Svenskan i Finland

Svenska är vid sidan av finska ett officiellt språk i Finland. Svenskspråkiga modersmålstalare i Finland utgör 5,2 procent, eller knappt 290 000, av Finlands befolkning.

En del svenskar undrar om svenskan i Finland är ett eget språk, en dialekt eller till och med en brytning av svenska. Svaret är att det absolut inte är en brytning, utan en variant av svenska med vad vi kan kalla för en finlandssvensk standardsvenska och en rad olika dialekter.

Svenskan kom till Finland på 1100-talet när svenskar kolonialiserade Finland. Då var det fornsvenska som fördes med. Detta märks i de svenska dialekter som talas än i dag i Finlands kustområde som framförallt har likheter med uppsvenska och norrländska dialekter. Finlandssvenska dialekter finns i fyra större områden: Åland, Nyland, Österbotten och Åbo och delas in i 10 dialektområden som ingår i dessa.

Finlandssvensk standardsvenska

Mycket av den finlandssvenska vi i Sverige hör är finlandssvensk standardsvenska. Vad som blir standard och inte i ett språk beror på var makten i ett land har legat och vad som blivit den form som spridits. Begreppet standardsvenska, eller rikssvenska som det ibland kallas i Sverige och högsvenska i Finland, är problematiska koncept: det är väldigt få som talar en så utslätad form av svenska att man inte alls hör från vilken del av Sverige eller Finland man kommer.

Svenska dialekter i Finland

De dialekttalare i Finland som talar en särpräglad svensk dialekt talar också i allmänhet en mer utjämnad varietet som närmar sig standardfinlandssvenska. Vi kan jämföra situationen med Sverige där en del som talar mycket särpräglade dialekter som älvdalska och gutamål också talar en mer standardnära varietet. I allmänhet är dock de svenska dialekterna i Finland betydligt mer stabila än dialekterna i Sverige. En del menar att det beror på att obligatorisk skolgång infördes mycket senare i Finland, och att barn därför inte påverkades så mycket av lärares strävan mot en standardform. Precis som alla språk och dialekter utjämnas även finlandssvenska dialekter, speciellt i städer, men på landsbygden är det inte i samma takt som på många platser i Sverige. Men då utjämnas de mot en finlandssvensk standard, och sverigesvenska kommer man knappast att börja tala i svenskspråkiga Finland.

Finlands svenska dialektområden. © Magdalena Lindberg, Svenska litteratursällskapet i Finland.

Svenska som andraspråk i Finland

Den stora delen av befolkningen i Finland har finska som modersmål och lär sig svenska senare, i skolan från åk 6, vid sidan om engelska och andra främmande språk. På dessa personer kan det höras att de har finska som modersmål när de talar svenska.

Typiska språkdrag för finlandssvenska

  • Finlandssvenskt uttal känns igen genom att man har så kallat t-förslag i ord som kött och tjugo så att det uttalas tjött och tjugu
  • Man använder inte heller det som kallas retroflexer: i svenska dialekter uttalas ofta konsonantkombinationer som rs och rt som sch och t så att kurs och Kurt uttalas kusch och Kut. Finlandssvenska varieteter/dialekter säger man istället kurs och Kurt.
  • I många finlandssvenska dialekter och det finlandssvenska standardspråket har man kvar ett tydligt uttalat d-ljud i ord som djur och adjö, som då uttalas djur, adjö.
  • I sverigesvenska har vi olika bakre a-ljud, så till exempel hatt och hat låter olika, medan det i finlandssvenska uttalas på samma ställe i munnen så att det heter ungefär hatt och hat.
  • Svenskan i Finland har också bevarat fornsvenskans kortstavighet, som är nästan omöjlig att höra eller uttala för många sverigesvenskar. I sverigesvenska måste antingen vokalen eller konsonanten vara lång, men i finlandssvenska kan både vokal och konsonant vara kort.

Ny bok om sverigesvenska och finlandssvenska

Hur skiljer sig svenskan som talas i Sverige från svenskan som talas i Finland? Vilken roll spelar kulturen och landet för hur man talar svenska i de bägge länderna? Det är frågor som ställs i boken Interaktion och variation i pluricentriska språk. Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska Länk till annan webbplats. som går att läsa på nätet.

Boken är en slutrapport för forskningsprogrammet IVIP (Interaktion och variation i pluricentriska språk) som är ett samarbete mellan Helsingfors universitet, Isof, Stockholms universitet och Åbo universitet. På projektets webbplats Länk till annan webbplats. finns även en film som sammanfattar forskningsresultaten och fler publikationer som publicerats inom projektet.