Namnsdagar i almanackan

Från och med år 2022 innehåller namnlängden 627 namn, 310 namn som oftast bärs av kvinnor och 317 namn som oftast bärs av män.

Målning föreställande en rad utklädda barn som uppvaktar en kvinna som ligger i sängen.

Carl Larssons målning "Namnsdag på härbret", som visar hur barnen Larsson klätt ut sig för att fira tjänsteflickan Emmas namnsdag den 23 juli. Foto: Erik Cornelius/Nationalmuseum (CC BY-SA).

I en vanlig svensk almanacka kan du se vem som kan fira namnsdag vilken dag. En stor del av namnen i almanackans namnlängd har sitt ursprung i den medeltida kristna helgonkalendern, men många namn har förts in senare av andra orsaker. Vem som vill får göra sin egen almanacka och namnlängd i Sverige idag, men den namnlängd som oftast används förvaltas av en kommitté där Isof ingår.

I de flesta av våra almanackor hör ett eller två personnamn till varje dag och den vars namn finns där kan fira sin namnsdag den dagen. Också den som har ett namn som hör ihop med dessa namn kan fira.

Den 1 januari finns det inget namn i almanackan. Istället är det en gemensam namnsdag för alla de tusentals namn som saknas i den nuvarande namnlängden. Dagen har instiftats eftersom de tryckta almanackorna inte har plats för mer än ett eller två namn per dag, och därmed inte kan ha med alla runt 200 000 olika former av förnamn som finns i Sverige.

Namnlängden genom tiderna

Att det finns personnamn på de olika dagarna i våra almanackor beror på att dessa har sin grund i det kristna firandet av helgon som blev vanligt på medeltiden. För varje dag i kalendern utsågs ett visst helgon och hans eller hennes namn noterades på den dagen. Ofta var det helgonets dödsdag som hedrades. Ett exempel är den helige Nikolaus som firades den 6 december. Med tiden började också de människor som hade döpts efter helgonen att uppmärksammas på helgonets dag.

Profana namn i almanackan

Efter reformationen på 1500-talet fortsatte man i vissa av de protestantiska länderna att fira namnsdagar även om helgonen inte firades längre. Så var fallet i Sverige och Finland. Då började man också föra in vissa namn som inte burits av helgon i den svenska namnlängden. Först gällde det namn på kungligheter (till exempel Gustav Adolf) och senare även namn på andra kända personer.

Ny namnlängd år 1901

I början kunde vem som ville göra sin egen almanacka men år 1749 fick Vetenskapsakademien ensamrätt på att ge ut kalendrar. Den namnlängd som då fanns innehöll fortfarande många omoderna namn på helgon, och även namn på helgdagar som inte firades längre. Kritiken mot namnlängden blev starkare på 1800-talet, inte minst eftersom namnlängden innehöll så få kvinnonamn. År 1901 infördes en ny namnlängd där många helgonnamn hade rensats bort och där antalet kvinnonamn var fler. Fortfarande hade varje dag bara ett namn vilket innebar att många vanliga namn inte fick plats.

Flera namnlängder i slutet av 1900-talet

Vetenskapsakademiens ensamrätt upphörde 1972 men almanacksförlagen fortsatte använda namnlängden. Eftersom vem som ville nu fick sammanställa och ge ut nya namnlängder gav ett stort almanacksförlag namnforskaren Roland Otterbjörk uppdraget att göra en ny namnlängd. Den här namnlängden hade tre namn per dag och började användas 1986 – parallellt med 1901 års namnlängd som förespråkades av bland annat Svenska Akademien. Redan 1993 kom dock en ny namnlängd, denna gång med två namn per dag, och med ännu mer hänsyn tagen till hur vanliga namnen var i befolkningen just då.

Ny gemensam namnlängd

Att flera namnlängder användes samtidigt skapade förvirring och oreda. På initiativ av Svenska Akademien bildades 1996 en arbetsgrupp för att bringa reda i förvirringen. Almanacksförlag, de lärda akademierna, Svenska kyrkan, folklivsforskare, språkvårdare och namnforskare började då arbeta för att skapa en gemensam namnlängd igen. Denna nya namnlängd började användas år 2001. I dag omfattar den 620 namn, 304 kvinnonamn och 316 mansnamn. Från år 2022 omfattar den 627 namn, 310 namn som oftast bärs av kvinnor och 317 namn som oftast bärs av män. 

Namnlängden 2001

Namnlängden 2001 ska motsvara krav på såväl omsorg om kulturarvet som anknytning till ett levande namnbruk. Den ska också utgöra en lösning på lång sikt och bara mindre förändringar kommer att göras i den. Den utgår delvis från de äldre namnlängderna med rötter i helgonkalendern, men innehåller också många nyare namn.

