Vad är ett nyord?

Ett nyord är helt enkelt ett nytt ord i språket. Svenskan får nya ord hela tiden – en del glöms bort snabbt, andra kommer för att stanna.

närbild på coronavirus

Stora världshändelser leder till nya ord. Året 2020 präglades av coronaepedemin och på nyordslistan hittade vi till exempel nyorden coronaanpassa, coronahälsning, covid-19, hobbyepidemolog, immunitetspass, infodemi, klustersmitta, lockdown, R-tal och självkarantän.

Ett levande språk

Alla levande språk utvecklas – nya ord och uttryck bildas hela tiden medan andra glöms bort och försvinner eller ändrar betydelse. De nya orden i ett språk blir en slags spegel av samhället – de är ofta kopplade till stora världshändelser och nya samhällsfenomen. På senare år har vi fått många nyord som har med teknik att göra, till exempel mobilzombie, e-sport. En del ord bildar vi direkt av ord som redan finns i svenskan, som rattsurfa och ögonkramp, andra importerar vi från andra språk, som selfie och animoji.

Inget nytt med nyord

Så här har det alltid varit. Även väldigt gamla ord som till exempel sova har ju börjat som ett nyord – någon gång för flera tusen år sedan kom man på att det behövdes ett ord som beskrev just sovandet och på den vägen är det.

De äldsta orden i ett språk kallas för arvord, eftersom de har ärvts från fornsvensk tid (och kan ha äldre rötter än så). Exempel på arvord i svenskan är äta, fader, moder, fot, huvud och det redan nämnda sova. I takt med att samhället förändrats, har det också uppstått behov av nya ord för att beskriva tillvaron.

Nya ord bildas oftast enligt ett visst mönster. De två vanligaste metoderna för att bilda nyord är att skapa en ny sammansättning av befintliga ord (till exempel klädbibliotek) eller att låna in ett ord från ett annat språk (som cringe). Andra ordbildningstyper är förkortningar (till exempel fomo), kortord (som app) och ord som har fått en ny ändelse, en så kallad avledning (som legga av leg).

Lån från olika håll

I dag kommer många av våra nya ord från engelskan, men så har det inte alltid varit. Hade vi publicerat nyordslistor på 1000-talet hade säkert den kristna världens latin dominerat (familj, skriva, präst), under medeltiden och stormaktstiden var det tyskan som bidrog med flest ord (betala, ganska, stad) och på 1700-talet var det franskan som gällde (byrå, frisyr, populär). Först efter andra världskriget tog engelskan över som den huvudsakliga nyordskällan.

Olika lånord

Det finns flera olika typer av lånord.

Betydelselån. Ord eller uttryck som får ny eller utvidgad betydelse från ett annat språk. Exempel: ta plats (från engelskans take place).

Blandlån. Ord/uttryck där delar direktlånas. Exempel: hårspray (från engelskans hair spray).

Citatord. Ord/uttryck som lånas in helt utan anpassning till svenskan. Exempel: playboy.

Direktlån. Ord som lånas in direkt från ett annat språk. Exempel: pizza och mejl.

Ljudlån. Ord som behåller uttalet från ursprungsspråket men anpassar stavningen. Exempel: mejl (från engelskans mail).

Pseudolån. Ord som ser ut som direktlån men inte är det. Exempel: begreppet after work (som inte finns i engelskan).

Statuslån. Nya ord som ersätter existerande ord. Exempel: second hand (istället för begagnat).

Översättningslån. Ord/uttryck som lånats in i översatt form. Exempel: fingertoppskänsla (från tyskans Fingerspitzengefühl).