Minoriteters personnamn

I Sverige finns många minoritetsgrupper som har egna namnsystem och namnskick

Namn är en del av ett språk och en kultur. I vårt land finns ett flertal språkliga och kulturella minoritetsgrupper, både inhemska och invandrade. Vissa av dessa gruppers namn och namnskick vet vi mer om, andra mindre.

Här hittar du förteckningar över litteratur där man kan läsa mer om namn och namnbruk inom olika minoritetsgrupper.

Lästips om minoriteters personnamn

Samiska namn

Frändén, Märit, 2016: Svenska kyrkan och det samiska namnskicket. Övergripande perspektiv. I: De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna. En vetenskaplig antologi 1–2. Red.: Daniel Lindmark & Olle Sundström. Skellefteå: Artos. (Forskning för kyrkan 33.) S. 797–810.

Frändén, Märit, 2016: Kyrkan försvenskade de samiska namnen Länk till annan webbplats..

Frändén, Märit, 2012: Namnets identitetsfunktion i en samisk kontext. I: Uppsala mitt i Sápmi. Rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet, 4–5 maj 2011. Red.: Håkan Tunón, Märit Frändén, Carl-Gösta Ojala & May-Britt Öhman. Uppsala: Naptek, Centrum för biologisk mångfald. (CBM:s skriftserie 55.) S. 57–60.

Frändén, Märit, 2010: ”Att blotta vem jag är”. Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920–2009. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Uppsala. (Namn och samhälle 23.)

Frändén, Märit, 2008: Andersson, Pettersson, Lundström och Nutti. Släktnamn hos Sveriges samiska befolkning. I: Norræn nöfn – Nöfn á Norđurlöndum. Hefđir og endurnýjun. Nordiska namn – Namn i Norden. Tradition och förnyelse. Handlingar från Den fjortonde nordiska namnforskarkongressen i Borgarnes, Island, 11–14 augusti 2007. Red.: Guđrún Kvaran, Hallgrímur J. Ámundason, Jónína Hafsteinsdóttir & Svavar Sigmundsson. Uppsala. (NORNA-rapporter 84.) S. 157—160.

Frändén, Märit, 2008: Är namnet Fjellgren svenskt eller samiskt? Något om namns språkliga och kulturella tillhörighet. I: Váimmus čiegan sániid. I hjärtat gömmer jag orden. Samiskt symposium till minnet av Annika Jansson 4–5 februari 2005. Red.: Lars-Gunnar Larsson & Torbjörn Söder. Uppsala: Institutionen för moderna språk. (Opuscula Uralica 9.) S. 7–13.

Frändén, Märit, 2008: ”Min önskan är att erhålla ett namn af svenskt ursprung”. Svenska samers byten till nybildade efternamn 1920–1970. I: Människor i Norr. Samisk forskning på nya vägar. Red.: Peter Sköld. Umeå: Vaartoe – Centrum för samisk forskning. S. 207—224.

Frändén, Märit, 2007: Inhemskt, nybildat och majoritetspåverkat. Strömningar i samiskt personnamnsskick. I: Namn och mångkultur – flerspråkiga miljöer och kulturella influ­enser. Föredrag vid Ortnamnssällskapets i Uppsala 70-årssymposium 21–22 oktober 2006. Red.: Katharina Leibring, Staffan Nyström & Mats Wahlberg. Uppsala: Ortnamnssällskapet i Uppsala. S. 33—46. (Även publi­cerad i: Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer. Handlingar från NORNA:s 26:e symposium i Umeå 16–18 november 2006. Red.: Lars-Erik Edlund & Susanne Haugen. 2009. Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. (NORNA-rapporter 83. Nordsvenska 16. Kulturens frontlinjer 56.) S. 160—176.)

Grundström, Harald, 1952: Person- och släktnamn i Lule lappmark. In Lule lappmark vorkommende Personennamen. I: Grundström, Harald, 1946–54: Lulelapsk ordbok/Lulelappisches Wörterbuch. På grundval av K. B. Wiklunds, Björn Collinders och egna uppteckningar. 1–4. Uppsala. (Skrifter utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. C. 1. Lapskt språk och lapsk kultur.) S. 1283–1587.

Marainen, Johannes, 2016: Svenska kyrkan och de samiska namnskicket. Reflektioner kring några konkreta exempel. I: De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna. En vetenskaplig antologi 1–2. Red.: Daniel Lindmark & Olle Sundström. Skellefteå: Artos. (Forskning för kyrkan 33.) S. 811–820.

Wiklund, K. B., 1920: De svenska lapparnas släktnamn. I: Sverges familienamn 1920. Förteckning enligt nådigt uppdrag utarbetad av därtill förordnade sakkunnige. Stockholm. (bil. A). S. 238–239.

