Klarspråksarbete i Sverige

Hur arbetar svenska kommuner, regioner och statliga myndigheter med klarspråk och vilka är hindren? Här är en lägesrapport.

rapportomslag

Resultaten från undersökningen 2019 finns sammanställda i rapporten ”Det finns ett sug efter klarspråk”.

I Sverige har myndigheter, kommuner och regioner länge jobbat med klarspråk, och klarspråksarbetet är väl etablerat på många håll. Men hur mycket jobbar de med klarspråk och vad gör de? Vilka är hindren för dem som inte arbetar med det?

Språkrådet har i uppdrag att följa klarspråksarbetet i Sverige. Som en del av det uppdraget undersöker vi regelbundet hur myndigheter och andra offentliga organ arbetar med klarspråk. Vi ska också stötta dem i deras klarspråksarbete, och därför har vi undersökt hur Språkrådet kan förbättra stödet. Den senaste undersökningen gjordes 2019 genom enkäter och intervjuer.

Sammanfattningsvis har de allra flesta av de myndigheter, kommuner och regioner som svarat på enkäten jobbat med klarspråk de senaste två åren. De har bland annat utbildat skribenter, tagit fram eller förbättrat textmallar och ordnat föreläsningar. De vanligaste hindren som nämns är brist på tid och pengar. Ett annat resultat är att få myndigheter utvärderar sina aktiviteter. De klarspråksansvariga som intervjuats efterlyser bättre stöd till skribenter på Språkrådets webbplats.

Undersökning om klarspråksarbete 2019

Våren 2019 skickade Språkrådet ut en enkät om klarspråksarbete till landets alla kommuner, regioner och statliga myndigheter. Svarsfrekvensen i enkätundersökningen var 61 procent, och totalt kom det in 384 svar. Under hösten 2019 kompletterades enkäten med intervjuer med 13 klarspråksansvariga i myndigheter, kommuner och regioner. Här är en sammanfattning av resultaten.

Klarspråk är etablerat och efterfrågat

Ett av de främsta resultaten av undersökningen är att klarspråk är både efterfrågat och väl känt på myndigheter i dag. Hela 81 procent av de kommuner, regioner och statliga myndigheter som svarade på enkäten uppger att de jobbat med klarspråk under de senaste två åren.

Den vanligaste aktiviteten är att utbilda skribenter och att ta fram eller omarbeta textmallar. Andra vanliga aktiviteter är att ordna föreläsningar och att lägga ut särskilda språksidor på intranätet eller webben.

Brist på tid och pengar är ett hinder

De myndigheter som svarat att de inte jobbar med klarspråk uppger tidsbrist och att det inte finns pengar avsatta för klarspråksarbetet som de vanligaste orsakerna.

Det är dock endast 30 procent av dem som arbetar med klarspråk som svarar att de har utvärderat någon del av arbetet. Det vanligaste är att man har utvärderat användbarheten hos webbplatsen eller i e-tjänster.

Klarspråk betraktas som valbart

Både enkäten och intervjuerna visar att något som främjar klarspråksarbetet är att det finns en medvetenhet i organisationen, inte minst hos ledningen, om vikten av klarspråk. På motsvarande sätt är bristande helhetssyn på klarspråksarbetet ett problem, och en följd kan bli att arbetet inte når alla delar av verksamheten där det skulle vara till nytta. Utmaningarna är fortfarande stora även i de organisationer som arbetar med klarspråk, och dessvärre är det många som betraktar klarspråk som något valbart.

Hur kan då Språkrådet stötta klarspråksansvariga på andra myndigheter bättre? Av intervjuerna framkommer bland annat att Språkrådet kan avlasta de klarspråksansvariga genom att göra skrivstödet på Isofs webbplats mer lättanvänt så att de klarspråksansvarigas kollegor kan hitta hjälp på egen hand.

Rapport med resultat från undersökningen 2019

Resultaten från undersökningen 2019 finns sammanställda i en rapport, ”Det finns ett sug efter klarspråk”. Rapporten är skriven av Karin Hansson, språkvårdare på SCB, som under hösten 2019 var anställd på Isof för att arbeta med undersökningen.