Svenskan i Amerika

Vid förra sekelskiftet bodde nästan en femtedel av världens alla svensktalande i Amerika. Där uppstod den så kallade amerikasvenskan.

Svartvitt fotografi.Två män sitter på en soffa och pratar. Den ena mannen håller en mikrofon framför den andre och på bordet framför dem står en låda med inspelningsutrustning.

På 1960-talet gjorde Isof inspelningsresor till Nordamerika för att dokumentera svenskamerikanernas språk och folkkultur. På bilden intervjuas Alex Carlson av Folke Hedblom i Chicago, Illinois, 1962. Foto: Torsten Ordéus (Isof, ULMA Sv-Am 1962:1:77).

Vid förra sekelskiftet bodde nästan en femtedel av världens alla svensktalande på andra sidan Atlanten. En stor del av de utvandrade svenskarna sökte sig till platser där det redan bodde många andra svenskar, och där behöll svenska språket en stark ställning. Fram till 1920-talet var svenskan förstaspråk i många av dessa områden, till exempel hölls skolundervisning och gudstjänster på svenska och det fanns svenska tidningar.

I svenskbygderna samlades människor från olika delar av Sverige och även om de hade samma modersmål kunde dialekterna vara väldigt olika. För att underlätta kommunikationen mellan de boende uppstod en egen varietet av svenskan som kallas för amerikasvenska. Den utvecklades genom mötet mellan de olika svenska dialekterna och påverkan från engelskan.

Pappa gick ut tidigt but mamma stannade hemma och tjårsade. /---/ Pappa födde hästarna. /---/ Varje dag fotade han till stan efter posten, en och en kvarts mil över filarna.

Citat från intervju med svenskättlingen Alfhild Oberg i Bishop Hill år 1962.

tjårsade = skötte kreaturen, från eng. did the chores
födde = utfodrade, från eng. fed
fotade = gick till fots, eng. foot
filarna = fälten, från eng. fields

Kännetecken för amerikasvenskan

Amerikasvenskan kännetecknas framför allt av dialektutjämning, dialektblandning, förenkling och inlånade ord och uttryck från engelskan.

Dialektutjämning och dialektblandning

De olika traditionella svenska dialekterna i svenskbygderna anpassades snabbt till varandra, och särskilt dialektala uttal, ord och uttryck slipades bort i det gemensamma talspråket. Det är en process som i språkvetenskapliga sammanhang brukar kallas för dialektutjämning. Samtidigt lånades ord, uttryck och språkdrag in från de olika svenska dialekterna, framför allt från de dialekter som talades av en majoritet i området.

Förenkling

I amerikasvenskan finns en del förenklingar i språksystemet som till exempel att genusdistinktioner försvinner (till exempel skillnaden mellan en/ett).

Påverkan från engelskan

Det kanske tydligaste kännetecknet för amerikasvenskan är att den är starkt präglad av engelskan. Engelskans påverkan syns på olika sätt:

  • Överföring
    Direkta lånord och direktöversatta engelska uttryck.
    Exempel: stove (spis), travla (resa), zink (handfat), de gick över havet.
  • Kopiering
    Svenska ord som får en annan betydelse eller användningssätt efter engelsk modell.
    Exempel: långsam (’ensam’, efter engelskans lonesome), leva (’bo’, efter engelskans live), ha middag (’äta middag’, efter engelskans have dinner), för 10 år (i 10 år’, efter engelskans for 10 years), femte graden (’femte klass’, efter engelskans fifth grade).
  • Semantisk konvergens
    Betydelsen hos ett engelskt ord används för en svensk ljudlik motsvarighet.
    Exempel: rätt bredvid (’precis bredvid’, från engelskans right next to) och just i skolan (’bara i skolan’, efter engelskans just in school).

Två sorters amerikasvenska

Hos de tidiga utvandrarna fanns ofta två varianter av amerikasvenskan, ett hemspråk och en standardvariant. I offentliga sammanhang användes en standardnära amerikasvenska utan tydliga dialektdrag, men i hemmet talades ofta en svenska som var mer präglad av dialekten hemifrån.

Amerikasvenskan i dag

Talas det någon amerikasvenska i dag och hur har den i sådana fall förändrats? De frågorna var utgångspunkten för projektet Svenskan i Amerika som startade år 2011. Projektet var ett samarbete mellan Isof, Göteborgs universitet och Oslo universitet. Syftet var dels att dokumentera den amerikasvenska som talas i dag, dels att analysera språkets utveckling det senaste halvseklet.

