Grunderna i terminologilära

Terminologiläran kan du ha som utgångspunkt när du analyserar fackspråkliga problem som har med termer och begrepp att göra.

Begreppstetraedern visar sambanden

För att åskådliggöra terminologilärans syn på relationen mellan verklighet, tanke och språk används en tetraeder (en pyramidformad kropp) som modell. Den kallas för begreppstetraedern. Den visar på de centrala begreppen referent, begrepp, definition och term. De fyra begreppen representerar olika världar: den verkliga, den kognitiva och den språkliga. Tetraedern visar också att begreppet är det centrala inom terminologiläran.

I den verkliga världen finns referenter, ”verkliga” företeelser, abstrakta och konkreta.

I den kognitiva världen finns begrepp, mentala föreställningar som utgörs av abstraktioner av referenterna.

I den språkliga världen finns dels termer som vi använder när vi kommunicerar om begreppen, dels definitioner som beskriver begreppen.

Referenter är företeelser i verkligheten

Referenter är unika företeelser i verkligheten: björken utanför ditt fönster är en referent, björken på dina morföräldrars gård på landet är en annan referent. Varje unik referent har sina egenskaper: björken utanför ditt fönster är ung och späd, medan den hos dina morföräldrar är gammal och ärrad av ett blixtnedslag. Egenskaper som de två björkarna har gemensamt är bland annat den svartfläckiga vita stammen och de flikiga löven. Referenter kan också vara abstrakta, till exempel referenterna till begreppen demokrati, koordinat och stabilitet.

Begrepp byggs upp av kännetecken

När vi lär oss språk lär vi oss att grupper av referenter, till exempel björkar, har något gemensamt. Vi lär oss också att det finns en gräns mot andra grupper av referenter: mellan björkar och ekar, mellan träd och buskar etc. Utifrån de unika egenskaper som varje träd har, bygger vi upp begreppet ’träd’ i vårt medvetande med hjälp av så kallade kännetecken.

Begreppet träd kan du bland annat använda för att identifiera framtida växter som du stöter på som just träd, och inte buskar eller lianer. Du vet till exempel att både träd och buskar är växter, men att träd är högre än buskar och brukar ha en stam och grenar som bildar en krona. En del träd har löv, andra har barr. Om du inte kommer att arbeta professionellt med träd i livet, är det tillräckligt att känna till dessa kännetecken.

Om man arbetar med skog är det däremot viktigt att beskriva begreppet träd så att alla är överens om vad det betyder i fackspråket. Sveriges Skogsvårdsförbund är ett exempel på en organisation som behövt formalisera begreppet träd. Inför Skogsordlistan arbetade Sveriges Skogsvårdsförbund och Terminologicentrum TNC med begreppet och identifierade då följande kännetecken:

  • vedväxt
  • är högvuxen (har en viss höjd)
  • har en enda stam (till skillnad från busken som har flera)
  • är icke-klättrande (till skillnad från lianen som är klättrande).

Begrepp finns i människans tankevärld. När du tänker på till exempel björkar hämtar du upp en mental föreställning om björkar ur ditt medvetande. Det är detta vi kallar för begrepp, och det utgörs av en rad kännetecken som du skapat utifrån egenskaperna hos de individuella referenter (unika björkar) du tidigare mött. När du tar en promenad i skogen kan du med hjälp av begreppet identifiera alla björkar du ser som just björkar, trots att du inte sett just de individuella björkarna tidigare. Och du kan mycket väl känna till ett begrepp utan att känna till dess språkliga uttryck. Visste du till exempel att växter som har gröna blad eller barr som sitter kvar hela året kallas ”städsegröna”?

Definitioner avgränsar begreppen

För att kunna vara överens om vad ett begrepp står för behöver vi beskriva det. En beskrivning av ett begrepp som avgränsar det gentemot andra begrepp är en definition. En definition består av de väsentliga och särskiljande kännetecknen hos ett begrepp. Om det finns behov av att beskriva hur man använder termen, eller ge exempel, kan vi göra det i en anmärkning. Här nedan ser du definitionerna för begreppen träd, buske och lian från Skogsordlistan.

träd
vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam

buske
vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som saknar genomgående huvudstam

lian
klättrande vedväxt

Termer är språkliga uttryck för fackspecifika begrepp

För att kunna tala med andra om ett begrepp, eller skriva om det, behövs ett språkligt uttryck för begreppet. När det gäller fackspecifika begrepp kallas de språkliga uttrycken för termer. Exempel på termer är blåkoka inom restaurangbranschen, patient inom hälso- och sjukvård och flerbostadshus inom byggområdet.