Ortnamn på samiska

Samiska ortnamn finns i den norra halvan av Sverige, från norra Dalarna och norrut.

Vanliga ortnamnselement

Precis som i svenskan finns det ord som återkommer i de samiska ortnamnen. Några exempel på vanliga samiska ortnamnselement är:

Samiska ortnamnselement

Betydelse

Nord-samiska

Lulesamiska Pitesamiska

Ume-samiska

Syd-samiska

Exempel

större bäck, å

johka

jåhkå

juhka

johke

Jåhkåmåhkke (Jokkmokk)

fjäll, berg

várri

várre

várrie

vaerie

Jiellevárre (Gällivare)

vik

luokta

luokta

luoktta

loekte

Nihkkáluokta (Nikkaluokta)

sjö

jávri

jávrre

jávrrie

jaevrie

Árviesjávrrie (Arvidsjaur)

Inlånade namn från samiskan

Svenskan har lånat in många ortnamn från de samiska språken. En del namn, framför allt i fjällområdena och i nordligaste Sverige, har lånats in i oförändrad form. Men många av de inlånade ortnamnen har på något sätt försvenskats. Anpassningen till svenskan från de samiska språken kan se ut på olika sätt:

  • Hela eller delar av namnet anpassas efter svenskan i uttal och stavning.
    Exempel: Ruten som är en anpassning av sydsamiskans Ruvhte och Årrosjåkk som är en anpassning av nordsamiskans Orusjohka.
  • Namnet tolkas helt eller delvis om efter ord som redan finns i svenskan.
    Exempel: Arvidsjaur som är en försvenskning av umesamiskans Árviesjávrrie och Gullön som är försvenskning av umesamiskans Guölliekluoktta.
  • Namnet får ett förklarande tillägg på svenska.
    Exempel: Stor-Varjisträsket från lulesamiskans Stuor Varggá och Sodokberget från umesamiskans Suovduoke.
  • Delar av namnet översätts till svenska.
    Exempel: Jäkkvik från pitesamiskans Jäggeluokta och Åmsele från umesamiskans Ábmuosuvvane.
  • Hela namnet översätts till svenska.
    Exempel: Harsprånget från lulesamiskans Njoammelsasskam och Högträsk från lulesamiskans Allakjávrre.

Porjus/Bårjås

Trafikverkets blåa vägskylt med det svenska namnet Porjus och det lulesamiska Bårjås.

Foto: Nils-Olof Sorterlius.

Porjus är en svensk form av det lulesamiska namnet Bårjås med betydelsen ’segel’. Tätorten och kraftverkets namn är övertaget från en gård, vars namn kom från berget Bårjåsvárre, vars svenska namn är Porjusberget. Flera förklaringar till bergets namn har givits: Att berget skulle se ut som ett segel, att berget stod i vägen som ett segel, att man från och med Bårjåsvárre kunde segla på vattenvägarna åt nordväst.

Några ortnamn med samiskt ursprung

Abisko (turistort och nationalpark i Lappland): försvenskning av nordsamiskans Ábeskovvu 'skogen vid havet/det stora vattnet'.

Arjeplog (tätort i Lappland): svensk återgivning av pitesamiskans Árjepluovve från (h)árjje 'ås' böjt i genitiv singular och pluovve 'blötmyr'.

Gällivare (stad i Lappland): svensk återgivning av lulesamiskans Jiellevárre från jielle 'spalt, mellanrum' och várre 'fjäll, berg'.

Några inlånade ortnamn i de samiska språken

Det umesamiska Vyöddale som är en till umesamiskan anpassad form av det svenska namnet Vindeln.

Det sydsamiska Eajra som är en till sydsamiskan anpassad form av det från början norska namnet Idre.

Det sydsamiska Hïernesaande som är en till sydsamiskan anpassad form av det svenska namnet Härnösand.

Läs mer om samiska ortnamn

Länkar

Litteratur

  • Falck, Albert & Korhonen, Olavi, 2008: Gällivares samiska och finska ortnamn. Gällivare.
  • Korhonen, Olavi, 2005: Samiska ortnamn i världsarvet Laponia. I: Arvet. Laponia –
    Lapplands världsarv. Hudiksvall. S. 144–189.
  • Mattisson, Ann-Christin, 1993: Samiska namn på fjällkartorna. Gävle. (LMV-rapport 1993:19.)
  • Swedell, Ulla, 2001: Finska och samiska ortnamn i Sverige. Uppsala. (Opuscula Uralica 4.)
  • Swedell, Ulla, 2007: Samiskt, finskt och svenskt kulturmöte i ortnamnsperspektiv. I: Namn och mångkultur – flerspråkiga miljöer och kulturella influenser. Föredrag vid Ortnamnssällskapets i Uppsala 70-årssymposium 21–22 oktober 2006. Red: Katharina Leibring, Staffan Nyström & Mats Wahlberg. Uppsala. S. 95–102.
  • Swedell, Ulla, 2008: Ortnamnens vittnesbörd om språkmöten i norra Norrland. I: Revitalisera mera! En artikelsamling om den språkliga mångfalden i Norden tillägnad Leena Huss. Red: Ulla Börestam, Satu Gröndahl & Boglárka Straszer. Uppsala.
  • Swedell, Ulla 2009: Gällivares bebyggelsenamn ur minoritetsperspektiv. I: Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer. Symposiebidrag redigerade av Lars-Erik Edlund och Susanne Haugen. Umeå. (NORNA-rapporter 83. Nordsvenska 16. Kulturens frontlinjer 56.) S. 27–36.