Svenskan i Amerika

Vid förra sekelskiftet bodde nästan en femtedel av världens alla svensktalande i Amerika. Där uppstod den så kallade amerikasvenskan.

Vid förra sekelskiftet bodde nästan en femtedel av världens alla svensktalande på andra sidan Atlanten. En stor del av de utvandrade svenskarna sökte sig till platser där det redan bodde många andra svenskar, och där behöll svenska språket en stark ställning. Fram till 1920-talet var svenskan förstaspråk i många av dessa områden, till exempel hölls skolundervisning och gudstjänster på svenska och det fanns svenska tidningar.

I svenskbygderna samlades människor från olika delar av Sverige och även om de hade samma modersmål kunde dialekterna vara väldigt olika. För att underlätta kommunikationen mellan de boende uppstod en egen varietet av svenskan som kallas för amerikasvenska. Den utvecklades genom mötet mellan de olika svenska dialekterna och påverkan från engelskan.

Kännetecken för amerikasvenskan

Amerikasvenskan kännetecknas framför allt av dialektutjämning, dialektblandning, förenkling och inlånade ord och uttryck från engelskan.

Dialektutjämning och dialektblandning

De olika traditionella svenska dialekterna i svenskbygderna anpassades snabbt till varandra, och särskilt dialektala uttal, ord och uttryck slipades bort i det gemensamma talspråket. Det är en process som i språkvetenskapliga sammanhang brukar kallas för dialektutjämning. Samtidigt lånades ord, uttryck och språkdrag in från de olika svenska dialekterna, framför allt från de dialekter som talades av en majoritet i området.

Förenkling

I amerikasvenskan finns en del förenklingar i språksystemet som till exempel att genusdistinktioner försvinner (till exempel skillnaden mellan en/ett).

Påverkan från engelskan

Det kanske tydligaste kännetecknet för amerikasvenskan är att den är starkt präglad av engelskan. Engelskans påverkan syns på olika sätt:

• Överföring
  Direkta lånord och direktöversatta engelska uttryck.
  Exempel: stove (spis), travla (resa), zink (handfat), de gick över havet.
• Kopiering
  Svenska ord som får en annan betydelse eller användningssätt efter engelsk modell.
  Exempel: långsam (’ensam’, efter engelskans lonesome), leva (’bo’, efter engelskans live), ha middag (’äta middag’, efter engelskans have dinner), för 10 år (’i 10 år’, efter engelskans for 10 years), femte graden (’femte klass’, efter engelskans fifth grade).
• Semantisk konvergens
  Betydelsen hos ett engelskt ord används för en svensk ljudlik motsvarighet.
  Exempel: rätt bredvid (’precis bredvid’, från engelskans right next to) och just i skolan (’bara i skolan’, efter engelskans just in school).

Två sorters amerikasvenska

Hos de tidiga utvandrarna fanns ofta två varianter av amerikasvenskan, ett hemspråk och en standardvariant. I offentliga sammanhang användes en standardnära amerikasvenska utan tydliga dialektdrag, men i hemmet talades ofta en svenska som var mer präglad av dialekten hemifrån.

Amerikasvenskan i dag

Talas det någon amerikasvenska i dag och hur har den i sådana fall förändrats? De frågorna var utgångspunkten för projektet Svenskan i Amerika som startade år 2011. Projektet var ett samarbete mellan Isof, Göteborgs universitet och Oslo universitet. Syftet var dels att dokumentera den amerikasvenska som talas i dag, dels att analysera språkets utveckling det senaste halvseklet.

Under 2011 och 2012 gjorde projektet Svenskan i Amerika inspelningsresor till de gamla svenskbygderna i USA och intervjuade amerikafödda svenskättlingar vars föräldrar eller mor- eller farföräldrar emigrerade till Amerika. Inspelningarna visade att den traditionella amerikasvenskan fortfarande finns kvar i de gamla svenskbygderna, till exempel bland barn till svensktalande emigranter.

Lyssna på amerikasvenska

Här kan du lyssna på människor som talar amerikasvenska.