Länk till annan webbplats.

Daerpies Dierie (Sydsamiskt kyrkoblad) Länk till annan webbplats.

Nuorat Länk till annan webbplats.

Samefolket Länk till annan webbplats.

Släktforskning

Samefynd (databas för släktforskare) Länk till annan webbplats.

Konst & slöjd

Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji Länk till annan webbplats.

Samiska skulpturparken Länk till annan webbplats.

Marknad

Jokkmokks marknad Länk till annan webbplats.

Musik & festival

Riddu Riđđu, Norge Länk till annan webbplats.

Sámi Grand Prix, Norge Länk till annan webbplats.

Teater

Giron Sámi Teáhter/Samiska teatern Länk till annan webbplats.

Lästips

Publikationer från arkiven i Uppsala och Umeå

Edvin Brännström (2006): Äldre jakt- och fångstmetoder i en norrbottenssocken. Umeå.

Åke Campbell (Uddevalla 1948, Umeå 1982 faksimil): Från vildmark till bygd. En etnologisk undersökning av nybyggarkulturen i Lappland före industrialiseringens genombrott.

Carl-Martin Edsman (1994): Jägaren och makterna. Samiska och finska björnceremonier. Uppsala.

Carl-Martin Edsman (1996): Från silverfisken i Skaga till träguden i Silbojokk. Uppsala.

Phebe Fjellström (1962): Lapskt silver. Studier över en föremålsgrupp och dess ställning inom lapskt kulturliv. Del 1: Textdel, del 2: Föremålskatalog. Uppsala.

Harald Grundström (1946–1954): Lulelapsk ordbok: Lulelappisches Wörterbuch. Uppsala.

Harald Grundström, A. O. Väisänen & Sune Smedeby (1958, 1963): Lapska sånger. Texter och melodier från svenska Lappland, 1–2. Uppsala.

K. Gunnar, A. Karlsson & Siw Burman (2007): Slatta från Västerbotten. En sammanställning av spelmansmusik från Västerbotten. Umeå.

Gustav Hasselbrink (1981–1985): Südlappisches Wörterbuch, 1–3. Uppsala.

Magdalena Hellquist & Birger Lövgren (1995 andra upplagan): Bättre grå kaka än ingen smaka. Ordspråk och talesätt i Övre Norrland. Umeå.

Carl Johansson (1989): Mujto. Minnen från jägar- och fiskartiden och den gamla renkonstens dagar. Uppsala.

Levi Johansson (1947): Bebyggelse och folkliv i det gamla Frostviken. Uppsala.

Martin Lauritz (sammanställt materialet) (2006-2011): Vilhelmina: en lappmarksbygd på väg mot framtiden, 1–8. Umeå.

Irene Nilsson (2004): Det som en gång var ... - Ett småbrukarår i södra Lappland. Umeå.

Olof Petter Petterson (1999): Nybyggares dagliga leverne. Nybyggare i Vilhelmina i mitten av 1800-talet. Umeå.

P. Pettersson, Lapplandsforskaren. Fem föredrag som hölls vid ett minisymposium i Umeå till minne av Olof Petter Pettersson. Umeå 1994.

Gunnar Ternhag (2010): Jojksamlaren Karl Tirén. Umeå.

Torkel Tomasson, Leif Lindin & Håkan Rydving (1988): Några sägner, seder och bruk. Upptecknade efter lapparna i Åsele och Lycksele lappmark samt Herjedalen sommaren 1917 af Torkel Tomasson. Uppsala.

Avhandlingar

Corinna Röver (2021): Making Reindeer: The Negotiation of an Arctic Animal in Modern Swedish Sápmi, 1920–2020 Länk till annan webbplats.. Stockholm.

Ragnhild Nilsson (2021): Att bearkadidh: Om samiskt självbestämmande och samisk självkonstituering. Stockholm.

Lena Kroik (2021): Samer och livets slut: kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård Länk till annan webbplats.. Umeå.

Kristina Belančić (2020): Language policy and Sámi education in Sweden: ideological and implementational spaces for Sámi language use Länk till annan webbplats.. Umeå.

Moa Sandström (2020): Dekoloniseringskonst: Artivism i 2010-talets Sápmi Länk till annan webbplats.. Umeå.

Markus Fjällström (2019): Food Cultures in Sápmi: An Interdisciplinary Approach to the Study of the Heterogeneous Cultural Landscape of Northern Fennoscandia AD 600–1900 Länk till annan webbplats.. Stockholm.

Gudrun Norstedt (2018): A Land of One's Own: Sami Resource Use in Sweden's Boreal Landscape Under Autonomous Governance Länk till annan webbplats.. Umeå.

Kristina Sehlin MacNeil (2017): Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries Länk till annan webbplats.. Umeå.

Otso Kortekanga (2017): Tools of Teaching and Means of Managing: Educational and Sociopolitical Functions of Languages of Instruction in Elementary Schools with Sámi Pupils in Sweden, Finland and Norway 1900–1940 in a Cross-National Perspective. Stockholm.

David Kroik (2016): Differential object marking in South Saami Länk till annan webbplats.. Umeå.

Bertil Marklund (2015): Det milsvida skogsfolket. Skogssamernas samhälle i omvandling, 1650–1800 Länk till annan webbplats.. Umeå.

