Ny samling om Karesuandosamerna

Isof har nyligen förvärvat en privat samisk samling som bland annat speglar Karesuandosamernas vandringar till sommarvistena på de nordnorska öarna.

Två personer står lutade över en karta.

Lars J. Walkeapää och dåvarande arkivchef Katarina Ek-Nilsson tittar på material från Lars arkiv. Foto: Marlene Hugoson.

”Vi har många visningar av vårt samiska material här på institutet och nu har vi fått ännu mer specifikt material att visa upp”, säger Katarina Ek-Nilsson, före detta avdelningschef vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Hon berättar att Isof med stöd från Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur har tagit emot en privat samling bestående av inspelade intervjuer, bilder och kartor som illustrerar stigarna längs vilka Karesuandosamerna vandrade till renbeten i Norge. Samlingen berättar även om de tvångsförflyttningar som drabbade denna grupp på 1940-talet.

Lars J. Walkeapää

Materialet är insamlat av Lars J. Walkeapää som själv är same och som tidigare var renskötare i Jokkmokk. Han har länge forskat om samer, framför allt Karesuandosamerna, och har bland annat dokumenterat renflyttningarna från Karesuando i Sverige till sommarbetet i Norge.

”Han har utgått från egna erfarenheter av renflyttningarna och gått samma sträckor i modernare tid och då letat och dokumenterat spår i landskapet. Han har också prickat in vägarna på detaljerade kartor”, berättar Katarina Ek-Nilsson och fortsätter:

”Samlingen som helhet är en tät och detaljrik berättelse bestående av många olika delar som är väl sammanhållna. Materialet besvarar bland annat frågor som: Hur gjorde man när man flyttade till sommarvistet? Hur var kontakterna med den norska befolkningen? Hur såg barnens perspektiv ut? Var slog man läger?”.

Tvångsförflyttningen av samer

Det insamlande materialet speglar även tvångsförflyttningen av samer från Karesuando till bland annat Jokkmokk som skedde 1944, då Norge stängde gränsen. Tvångsförflyttningarna var en följd av renbeteskonventionen mellan Norge och Sverige som reglerade de svenska samernas sommarbete. Lars J Walkeapää var själv 16 år när tvångsförflyttningen skedde, och han har senare intervjuat ett trettiotal personer om händelsen och de stora konsekvenserna.

Värdefullt material

Lars Walkeapää har under åren haft ett stort utbyte med arkivet i Uppsala. I enlighet med Lars önskan är hans forskningsarkiv därför nu del av de samiska samlingarna hos Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, där de digitaliseras och arkivvårdas innan de förs in i samlingarna.

”Vi bygger kontinuerligt vidare på våra samiska samlingar och det här är värdefullt material för oss i det arbetet. Vi hoppas även att någon forskare kan intressera sig just för det här materialet och göra något intressant av det.”, säger Katarina Ek-Nilsson.

Porträtt.

Lars J. Walkeapää fotograferad i samband med lanseringen av hans bok ”Lainiovuoma-samernas gamla renflyttningar till Norge: om sommarbosättningar i Troms fylke på 1900-talet”. Foto: Marlene Hugoson.