Svenska som huvudspråk

Språklagen säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Men vad betyder det?

folkvimmel på gata

Även om det kan talas många språk i ett land behövs ett gemensamt språk som alla kan kommunicera på. I Sverige är det svenskan som är huvudspråk.

Svenska är huvudspråk

I språklagen, som kom år 2009, finns bestämmelsen om att svenska är huvudspråk i Sverige och att svenska ska vara myndigheternas språk. Svenska ska också vara det ”samhällsbärande” språket. Vad innebär det och är det verkligen nödvändigt att ha en lag som beskriver något som verkar självklart? Svenska har under lång tid haft en naturlig position som majoritetsspråk i Sverige, även om andra språk alltid har talats inom landet.

Men svenska har inte alltid varit det självklart största språket i Sverige. Finska och samiska har talats här långt innan Sverige som nation bildades. Även lettiska och lågtyska har varit stora språk i Sverige under olika perioder i historien. Många svenska dialekter har dessutom haft så stora skillnader sinsemellan att de antagligen framstod som olika språk.

Svenskan – en demokratifråga

Det svenska samhället påverkas av en ökad globalisering, det vill säga ett ökat utbyte av kommunikation, tjänster och företagande. Människor reser mer och har kontakt med varandra över landsgränserna, till exempel via internet. Många studenter väljer att studera i ett annat land under delar av sin utbildning eller har kurslitteratur på engelska. Den ökande kontakten gör att kunskaper och förståelse för olika länders språk och kulturer ökar. Invandring till Sverige skapar också en mångfald som bidrar till att utveckla det svenska samhället.

När det talas många språk i ett land kan det finnas ett behov av ett gemensamt språk som alla kan kommunicera på. Tillgången till svenska är alltså en demokratifråga. Alla som bor i Sverige behöver tillgång till det svenska språket för att kunna kommunicera med de svenska myndigheterna, förstå myndigheternas information och beslut samt kanske själva vara med och debattera eller företräda ett politiskt parti eller en organisation.

Men den svenska som används måste kunna förstås av alla. Enligt språklagen ska den offentliga svenskan ”vara vårdad, enkel och begriplig”. För personer med särskilda behov måste det också finnas anpassade texter, till exempel teckenspråksfilmer för döva och punktskrift för blinda.

Rätt till andra språk

Sverige är i dag samtidigt ett mångspråkigt land. För att Sverige ska kunna vara en fungerande demokrati måste organisationer som bedriver offentlig verksamhet se till att medborgarna får tillgång till nödvändig samhällsinformation och samhällsservice på lika villkor. Den rätten gäller för alla, oavsett modersmål, vilket framgår av både språklagen och den minoritetslag som trädde i kraft 2010.

Vi har också nationella minoritetsspråk, språk som talats länge i Sverige och som därför har ett speciellt skydd: finska, samiska, meänkieli, romska (romani chib) och jiddisch. Ett sådant skydd har även svenskt teckenspråk. Människor ska särskilt kunna använda finska, meänkieli och samiska i kontakten med myndigheter i kommuner där många talar dessa språk.