Åsa Össbo (2014): Nya vatten, dunkla speglingar: Industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910–1968 Länk till annan webbplats.. Umeå.

Anna-Lill Ledman (2012): Att representera och representeras: samiska kvinnor i svensk och samisk press 1966–2006 Länk till annan webbplats.. Umeå.

Lena Maria Nilsson (2012): Sami Lifestyle and Health: Epidemiological Studies from Northern Sweden Länk till annan webbplats.. Umeå.

Gunnar Hauk Gjengset (2011): Matti Aikio – verk og virke Länk till annan webbplats.. Umeå.

Märit Frändén: ”Att blotta vem jag är”: Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920–2009 Länk till annan webbplats.. Uppsala.

Ylva Jannok Nutti (2010): Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola Länk till annan webbplats.. Luleå.

Rolf Uno Algot Christoffersson (2010): Med tre röster och tusende bilder. Om den samiska trumman. Uppsala.

Gabriella Nordin (2009): Äktenskap i Sápmi: Giftermålsmönster och etnisk komplexitet i kolonisationens tidevarv, 1722–1895 Länk till annan webbplats.. Umeå.

Christina Åhrén (2008): Är jag en riktig same? En etnologisk studie av unga samers identitetsarbete Länk till annan webbplats.. Umeå.

Birgitta Fossum (2007): Förfädernas land: en arkeologisk studie av rituella lämningar i Sápmi, 300 f.Kr–1600 e.Kr Länk till annan webbplats.. Umeå.

Johnny-Leo Ludviksen Jernsletten (2007): ”Med rett til å gjete ...”: Utfordringer og muligheter i Liehittäjä konsesjonssameby. Uppsala.

Anders Mebius (2003): Kulturella representationer: En analys av några beskrivningar av samisk kultur under 1990-talet. Uppsala.

Christina Rådelius (2002): Självstyre eller samförvaltning? Problem och möjligheter utifrån en studie av världsarvet Laponia Länk till annan webbplats.. Luleå.

Patrik Lantto (2000): Tiden börjar på nytt: en analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900–1950 Länk till annan webbplats.. Umeå.

Carola Skott (1994): Helande berättelse – omvandlad värld: Fragment ur samisk miljö under 1800-talet. Göteborg.

Henning Johansson (1977): Samerna och sameundervisningen i Sverige Länk till annan webbplats.. Umeå.

Jonas Ulrik Grönlund (1848): Om lapparne och deras gudar: akademisk afhandling, med Philosophiska Facultetens samtycke, och under inseende af ... doct. Joh. Henr. Schröder ... för philosophiska graden författad och till offentlig granskning framställd Länk till annan webbplats.. Uppsala.

Förteckning över pitesamiskt språkmaterial

Förteckning över pitesamiskt (arjeplogssamiskt) språkmaterial, det vill säga på eller om pitesamiska, hos Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala: Pitesamiskt språkmaterial Pdf, 192.9 kB, öppnas i nytt fönster..

Här finns uppteckningar gjorda av Carl Johansson, Israel Ruong, Bo Wickman och Armas Otto Väisänen. Accessionerna i listan presenteras i nummerordning, så underrubriker kan förekomma flera gånger. Förteckningen baseras på uppteckningens innehållsbeskrivning.

När innehållsbeskrivningarna skrevs användes ett äldre språkbruk där man talade om ”lappar”/”lapskt” och inte same/samiskt som är de gängse ordvalen i dag.

Register över äldre samiskt material

I arkivet i Uppsala finns en topografisk katalog med handskrivna kort som innehåller uppgifter om det äldre arkivbeståndet. Där finns även arkivets skriftliga samiska material sammanställt och geografiskt indelat efter landskap för åren 1840−1985: Äldre skriftligt samiskt material hos Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala. Pdf, 25.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Mer ur samlingarna

Jojk

I Isofs samlingar finns en mängd inspelningar med samisk jojk. I kunskapsbanken om folklig sång och musik, kan du lyssna på några exempel ur samlingarna i Uppsala. De utvalda exemplen framförs av kvinnor och män från olika samiska språkområden och illustrerar jojkens variationsrikedom gällande tema, melodi, ton, styrka och tempo.

Matkult

På Matkult.se – kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige Länk till annan webbplats. finns texter, bilder och recept ur våra samlingar från hela landet. Det går att söka geografiskt på en karta, att söka utifrån råvaror som renkött, renmjölk, fisk och hjortron eller att använda sökord som till exempel getter för att finna samisk information på sajten.

Sägenkartan

På Sägenkartan finns berättelser som nedtecknades under det tidiga 1900-talet. Arkivets utsända, i regel unga studenter, reste runt och intervjuade äldre människor om det förgångna, om liv och leverne i 1800-talets Sverige. Dessutom engagerades lokala upptecknare i det omfattande insamlingsarbetet. Samiska berättelser samlades in som en del av detta arbete (fler exempel läggs till allt eftersom).

Publikationer

Bland Isofs publikationer finns även verk baserade på samiskt material ur arkiven.

Relaterat innehåll

Kontakt

Publicerad 18 maj 2020
Senast uppdaterad 13 september 2023