Språken i Sverige

I Sverige talas och skrivs, förutom svenska, ungefär 200 olika språk. Dessutom har vi fem nationella minoritetsspråk.

folkträngsel på gata

Majoritetsspråk och minoritetsspråk

Den svenska språklagen syftar till att skydda svenskan, de nationella minoritetsspråken och de andra språk som används i Sverige.

Svenska är Sveriges huvudspråk och majoritetsspråk, det språk som en majoritet av de som bor i Sverige talar. Utöver svenska talas också många andra språk. Hur många det rör sig om är det ingen som vet exakt, eftersom det inte samlas in någon sådan statistik i Sverige. En uppskattning brukar vara att det rör sig om cirka 200 olika språk.

Svenska är det språk som talas av majoriteten i Sverige och därför kallas det ofta majoritetsspråket. Alla språk som inte är majoritetsspråket kallas minoritetsspråk. Även till exempel arabiska och engelska, som är huvudspråk i andra länder och talas av miljoner människor världen över, är ett minoritetsspråk i Sverige.

Hur många pratar minoritetsspråk?

Hur många talare av ett visst språk finns det? Det är en vanlig fråga när minoritetsspråk kommer på tal. För samhället är det viktigt att veta vilka språk som samhällsservice och liknande bör skrivas på för dem som har ett annat modersmål, eller förstaspråk, än svenska.

Att fastställa vilka språk som talas i ett land och hur många som talar dem är ingen lätt uppgift. I Sverige har vi inga register där det står vilket språk var och en talar. Inte ens Statistiska Centralbyrån samlar in uppgifter om vilka språk som varje person talar. Lingvisten Mikael Parkvall har sammanställt sifferuppgifter om vilka språk som talas och hur många som talar dem. I boken ”Sveriges språk i siffror” använder Parkvall olika metoder för att ta reda på hur många som talar ett språk som förstaspråk. Det kan vara genom undersökningar, uppgifter från intresseorganisationer, skolans värld och hälsovården, befolkningsstatistik eller genom kvalificerade gissningar. Dessa uppskattningar ger en ungefärlig bild av hur många som talar de olika språken.

Språk i Sverige

Svenska

Svenska är Sveriges huvudspråk och majoritetsspråk, det språk som en majoritet av de som bor i Sverige talar. Läs mer i kunskapsbankerna Svenska språket och Svenska  dialekter.

Nationella minoritetsspråk och det svenska teckenspråket

De nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, meänkieli, jiddisch, romska och samiska. Gemensamt för de nationella minoritetsspråken är att de har talats under så lång tid i Sverige att de anses utgöra en del av det svenska kulturarvet. Talare av språken har särskilda rättigheter att använda och utveckla sina språk i Sverige. Det svenska teckenspråket har inte status som nationellt minoritetsspråk, men har också en särställning, enligt språklagen. Läs mer i kunskapsbanken Nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk.

Engelska

Engelskan har ingen juridisk särställning i språklagen, men fungerar på många sätt som ett andraspråk för dem som växer upp i Sverige. Läs mer på sidan Engelskan i Sverige.

Invandrade språk

I Sverige finns många minoritetsspråk som används här eftersom talare har flyttat hit. Parkvall (2015) uppskattade antalet språk som talas i Sverige till någonstans mellan 150 och 205. Av dessa bedöms runt 100 språk ha fler än 500 talare i Sverige. Dessa språk kan också ha en lång historia i Sverige på grund av långvarig inflyttning.

Till de invandrade språken hör de nordiska språken danska, svenska, norska, färöiska och isländska som har många talare i Sverige. Dem kan du läsa mer om i kunskapsbanken Språken i Norden.

Främmande språk

Främmande språk kallas de (moderna) språk som de flesta skolor erbjuder undervisning i. Franska, tyska och spanska är de största främmande språken i Sverige. Främmande språk lär man sig genom studier utan att ha daglig kontakt med dem i sin närmiljö. Främmande språk, till exempel franska, spanska och tyska är också invandrade språk i Sverige på grund av inflyttning, och kan fungera som andraspråk i vissa svenska miljöer, men de har inte den påtagliga närvaro över hela Sverige som engelskan har genom media.

Lästips om språken i Sverige

Sofia Malmgård & Morena Azbel Schmidt: Sveriges språkflora. Handbok för ett flerspråkigt samhälle (andra upplagan 2021)

Mikael Parkvall: Det nya Sverige: språken. Den nya mångfalden (2019) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mikael Parkvall: Sveriges språk i siffror (2015)

Mikael Parkvall: Sveriges språk – vem talar vad och var? (2009) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lite språkordlista

Officiellt språk. Ett språk som pekas ut som officiellt språk för ett land i lagar eller författningar (officiellt språk de jure), eller som fungerar som ett officiellt språk för ett land oavsett om det är lagstadgat eller inte (officiellt språk de facto). Ett land kan ha flera officiella språk.

Huvudspråk. I svensk lagstiftning används inte termen officiellt språk, utan istället anges i språklagen från 2009 att svenskan är huvudspråk. Det innebär att svenskan är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Termen huvudspråk antyder också att det finns andra språk som lever vid sidan av huvudspråket.

Nationalspråk. Det eller de språk som i första hand förknippas med ett land eller stat.

Majoritetsspråk. Språk som i ett flerspråkigt samhälle används av en språklig majoritet.

Minoritetsspråk. Språk som i ett flerspråkigt samhälle används av en språklig minoritet.

Modersmål: Används ofta som en synonym till förstaspråk. Som term används det för ett skolämne, som flerspråkiga elever har rätt till, där de undervisas i sitt förstaspråk, familjens språk eller liknande.

Förstaspråk. Samma sak som modersmål, alltså det eller de språk som ett barn lär sig tala först i sin familj eller liknande. Används hellre av språkvetare, eftersom modersmål för tankarna till modern, som inte behöver ha med barnets språkutveckling att göra.

Andraspråk. De språk som en person lär sig efter att ha lärt sig ett (eller flera) förstaspråk. För att något ska kallas andraspråk krävs att det är ett språk som lärs in i den miljö där språket talas.

Främmande språk. Ett språk man lär sig framförallt genom studier, till exempel när man läser franska, spanska eller tyska i skolan.

Flerspråkighet. När en person talar minst två språk. Ibland används begreppet tvåspråkighet, men det blir missvisande eftersom många talar fler språk än två.