Namnsdagar

I Sverige var firandet av namnsdagar länge mycket vanligare än firandet av födelsedagar.

broderad tavla med figurer och blomrankor och text i centrum

Den här tavlan gjordes som en "Gratulation på A som föras den 9 december 1858" - alltså Annadagen. Foto: Slava Johansson/Nordiska museet (CC BY-NC-ND).

Traditionen med namnsdagar tog sin början i den katolska kyrkans firande av olika helgon på deras dödsdag. I dag är namnsdagstraditionen levande i ortodoxt kristna länder och i romersk-katolska länder samt i vissa protestantiska länder i Europa, särskilt i Sverige och Finland. I Sverige har det sedan länge varit vanligt med almanackor i hemmen och därför var namnen bekanta för många.

Kungliga namnsdagar var allmänt firade in på slutet av 1800-talet, och i städerna anordnades så kallade Oscarsbaler och Karlsbaler för societeten. I dag är kungens, drottningens och kronprinsessans namnsdagar allmänna flaggdagar (Karl 28 januari, Silvia 8 augusti och Viktoria 12 mars).

Under 1800-talet var namnsdagsfirandet på många håll i landet större än födelsedagsfirandet. Många namnsdagar är dessutom sedan gammalt förknippade med vädret, skörden och mycket annat som var viktigt i det svenska bondesamhället (läs mer i artikeln Märkesdagar).

Mer om namnsdagar

Mer information och historik om namnsdagar i Sverige hittar du på sidan Namnsdagar i almanackan i kunskapsbanken Personnamn i Sverige.