Finska och meänkieliska namn

Frändén, Märit, 2020: Se tavallinen Niemi. Finskspråkiga efternamn i Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I: Där Östersjön är Västersjön. Seal, kus Läänemeri on Idameri. Festskrift till Virve och Raimo Raag. Pühendusteos Virve ja Raimo Raagile. Red.: Rogier Blokland & Riitta-Liisa Valijärvi. Uppsala: Institutionen för moderna språk.

Sandström, Raija, 1991: Om försvenskningen av efternamnen i Pajalatrakten på 1900-talet och dess orsaker. I: Fenno-ugrica Suecana. Tidskrift för finsk-ugrisk forskning i Sverige 10. S. 107–156.

Sandström, Raija, 1985: Individuella variationer vid anteckningen av finska och icke-finska tillnamn i 1800-talets kyrkböcker från Nedertorneå. I: Regional och social variation i nordiskt personnamnsskick. Handlingar från NORNA:s tionde symposium i Umeå 3–5 maj 1983. Red.: Sigurd Fries & Roland Otterbjörk. Uppsala: NORNA-förlaget. (NORNA-rapporter 29.) S. 145–152.

Tenerz, Hugo, 1960: Namnen i Tornedalen under 1500-, 1600 och 1700-talen. I: Norrbotten: Norrbottens läns hembygdsförenings årsbok 1960. Red.: Hans Beskow & Olov Isaksson. Luleå: Norrbottens läns hembygdsförening. S. 33–81.

Wahlberg, Erik, 1962: Tornedalska familje- och släktnamn. I: Norrbotten: Norrbottens läns hembygdsförenings årsbok 1962. Red.: Harald Hvarfner & Olov Isaksson. Luleå: Norrbottens läns hembygdsförening. S. 109–120.

Namn hos sverigefinnar

Bladh, Gabriel, Myrhvold, Jan & Persson, Niclas, 2009: Skogsfinska släktnamn i Skandinavien. Karlstad: Karlstad universitet. (Karlstad University Studies 2009:58.)

Forsberg, Anna & Persson, Niclas, 2003: Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna. En dokumentation 1817–1823. Gävle: Veidarvon.

Frändén, Märit, 2017: ”En liten identitetsgrej” eller ”bara en kod”? Tankar om efternamn och identitet bland svenskar med finskspråkiga efternamn. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I: Namn och identitet. Handlingar från NORNAs 46:e symposium i Tammerfors den 21—23 oktober 2015. Red.: Unni-Päivä Leino, Mona Forsskåhl, Gunilla Harling-Kranck, Sabina Jordan, Minna Nakari & Ritva Liisa Pitkänen. Uppsala & Tammerfors: NORNA-förlaget. (NORNA-rapporter 94.) S. 115—132.

Frändén, Märit, 2015: ”Vi bestämde oss för att skriva namnet på ett svenskt sätt”. Förnamnsval i sverigefinska familjer. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I: Studia anthroponymica Scandinavica 32. S: 75–138.

Masanti, Anna, 2013: Nationalitetens betydelse för namnidentiteten hos unga finska och sverigefinska kvinnor. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I: Namn i stadsmiljö. Handlingar från NORNA:s 42 symposium i Helsingfors den 11–12 november 2011. Red.: Leila Mattfolk, Maria Vidberg & Pamela Gustavsson. Uppsala: NORNA-förlaget. (Skrifter 7 – Institutet för de inhemska språken. NORNA-rapporter 90.) S. 91–98.

Masanti, Anna, 2012: Namnidentitet hos unga finska och sverigefinska kvinnor. I: Studia anthroponymica Scandinavica 29 Länk till annan webbplats.. S. 123–145.

Nakari, Minna. 2015. På jakt efter innovationer i skogsfinnarnas tillnamnsbruk. I: Innovationer i namn och namnmönster. Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013. Red.: Emilia Aldrin, Linnea Gustafsson, Maria Löfdahl & Lena Wenner. Uppsala: NORNA-förlaget. (NORNA-rapporter 92.) S. 168–177.

Olovsson, Olov, 1979: Finska släktnamn i mellersta Sverige och Norge. Faksimilutgåva av en artikelserie i tidskriften Finnbygden 1962–1973. Red.: Broberg, Richard & Malmström, Knut & Stanley Sundvall. Torsby: Lions club.

Namn hos judiska grupper i Sverige

Bredefeldt, Rita, 2008: Nomen est omen? Namnskicket som uttryck för identitet, assimilering och genus. I: Bredefeldt, Rita: Judiskt liv i Stockholm och Norden. Ekonomi, identitet och assimilering 1850—1930. S. 117—156.