Under 2011 och 2012 gjorde projektet Svenskan i Amerika inspelningsresor till de gamla svenskbygderna i USA och intervjuade amerikafödda svenskättlingar vars föräldrar eller mor- eller farföräldrar emigrerade till Amerika. Inspelningarna visade att den traditionella amerikasvenskan fortfarande finns kvar i de gamla svenskbygderna, till exempel bland barn till svensktalande emigranter.

Lyssna på amerikasvenska

Här kan du lyssna på människor som talar amerikasvenska.

Alfhild Oberg

Alfhild Oberg (född 1906) intervjuades i sitt hem i Bishop Hill, Minnesota år 1973. Hennes mor- och farföräldrar utvandrade från Hälsingland till Amerika under andra halvan av 1800-talet. Föräldrarna pratade mest svenska, men själv har Alfhild (född 1906) mest använt svenskan vid särskilda tillfällen och med särskilda personer.

Transkription

Ja ändå (Int: ja) Dom leva nä- eh nästa farm från Jann Janns, ser ni.

Ja

Och då var det Manuel och Russel och Clarence. Och så dom lekte tehopa. Ja, på höst’n så vart det mycke vatt’n i ån, Edwards River.

Ja

Nere där. Och då var det mycke is där, och store bitar, ser ni. Så då tog dom en lång tjäpp mä’se, och dom kLev på det här eh store bitarna åv is och åkte ner genom ehm bäcken då, ser ni.

Ja

Och då tymLa Manuel åv och vart bLöt. Och han toLas int taL-ôm att han, att han-eh var ute på is’n och tymLa åv i vattne, när han kom hem. Jag vet int vad han sa, men han- ändå så kom Marta över te Jann Janns och skôrva på pôjkanô för dôm hade vöre stygg imot Manuel då, så han hade vôrte bLöt i i bäcken, eller i ån där.

Jaha

Te sist så kom det ut tänker jag han hade ty- att dom hade åkte på- att dom åkte på is- eh kakônô (Int: Ja), i vattne. Och det var kallt, ser ni. Det var kallt vä’r. Det var- När det var is på, på, så var det riktigt kallt så dä’nte- Och han vart riktigt sjuk å (Int: a) mm, Man- Manuel.

Jaha

Ordförklaringar

Ord

Förklaring

nästa farm från

gården näst intill (engelska: next farm from)

tehopa

ihop, tillsammans

mä-se

med sig

ner genom

nerför

toLas

tordes

taL-ôm

tala om

tymLa

tumlade, ramlade

te

till

skôrva på

luggade

pôjkanô

pojkarna

vöre stygg

varit stygga, elaka

vorte bLöt

(vart) blev blöt

iskakônô

iskakorna (=isflaken)

vä’r

väder

dä’nte

det inte

å

också


Teckenförklaring

Tecken

Förklaring

L

tjockt l

ô

ö-haltig å-ljud

tj

tje-ljud som uttalas med inledande t-ljud (kallas även t-förslag, eller affrikativt uttal)

Ellen Sundin

Ellen Sundin (född 1885) intervjuades i sitt hem i Minneapolis 1962. Hon föddes i Gävle och utvandrade till Amerika tillsammans med sin man år 1908.

Transkription

Ja, he got stroke, (and) ... Och they had an awful big eh funeral (en kvinnoröst i bakgrunden hörs säga: tala svenska) on him on Augustana på tjö- i tjörkan där.

Ja

Och de var sån stor begravning så.

Jaså

Jag tjänner igen dom allihopa, ’en här Pettersson, han som runnar eh South Chapel.

Ja

And eh ve- my brother and his vife, they- when they dog, eh dom dog, dom eh gick- var till Vilanders West Chapel.

Jaha

Well, de är så storartat s- så dom- when my brother’s wife died, och hon hade- dom var där hela fömiddagen.

Ja

FoLk kom och gick hele tid’n, så hon var alldes kåvvrad me bLommer överallt, and de var alldeles precis som de var en stor vedding så kunde de inte vara mera storartad.

Jaså

FoLk komma och gå hela tid’n. And vi var invited över te hennes syster över North East, vi var dit och åt midda där.

Ja

Och sedan tebaka te Funeral Parlor again. My brother was there to about ten, eleven o’clock at night even.

