- Startsida
- Lär dig mer
- Kunskapsbanker
- I rörelse
- Svenskan i världen
- Svenskan i Argentina
Svenskan i Argentina
Bland de svenska utvandrarna i Argentina uppstod en egen varietet av svenska, kallad argentinasvenska eller Misionessvenska.
Oberá centrum fotograferat i början av 1970-talet. Vid den tiden bodde omkring 400–500 svenskspråkiga personer i området. Foto: Gunvor Flodell (Isof, ULMA 36468).
Svenskbygd i Misiones
Mellan år 1900 och 1925 flyttade hundratals svenska familjer till provinsen Misiones i Argentina. De kom närmast från Brasilien, dit flera tusen svenskar emigrerat runt tiden för sekelskiftet 1900. I provinsen Misiones grundade svenskarna byn Villa Svea, som i dag är en förort till staden Oberá.
Svenskan viktig i svenskbygden
Bland de svenska nybyggarna i Villa Svea hade det svenska språket länge en stark ställning. Det bedrevs svenskspråkig skola in på 50-talet, och i kyrkan hölls predikan på svenska fram till år 1973. Till en början användes svenska språket i alla sammanhang: hem, familj, släkt och vänner, skola och kyrka samt vissa arbetsplatser. Med tiden blev svenskan framför allt ett hemspråk och hos de yngre generationerna har majoritetsspråket spanska tagit över.
Enligt uppskattningar fanns på 1950-talet runt 1000 svenskspråkiga personer i Misiones, på 1970-talet 400–500 och på 1980- och 1990-talet var det 150–200 personer. Omkring år 2010 beräknades antalet svenskspråkiga invånare vara runt 70 personer och de var mestadels ättlingar i andra och tredje generationen.
Dokumentation av argentinasvenska
I Isofs arkiv finns inspelade intervjuer med ett hundratal svensktalande i Misiones (Isof, ULMA ARG/BRA 1-71). Dokumentationen gjordes under perioden 1968–1973 av Gunvor Flodell, docent i nordiska språk vid Umeå universitet. Hon intervjuade Sverigefödda argentinasvenskar samt deras barn och barnbarn.
Svenskättlingen Carlos Eriksson (född 1892) i Misiones intervjuades 1973 i samband med en dokumentation av argentinasvenskan i området. Foto: Gunvor Flodell (Isof, ULMA 36468).
Kännetecken för argentinasvenskan
Argentinasvenskan bygger på en 1800-talssvenska med språkliga drag och uttryck som verkar ålderdomliga för oss i dag. Det finns också vissa dialektala rester från de platser i Sverige som utvandrarna kom från.
Liksom estlandssvenskan och amerikasvenskan är argentinasvenskan starkt påverkad av de omgivande språken. Ord och uttryck lånas framför allt in från majoritetsspråket, det vill säga argentinsk spanska. Men det finns också inlån från brasiliansk portugisiska, från ursprungsbefolkningens språk guaraní och från andra immigrantspråk i området, till exempel tyska. Flera av lånorden anpassas till svenskan, till exempel genom att orden böjs efter svenskt mönster (till exempel peläger ’hästtäcken’ från portugisiskans pelego ’hästtäcke’).
Några exempel på lånord från intervjuerna i Misiones:
- de va stakament etter hela flodstranden
(stakament ’läger’ efter portugisiska destacamento ’militärläger’) - jag måste ha knektar till å skära
(knektar ’drängar’ från tyska Knecht ’gosse; tjänare’) - å dom där tambuna
(tambuna ’maskerna’ från guaraní tambú ’en slags mask’) - å hon sprang åtta cuadras ska man säja åtta hundra meter ja – å kom åmnibossen
(cuadras ’kvarter’ från spanska cuadra ’kvarter’, åmnibossen ’bussen’ från portugisiska onibus ’buss’) - men ja sùsta me inte så mycke för ja tog reda på remman utav valijan å gav ti ägarn
(sústa me inte ’blev inte rädd’ från spanska asustarse ’bli rädd’, valijan ’väskan’ av spanska valija ’resväska’)
Lyssna på argentinasvenska
I det här ljudklippet kan du lyssna på när Valdemar Nilsson (född år 1911) berättar om när hans föräldrar kom till Brasilien. Valdemars föräldrar tillhörde de omkring 2 500 svenskar som utvandrade till Brasilien i början av 1890-talet. Föräldrarna utvandrade båda som barn tillsammans med sina respektive föräldrar och syskon. Intervjun gjordes år 1969. På rörelsekartan kan du läsa hela Valdemars berättelse
Länk till annan webbplats..
Översättning
Ja dom (- de ä) svårt å förklara de där riktit, för dom kom ju där - för fösst va dom ju i Blommornas ö ett par dagar, å sedan, na, sedan for dom ju till, sen var dom ju i Porto Alegre, å ifrån Porto Alegre sedan så kom dom me, for dom me en pråm och en bogserare långt opp efter floden. Å sedan åkte dom tåg en hel dag, så dom kom opp ti Santa Maria. Jaa, Santa Maria Boca de Monte brukar den kallas för, och där var dom visst ett par vecker, å sedan fick dom fortsätta me (ox)oxvagnar opp ti Santo Angelo och där va dom länge, så att när pappa å de andra följet kom, då åkte di ifatt dom där å for fö(r)bi dom. Å dom här - sällskapet som mamma va me i, dom blev kvar i Santo Angelo en tid till, dom till å me började å hugga upp en väg som skulle gå ner till kusten [spanska costa ’flodstrand’] där, gubbarna fick liksom regeringsarbete. Å sedan så småningom så (fo) fick dom fortsätta ner till kusten. Ja, (då) då körde dom ifrån Santo Angelo och en hel massa krokvägar ner, så att dom kom ut där på brasilianska sidan men snett nedanför San Javier, en liten by som dom kalla för Puerto Javier [port. Porto Xavier] nuförtiden, å därifrån fick dom fara me kanot sedan ända opp dit dom fick blev (eller) satta i land för te å börja å arbeta sedan.
Källor och lästips
Gunvor Flodell (2012): Om immigrantsvenskan i Misiones, Argentina
Pdf, 187.8 kB.. I: Norsk Lingvistisk Tidsskrift, Årgang 30.
Gunvor Flodell (2008): Svenskheten i Misiones och Sydbrasilien Länk till annan webbplats.. I: Sverigekontakt nr 1/2008. Sid 18–19.
Gunvor Flodell (2002): ”De verkar te å gå bakåt”. Språk, etnicitet och identitet belyst utifrån emigrant- och dialektmaterial Länk till annan webbplats.. I: Kulturens frontlinjer. Skrifter från forskningsprogrammet Kulturgräns. Umeå.