- Startsida
- Arkiv och insamling
- Arkivsamlingar
- Minoriteter
- Samiskt material
Samiskt material
Dokumentation av samiska språk och samisk folkkultur.
I arkivsamlingarna i Uppsala och Umeå finns olika typer av samiskt material bevarat i form av inspelningar, uppteckningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdagböcker, kartor, notböcker, fotografier och illustrationer som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur.

Vid renskiljningen i Parkavarasj-gärdet i Arjeplog augusti år 1944. Foto: Israel Ruong (Isof, ULMA 18395).
Äldre samlingar
Det första materialet som samlades in till arkiven i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var del av en större nationell satsning. Då dokumenterades de dialekt- och kulturformer som uppfattades vara hotade av den moderna erans industrialisering och urbanisering.
Beroende på insamlarens fokus finner man både renodlat samiskt material och material som är sammanvävt med dokumentationen av jordbruks- och fiskesamhället (nybyggarkulturen inräknad) på olika platser i landet.
Äldre språkbruk
I äldre arkivmaterial förekommer benämningar såsom ”lapp”, ”lappgubbe-/gumma” och ”sockenlapp”. Dessa benämningar har sitt ursprung i den så kallade lappologin inom den skandinaviska forskningen. I Svenska akademiens ordbok från 1939 definieras lappologi som ”vetenskapen om lapparnas språk, seder m.m.”, en term som då ansågs vara något vardaglig. Begreppen uppfattades vid den tiden inte som negativa, såsom de gör i dag. De speglar en forskningstradition som till övervägande del bedrevs av majoritetsbefolkningen och i vilken samerna själva inte involverades i någon högre utsträckning.
Det finns goda skäl till att i dag inte vidareföra dessa benämningar oreflekterat och av slentrian. I dag betraktas de som nedsättande och fördomsfulla och därför olämpliga. Därför använder vi dem endast i samband med återgivanden av historiska källor och markeras i sådana fall med ”citattecken”.
Senare intag i samlingarna
Isof bygger kontinuerligt vidare på arkivsamlingarna och 2015 förvärvades en privat samisk samling som bland annat speglar Karesuandosamernas vandringar till sommarvistena på de nordnorska öarna.
Karesuandosamernas vandringar
Materialet är insamlat av Lars J. Walkeapää (1928−2019) som bland annat arbetade som renskötare i Jokkmokk och hade mångårig kontakt med arkivet i Uppsala. Han forskade under många år om samer och har bland annat dokumenterat renflyttningarna från Karesuando i Sverige till sommarbetet i Norge. Det insamlade materialet speglar även tvångsförflyttningen av samer från Karesuando till bland annat Jokkmokk 1944, då Norge stängde gränsen.
Johan Turi (1854−1936) var den förste samiske författaren i Sverige som skrev på ett samiskt språk. Här är han avbildad av Sara Sarri-Hansegård (Isof, DAUM 5822).
Förteckning över pitesamiskt språkmaterial
Förteckning över pitesamiskt (arjeplogssamiskt) språkmaterial, det vill säga på eller om pitesamiska, hos Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala: Pitesamiskt språkmaterial Pdf, 192.9 kB, öppnas i nytt fönster..
Här finns uppteckningar gjorda av Carl Johansson, Israel Ruong, Bo Wickman och Armas Otto Väisänen. Accessionerna i listan presenteras i nummerordning, så underrubriker kan förekomma flera gånger. Förteckningen baseras på uppteckningens innehållsbeskrivning.
När innehållsbeskrivningarna skrevs användes ett äldre språkbruk där man talade om ”lappar”/”lapskt” och inte same/samiskt som är de gängse ordvalen i dag.
Register över äldre samiskt material
I arkivet i Uppsala finns en topografisk katalog med handskrivna kort som innehåller uppgifter om det äldre arkivbeståndet. Där finns även arkivets skriftliga samiska material sammanställt och geografiskt indelat efter landskap för åren 1840−1985: Äldre skriftligt samiskt material hos Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala. Pdf, 25.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Mer ur samlingarna
Jojk
I Isofs samlingar finns en mängd inspelningar med samisk jojk. I kunskapsbanken om folklig sång och musik, kan du lyssna på några exempel ur samlingarna i Uppsala. De utvalda exemplen framförs av kvinnor och män från olika samiska språkområden och illustrerar jojkens variationsrikedom gällande tema, melodi, ton, styrka och tempo.
Matkult
På Matkult.se – kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige Länk till annan webbplats. finns texter, bilder och recept ur våra samlingar från hela landet. Det går att söka geografiskt på en karta, att söka utifrån råvaror som renkött, renmjölk, fisk och hjortron eller att använda sökord som till exempel getter för att finna samisk information på sajten.
Sägenkartan
På Sägenkartan finns berättelser som nedtecknades under det tidiga 1900-talet. Arkivets utsända, i regel unga studenter, reste runt och intervjuade äldre människor om det förgångna, om liv och leverne i 1800-talets Sverige. Dessutom engagerades lokala upptecknare i det omfattande insamlingsarbetet. Samiska berättelser samlades in som en del av detta arbete (fler exempel läggs till allt eftersom).
Publikationer
Bland Isofs publikationer finns även verk baserade på samiskt material ur arkiven.