Ja

Ordförklaringar

Ord

Förklaring

runnar

driver (från engelskans run)

kåvvrad

överhopad, täckt av (från engelskans covered)

te

till


Teckenförklaring

Tecken

Förklaring

L

tjockt l

ô

ö-haltig å-ljud

tj

tje-ljud som uttalas med inledande t-ljud (kallas även t-förslag, eller affrikativt uttal)

Gordon Hallstrom

Gordon Hallstrom (född 1926) intervjuades i samband med projektet Svenskan i Amerika år 2012. Hans föräldrar emigrerade från Sverige till Amerika.

Transkription

Arbet- pappa arbet på eh skogen i skogen (Int: mm) och gjorde sleepers.

Ja, till järnvägen?

Järnvägen, ja. Tog ner trädet, kvista bort allt (Int: ja) och hade en brad yxa och flatte på båda sidor (Int: ja) och fick nio cent för varje sleeper.

Nio cent?

Ja.

Det är ju nästan ingenting.

Ja. Nästan ingenting. Arbet svettes alla som en häst (Int: a) arbet- ja. På- på som dem säg på engelska piece work. För varje en, om han gjorde många så fick han betaLa bra (Int: ja) så han må svettas och arbet- bet hårt. Ja.

Hur länge gjorde han detta då?

A kanske eh eh få si, jag tro kanske fem år.

Fem år. När han var ung då eller?

Ja, när när han kommi hit ja.

Ja

De var hit, i norra Minnesota.

Oj oj oj

I norra Minnesota. Mamma var hemma och sköta om familj, barn (Int: ja) och farm, ko

Ordförklaringar

Ord

Förklaring

brad

bred

sleepers

(järnvägs)sliprar, syll

piece work

beting, ackordsarbete


Teckenförklaring

Tecken

Förklaring

L

tjockt l

Svenskamerikanskt material i Isofs arkiv

I Isofs arkiv finns en stor samling med dokumentation av svenskamerikanernas språk och folkkultur. Från arkivet i Uppsala gjordes tre inspelningsresor till Nordamerika på 1960-talet. Mer än 850 inspelningar gjordes med människor som utvandrat eller deras barn. De berättar om sina liv och minnen, ofta på dialekt, den enda talade svenska de lärt sig. Inspelningarna och fotografierna från resorna förvaras i dag vid arkivet i Uppsala.

Senare inspelningar gjordes år 2011 och 2012 inom projektet Svenskan i Amerika Länk till annan webbplats..

Lästips

Andréasson, Larsson, Lyngfelt, Nilsson och Tingsell (2012): Amerikasvenskan förr och nu. Pdf, 164.6 kB. I: Norsk Lingvistisk Tidsskrift.

Andréasson, Larsson, Lyngfelt, Nilsson och Tingsell (2011): På jakt efter amerikasvenskan Pdf, 545.6 kB.. I: Svenskans beskrivning 32, 2011.

Nils Hasselmo (1969): On Diversity in American-Swedish. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1969.

Folke Hedblom (1992): Dialekt och språknorm i Svensk-Amerika. Värderingar och attityder från 1960-talet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv.

Folke Hedblom (1981): Swedish Dialects in the Midwest: Notes from Field Research. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1981.

Folke Hedblom (1977): Amerikasvenska texter i fonogram. 2. Hälsingland. Hanebomål från Bishop Hill, Illinois. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1977.

Folke Hedblom (1969): Amerikasvenska texter i fonogram. 1. Hälsingland, Bergsjömål I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1969.

Folke Hedblom (1966): Den tredje inspelningsexpeditionen till Svensk-Amerika. En rapport från resan 1966. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1966.

Ann-Marie Ivars (2002): Hur talar våra emigranter i Amerika? I: Namn och språk i när och fjärran. Hyllningsskrift till Marianne Blomqvist den 24 september 2002.

Jenny Nilsson och Sofia Tingsell (2018): Svenskan i kontakt med Amerika Länk till annan webbplats.. I: Språkbruk nr 2/2018.

Sofia Tingsell (2014): Vad är vad i Mora, Minnesota? Länk till annan webbplats. I: Sverigekontakt nr 3:2014. Sid 13.

Sofia Tingsell (2014): När svenskan lämnar Sverige Länk till annan webbplats.. I: Sverigekontakt nr 1:2014. Sid 19–20.

Sofia Tingsell (2011): Amerikasvenskan finns kvar i Minnesota Länk till annan webbplats.. I: Sverigekontakt nr 4/2011. Sid: 6–8.