Namnlängden är en kombination av dagar med ett och dagar med två namn. Några dagar är fortfarande namnlösa: nyårsdagen, kyndelsmässodagen, Marie bebådelsedag, Johannes Döparens dag, allhelgonadagen och juldagen. De dagar som bara har ett namn är ofta sådana dagar som varit viktiga i äldre folkliga föreställningar och folklig tradition, till exempel Erik den 18 maj, Anna den 9 december och Lucia den 13 december. Några namn som i dag är mycket ovanliga finns också kvar, eftersom de har haft en viktig roll i den äldre traditionen. Ett exempel är Tiburtius den 14 april som markerade första dagen på sommarhalvåret.

Principerna för att ett namn ska komma in i namnlängden är att det dels används i Sverige, dels har någon typ av samhörighet med något av de namn som redan finns i almanackan. Samhörigheten kan vara språklig men också kulturell i vid bemärkelse. Befintliga namn kommer inte att tas bort.

Namnlängdskommittén

En kommitté med representanter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen har åtagit sig att förvalta och utveckla namnlängden efter dessa överenskomna principer. Kommittén består för närvarande av professor Bo Ralph, Svenska Akademien, professor Östen Dahl, Vetenskapsakademien, professor Lars-Erik Edlund, Vitterhetsakademien och docent Katharina Leibring, Institutet för språk och folkminnen.

Förändringar i namnlängden efter 2001

Sedan namnlängden infördes 2001 har åtta nya namn kommit in och tre namn tagits bort. Från och med år 2022 kommer ytterligare sju nya namn in i namnlängden.

De namn som hittills förts in är Emmy, Fatima, Jasmine, Kevin, Ronja, Saga, Sam och William. Från 2022 kommer också Cornelia, Henry, Maja, Noa, Olle, Regina och Tim att kunna hitta sina namn i almanackan.

Nya namn sedan 2001

Nya namn i almanackan

Nytt namn

Datum

Tillsammans med

Varför?

Från och med

Cornelia

3/12

Lydia

Båda namnen förekom i romarriket. Cornelia fanns i namnlängden fram till 1993 och får nu en ny placering.

2022

Henry

19/1

Henrik

Henry är den engelska formen av Henrik och sedan länge etablerad i Sverige.

2022

Maja

28/2

Maria

Maja är en ursprunglig smekform av Maria men används sedan länge som officiellt förnamn. Det har varit ett av de mest populära flicknamnen de senaste årtiondena.

2022

Noa

31/3

Ester

Både Noa och Ester förekommer i Gamla Testamentet. Noa(h) har blivit ett populärt småpojksnamn.

2022

Olle

29/7

Olof

Olle är en smekform till Olof, men används alltmera som officiellt förnamn

2022

Regina

12/3

Viktoria

Regina togs bort ur namnlängden 2011 men återinförs nu på en ny plats. Regina och Viktoria har båda latinskt ursprung.

2022

Tim

2/11

Tobias

Tim är en populär kortform av Timothy (från Timotheus). Namnen Timotheus och Tobias förekommer i Bibeln och de anspelar båda på Guds godhet.

2022

Saga

8/3

Siv

Saga och Siv är nordiska namn som bars av gudinnor i den nordiska mytologin.

2018

Ronja

14/9

Ida

Ronja och Ida är båda namn som blivit kända genom böcker av Astrid Lindgren.

2018

Jasmine

26/7

Jesper

Både Jasmine och Jesper har persisk bakgrund.

2015

Emmy

23/7

Emma

Emmy är en ursprunglig smekform till namn som Emma och Emelie.

2015

William

6/4

Vilhelm (Helmi utmönstrades)

William, som är en engelsk form av Vilhelm, har blivit mycket populärt de senaste decennierna.

2011

Fatima

28/8

Leila (Gurli utmönstrades)

Både Fatima och Leila har arabiskt ursprung.

2011

Sam

1/9

Samuel

Sam sågs tidigare som en smekform till Samuel, men används nu alltmer som eget förnamn.

2011

Kevin

7/9

Roy (Regina utmönstrades)

Kevin och Roy är båda keltiska namn.

2011

Utökad namnlista för fler namnsdagar

Det finns cirka 150 000 olika former av förnamn i Sverige och det är omöjligt att få plats med alla i en tryckt almanacka. För att ge fler möjlighet att fira namnsdag finns det en utökad namnlista på Svenska Akademiens hemsida Länk till annan webbplats. och även här på Isofs webbplats. Där finns många namn och namnformer som är språkligt samhöriga med de namn som finns i almanackan. Till exempel kan Katrin och Nina fira namnsdag på Katarinas och Katjas dag. Och för alla övriga som saknar namnsdag är som tidigare nämnt nyårsdagen den 1 januari tänkt att vara gemensam namnsdag.

Alternativa namnlängder

Sedan 1972 är det också fritt fram för vem som helst att göra sin egen almanacka, och i dag finns flera alternativa namnlängder. Några exempel är Sveriges televisions Barnkanalens namnsdagar (tidigare kallad Bolibompanamnsdag), Mångkulturella almanackan Länk till annan webbplats. från Mångkulturellt centrum och namnlängden på svenskanamn.se. Länk till annan webbplats.