Bredefeldt, Rita, 2003: Naming customs as an indication of assimilation. A study of first names in the Jewish congregations of Stockholm and Malmö (1895—1921). I: These are the names. Studies in Jewish onomastics 4. Red.: Aaron Demsky. S. 77—89.

Namn hos resanderomer

Löfdahl, Maria, Tingsell, Sofia & Wenner, Lena, 2014: Lexikon, onomastikon och flerspråkighet. I: Innovationer i namn och namnmönster. Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013. Red.: Emilia Aldrin, Linnea Gustafsson, Maria Löfdahl & Lena Wenner. Uppsala: NORNA-förlaget. (NORNA-rapporter 92.) S. 153–166.

Löfdahl, Maria & Wenner, Lena, 2014: Det mångkulturella Sveriges onomastikon – en kortfattad projektbeskrivning. Länk till annan webbplats. I: Studia anthroponymica Scandinavica 32. S. 193–198.

Persontecken och personnamn i teckenspråk

Börstell, Carl, 2017: Härmed tecknar jag dig ... Länk till annan webbplats. I: Språktidningen 7/2017.

Hedberg, Tomas, 1989: Persontecken. Deras härkomst, bildningssätt och användning. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik. (Forskning om teckenspråk XVI.)

Invandrade namn generellt

Arai, Mahmood & al., 2006: Måste alla heta som Svensson? En empirisk studie av namnbyten och inkomster. Stockholm.

Carlsson, Magnus & Rooth, Dan-Olof, 2007: Etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknad – resultat från ett fältexperiment. I: Ekonomisk debatt 3. S. 55–68.

Frändén, Märit, 2017: ”Det är ju så vi alltid har uttalat det”. Om ursprungliga och försvenskade uttal av några invandrade efternamn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I: Studia anthroponymica Scandinavica 34. S. 123—147.

Frändén, Märit, 2015: Gamla i världen men nya i Sverige. En projektbeskrivning av forskning om invandrade efternamn. I: Innovationer i namn och namnmönster. Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013. Red.: Emilia Aldrin, Linnea Gustafsson, Maria Löfdahl & Lena Wenner. Uppsala: NORNA-förlaget. (NORNA-rapporter 92.) S. 67–72.

Frändén, Märit, 2014: Nittio och ett år av namninvandring. Något om Sveriges invandrade efternamn. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I: Studia anthroponymica Scandinavia 31. S. 31–41.

Aldrin, Emilia, 2009: The choice of first names as a social resource and act of identity among multilingual families in contemporary Sweden. I: Names in multi-lingual, multi-cultural and multi-ethnic contact. Proceedings of the 23rd International Congress of Onomastic Sciences, August 17–22, 2008, York University, Toronto, Canada. Ed.: Wolfgang Ahrens, Sheila Embleton & André Lapierre. Toronto. (cd-rom.) S. 86–92.

Hagström, Charlotte, 2006: Ali Sergei Johansson – Namn i en mångkulturell tid. I: Hagström, Charlotte, 2006: Man är vad man heter … Namn och identitet. Stockholm: Carlssons. S. 105—129.

Hagström, Charlotte, 2006: Leif och Mohammed söker arbete – Namn och bemötande. I: Hagström, Charlotte, 2006: Man är vad man heter… Namn och identitet. Stockholm: Carlssons. S. 130—150.

Lif, Vera, 1999: Rätten till rätt namn. Vad händer med invandrares namn i Sverige? I: Utanlandske namn i Norden. Rapport frå NORNAs tjuesjette symposium i Oslo 28.–30. mai 1997. Utgj. i samarbeid med Nordisk språkråd. Red.: Botolv Helleland & Leif Nilsson. Uppsala: NORNA-förlaget. (NORNA-rapporter 68.) S. 227–233.

Ingermanländares namn

Lif, Vera, 2004: Ingermanländares namnskick under 1900-talet. Kontinuitet och förändring. Uppsala: Uppsala universitet. (Acta universitatis Upsaliensis. Studia multiethnica Upsaliensia 17.)

Somaliska namn

Löfdahl, Maria & Wenner, Lena, 2018: ”Att säga sitt namn är att berätta sin släkts historia”. Somaliska namn i svenskspråkig kontext. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. S. 61–79.

Löfdahl, Maria & Wenner, Lena, 2018: Mellan tal- och skriftsystem. Om personnamn i en migrationssituation. I: Vänskrift till Katharina Leibring på 60-årsdagen den 20 januari 2018. Huvudred.: Leila Mattfolk & Kristina Neumüller. Uppsala: Uppsala universitet. (Namn och samhälle 30.) S. 101–105.

Ungerska namn

Straszer, Boglárka, 2013: Ungerska förnamn. Namnval och identitet bland sverigeungrare Länk till annan webbplats.. I: Studia anthroponymica Scandinavica 30. S. 49–70.