- Startsida
- Arkiv och insamling
- Arkivsamlingar
- Minoriteter
- Skogsfinskt material
Skogsfinskt material
Dokumentation av skogsfinskt språk och skogsfinsk folkkultur.
I samlingarna i Uppsala och Umeå finns olika typer av skogsfinskt material bevarat i form av uppteckningar, inspelningar, brev, fotografier och ortnamnsamlingar som tillsammans ger en bild av skogsfinsk kultur i Sverige.
Rikenbergets rökstuga i Södra Finnskoga, Värmland. Foto: Richard Broberg (Isof, ULMA 35755:19).
Vilka var skogsfinnarna?
Skogsfinnarna flyttade till Sverige från (nuvarande) Finland i slutet av 1500-talet och livnärde sig på svedjebruk i områden med mycket barrskog. Rester av deras distinkta kultur finns ännu kvar i finnbygderna − som i Sverige sträcker sig från norra Västergötland och Närke i söder till södra Lappland i norr och från Gästrikland i öster till Värmland i väster.
Varför flyttade de?
Som ett resultat av den koloniseringspolitik av outnyttjade markområden som Gustav Vasa inledde under 1500-talet, började skogsfinnar i slutet av århundradet att flytta från Savolax och Tavastland till delar av nuvarande Sverige och Norge, där det fanns kronoallmänningar att börja bruka.
Förutom det lockande erbjudandet om mark fanns det bland skogsfinnarna också ibland en vilja att komma undan Sveriges utdragna krig med Ryssland och dess effekter.
Teckning av laukku (väska) i en uppteckning från år 1949 från Nyskoga, Värmland. Illustration: Maj-Lis Holmberg (Isof, ULMA 20325).
Några insamlare
Här kan du läsa mer om några av de personer som samlat in skogsfinskt material till Isofs arkiv.
Richard Broberg
Richard Broberg (1910−1988) var förste arkivarie vid dåvarande Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala och en av de personer som samlat in material i skogsfinska områden till arkivet. Han var själv född i norra Fryksdalens finnmarker i Värmland och ättling till skogsfinska invandrare.
Broberg skrev två artiklar om skogsfinskt språk och kultur i Svenska landsmål och svenskt folkliv. Ett längre manus i ämnet utgavs också postumt, som en särskild utgåva av Svenska landsmål och svenskt folkliv.
- Boken Finsk invandring till mellersta Sverige. En översikt från medeltiden till 1600-talets slut
Pdf, 27.8 MB, öppnas i nytt fönster. (1988) - Artikeln Invandringar från Finland till mellersta Skandinavien före 1700 (Svenska landsmål och svenskt folkliv 1967 Pdf, 31.2 MB., s. 59–98)
- Artikeln "Den nuvarande språksituationen i Värmlands finnbygder" (Svenska landsmål och svenskt folkliv 1953–1954 Pdf, 58.5 MB., s. 78–91)
Richard Brobergs bok Finsk invandring till mellersta Sverige är tyvärr slutsåld men går att läsa som pdf ovan. Den finns också att låna på ett flertal bibliotek i landet och går ibland även att finna på antikvariat. Boken gavs ut i samutgåva med Skrifter utgivna av föreningen för Värmlandskultur (nr. 7, Karlstad 1988). I boken Språk och kulturgränser i Värmland. En översikt och några synpunkter (1972, omtryckt 2001) omnämns också finsk kultur på några ställen.
Richard Broberg fotograferad på Rännberget i Östmarks socken år 1967 (Isof, ULMA 35755:18).
Julius Mägiste
Den estniske språkforskaren Julius Mägiste (1900−1978) var 1932−1944 professor i östersjöfinska språk vid universitetet i Tartu. Under andra världskrigets slutskede flydde han till Sverige, där han blev kvar. Mägiste fortsatte sin forskargärning vid Lunds universitet, där han 1947 startade undervisning i finsk-ugriska språk.
I Isofs samlingar i Uppsala finns ett stort antal grammofoninspelningar som Mägiste gjorde 1948 i Fryksdals och Älvdals härader i Värmland. I Uppsalasamlingarna ingår också papperskopior av Mägistes ortnamnsuppteckningar, vilka i original förvaras vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors. Kopiorna var en gåva till dåvarande Ortnamnsarkivet vid dess 50-årsjubileum 1978. Mägistes främsta publikation inom området är trebandsverket Värmlandsfinska ortnamn (Helsingfors 1966−70).
Julius Mägiste med informanten Vilhelm Edvardsson från gården Purala i Röjdåfors i Östmarks socken år 1948 (Isof, ULMA 35755:18).
Matti Mörtberg
Matti Mörtberg (1894–1992) föddes i Övertorneå i Norrbotten. Under uppväxten talade han både finska och svenska, och redan tidigt i livet blev han nog intresserad av den skogsfinska kulturen när hans far berättade om möten han haft med skogsfinnar. Intresset fördjupades när han studerade finsk-ugriska språk i Uppsala och på sommaren 1928 cyklade han därifrån till Värmland för att ta del av den skogsfinska kulturen på plats. Mörtberg fick övernatta på Juhoila gård och besöket där gjorde djupt intryck på honom.
Under tre somrar på 1930-talet, 1935, 1937 och 1938, återvände han till Värmland för att dokumentera den finska kulturen. Han gjorde uppteckningar i Lekvattnets, Nyskoga och Östmarks socknar. I de flesta fall är de på finska, men även svenska förekommer, beroende på sagespersonens språkkunskaper. Innehållet spänner över ett brett fält inom både materiell och andlig kultur. 1935 gjorde Mörtberg även inspelningar med fonograf (Edifone). Rullarna är tyvärr i dåligt skick, men det som sägs på dem finns transkriberat och översatt till svenska av Mörtberg själv. En del av hans uppteckningar från 1935 är bevarade i Nordiska museets arkiv i Stockholm, medan materialet han samlade in 1937 och 1938 samt alla fonografrullar finns i Isofs arkiv i Uppsala.
2011 gav Torbjörn Söder ut Mörtbergs samtliga värmlandsfinska uppteckningar och transkriptioner med översättningar. På Kungl. Gustaf Adolf Akademiens webbplats kan du läsa boken Matti Mörtbergs värmlandsfinska uppteckningar som pdf
Länk till annan webbplats.. Och här på sidan Värmlandsfinska berättelser kan du läsa några utdrag ur boken.
Mats Wahlberg
Mats Wahlberg (född 1948) är före detta forskningschef för Namnarkivet i Uppsala och har upptecknat ortnamn i finnmarkerna i sydvästra Dalarna och angränsande områden i Värmland.
Han har även hållit ett flertal föredrag i ämnet och publicerat artikeln Ortnamnsförrådet i de svenska finnmarkerna (Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift, s. 48–69. Uppsala 1991).
Mats Wahlberg