Nordiska språk

Släktingarna danska, svenska, norska, färöiska och isländska kallas med ett gemensamt namn för nordiska språk.

Informationsskylt om covid på danska.

Danska och svenska är nära släkt, och för svenskar går det oftast bra att förstå skriven danska. Svårare är det med talad danska, något som hör ihop med den snabba uttalsutveckling som danskan haft under 1900-talet.

Nordiska språk

Nordiska språk är en gemensam beteckning för den nordgermanska undergruppen i den indoeuropeiska familjen: danska, svenska, norska, färöiska och isländska.

Svenska

Svenska är ett östnordiskt språk som talas främst i Sverige och delar av Finland av drygt 9 miljoner människor. Det är ömsesidigt begripligt med två av de andra nordiska språken, danska och norska. Svenskan särskiljer sig bland annat med sin prosodi, som kan variera rätt markant mellan olika dialektområden.

Läs mer om svenska i kunskapsbankerna Svenska språket och Svenska dialekter.

Norska

Norska är ett västnordiskt språk i den germanska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen. Det finns två skriftspråk: bokmål och nynorska. Talad norska och talad svenska är ganska lätt begripliga sinsemellan; detta gäller också norska och danska men i lite mindre grad. I gengäld är skriven norska (speciellt bokmål) och danska mycket lika varandra. Norska talas av omkring 4,5 miljoner personer i Norge, och av omkring en miljon utanför landet.

Danska

Danska är officiellt språk i Danmark och talas av cirka 5 miljoner danskar. Det talas även av cirka 60 000 personer i Sydslesvig i Tyskland, där det har status som minoritetsspråk. Danska har många dialekter, som skiljer sig rätt mycket sinsemellan. Uttalet av riksdanska ligger nära de dialekter som talas på Själland. Danskan, som tillhör de östnordiska språken, är nära besläktad med svenskan och norskan. Skriven danska är lätt att förstå av såväl svenskar som norrmän, där cirka 90 procent av orden är igenkännbara med små stavningsskillnader. Talad danska är ofta svårare att förstå för svenskar på grund av den snabba uttalsutveckling som danskan haft under 1900-talet.

Färöiska

Färöiska är ett västnordiskt språk som talas av 80 000 människor, främst på Färöarna. Det har varit officiellt språk på öarna sedan 1937. Liksom isländska har färöiskan utvecklats ur de fornnorska dialekter som de vikingatida nybyggarna, som främst kom från Västnorge, förde med sig. Särskilt talad färöiska kan vara svår att förstå för andra nordbor. Ögruppen ingår tillsammans med Grönland i det danska kungadömet men är sedan 1948 självstyrande. Många färingar är också danskspråkiga eller talar ”skandinaviska”, och färöiskan innehåller många danska lånord.

Isländska

Isländska är officiellt språk på Island och talas av cirka 300 000 personer. Språket är ålderdomligare än de andra nordiska språken och har bevarat betydligt mer av formrikedomen. Detta beror mycket på att man efter deklarationen av en självständig republik ville återskapa det isländska språket som det hade varit före den danska ockupationen. Isländska skriftspråket blev då rekonstruerat enligt gamla fornisländska texter.

Den isländska staten ser också genom en språknämnd till att så mycket som möjligt av de nya orden ges inhemska former, genom översättningslån eller genom nybildningar. Antalet främmande ord är därför lågt i isländskan. Isländska är i regel svårt att förstå för andra nordbor. Många islänningar kan dock tala danska eller ”skandinaviska”.