Tidigare enkäter om klarspråksarbete

Här hittar du resultaten från tidigare enkätundersökningar om klarspråksarbete.

Språkrådet har regelbundet undersökt klarspråksarbetet sedan 2006, och dessförinnan Klarspråksgruppen sedan 1994. Här är resultaten från de senaste enkätundersökningarna.

Resultat från enkäten 2014

Under maj 2014 sände Språkrådet ut en enkät till över 500 myndigheter, kommuner och landsting med frågor om deras klarspråksarbete. Vi fick 370 svar, en svarsfrekvens på hela 71 procent.

Av de som svarat anger 60 procent att de arbetat med klarspråk under de senaste två åren. Myndigheter har arbetat i högre utsträckning än kommuner, och stora organisationer har arbetat mer än små. Bland stora myndigheter är andelen som arbetat med klarspråk hela 88 procent, medan den bland små kommuner är under 50 procent.

De 40 procent som inte arbetat med klarspråk anger främst brist på tid och pengar som anledning. Men 14 procent svarar att de helt enkelt inte tänkt på det.

De vanligaste aktiviteterna har varit att ta fram eller arbeta om mallar för vissa texttyper. Mer än hälften har gjort just detta. Många har också utbildat skribenter eller haft föreläsningar. Att ta fram skrivhandledningar och lägga upp språksidor på intranätet är också vanligt.

Vad har man uppnått med klarspråksarbetet?

Mottagaranpassade texter och en större språklig medvetenhet inom organisationen är de vanligaste svaren. Det är dock endast 12 procent som utvärderat någon del av sitt klarspråksarbete. Utvärderingarna har ofta gällt webbtexter och utbildningar.

Inför framtiden planerar 66 procent att arbeta med klarspråk under de kommande två åren. 29 procent anger att de inte vet och endast 6 procent svarar nej.

Effekterna behöver utvärderas

En generell slutsats av enkäten är att det behövs fler utvärderingar som visar effekterna av klarspråksarbete. Både för att inspirera organisationer att börja arbeta med klarspråk och för att visa dem som redan är igång att arbetet gör nytta och att de är på rätt väg.

Resultat från enkäten 2009

I november 2009 skickade Språkrådet ut en enkät till över 900 svenska myndigheter, kommuner och landsting. Det var 504 som svarade, 330 myndigheter och 164 kommuner.

Två tredjedelar av de svarande uppger att de har arbetat med klarspråk de senaste två åren. Det vanligaste är att man köpt in skrivregler och handledningar, arbetat med mallar och anordnat utbildningar och föreläsningar. Oftast är det informations­avdelningen som ansvarar för klarspråksarbetet.

Det är ovanligt att man utvärderar effekterna av klarspråks­arbete. Trots det har många ändå en uppfattning om vad det inneburit. Större språklig medvetenhet, mottagaranpassade texter och ett ökat intresse för språkfrågor, är de vanligaste positiva effekterna av detta arbete.

Tidsbrist var främsta skälet till att inte arbeta med klarspråk. Ett annat hinder är att det inte finns några pengar avsatta för klarspråksarbete.

Vi frågade även vad Språkrådet kan göra för att stödja deras arbete. Tre saker efterfrågas allra mest: 1) handböcker och skrivråd, 2) information på webben och 3) inspirationsföreläsningar. Många framhåller i sina kommentarer att vi bör ta fram olika sätt att mäta och utvärdera klarspråksarbetet för att kunna visa på effekterna och ta initiativ till undersökningar av olika slag.

Dessutom önskar man att Språkrådet arbetar mer uppsökande, exempelvis kontaktar chefer och ledningsgrupper för att diskutera hur arbetet kan bedrivas och förankras i organisationen och att vi i större utsträckning verkar regionalt.

Resultat från enkäten 2006

Våren 2006 fick 293 statliga myndigheter och de 50 största kommunerna besvara frågor om deras klarspråksarbete. Av 231 svarande har drygt hälften arbetat med språkvård de senaste två åren. Det vanligaste är att man arbetat om sina beslut, malltexter och formulär, och att man har skaffat skrivregler och andra handböcker. Ett sextiotal har producerat egna skrivhandledningar, utbildat sina handläggare och chefer och ordnat föreläsningar. Ett trettiotal har språksidor på sitt intranät.

Som skäl för att satsa på klarspråksarbete är det många som anger: ”Vi vill ha ett gott anseende och kunna ge god service åt medborgarna”. Många uppger också ekonomiska skäl för klarspråk.

Vi frågade också vad man önskar för stöd i klarspråksarbetet i framtiden. Mer än 75 procent svarade att de vill ha tillgång till information i klarspråksfrågor. Man vill också ha föreläsningar och kurser och många önskar att Språkrådet ska hjälpa till med att utvärdera klarspråksarbetet och sprida vinsterna av det. Dessutom vill man ha hjälp med att marknadsföra språkvården internt inom myndigheten.