Folkminnesbloggen

Fimbulwinter is coming

Game of Thrones i arkiven 1/3

Blåbleka gengångare, drakar, kärleksmagi och jättar – Isof har ett alldeles eget Game of Thrones i arkiven. Tommy Kuusela dyker in i tv-seriens magiska värld och hittar många paralleller till nordisk folktro och kulturhistoria.

Stillbild från tv-serien Game of Thrones. Karaktären Jon Snow står i snöfall med snö som faller i hår och på kläder.

Jon Snow i vinterväder. Copyright: HBO/Helen Sloan.

Vinter har kommit och vintern har passerat. Förhoppningsvis har den sista snön fallit när ni läser det här, men i skrivande stund faller snöflingorna ned över Uppsala. På tal om vintern är det på sin plats att nämna att väntan snart är över – den 15 april är det dags för första avsnittet av den åttonde och sista säsongen av Game of Thrones! Då får vi förhoppningsvis veta vem som erövrar järntronen. Under sex veckor får vi följa avslutningen av en berättelse som fängslat en stor del av världen sedan 2011. Genom åren har vi bekantat oss med allt från White Walkers, jättar och drakar, till trolldom, blodiga släktfejder och ett stundom plågsamt konspirerande.

Game of Thrones har blivit ett fenomen och tv-serien kan väl inte kallas något annat än en braksuccé. Men finns det verkliga motsvarigheter till det som skildras i serien? Överträffar verkligheten dikten? När författaren George R.R. Martin skrev de första fem (av planerade sju) böckerna om A Song of Ice and Fire, och när HBO omgestaltade dem till en tv-serie, har onekligen stoff hämtats ur människans rika historia. Många motiv har rötter i en världsbild och i levnadsvillkor som inte alltid varit så främmande som de kan tyckas i dag.

Utifrån nordisk folktro och kulturhistoria finns hur mycket som helst att skriva om Game of Thrones. Men i den här bloggen kommer jag att koncentrera mig på tre olika teman. I dag handlar det om likheterna mellan Game of Thrones-världen och nordisk folktro och historia. I morgon kommer det att handla om White Walkers och deras släktingar i våra folkminnesarkiv. På söndag avslutar vi med ett besök i drakarnas värld. Det hela görs naturligtvis utan att avslöja handlingen för den som ännu inte hunnit se serien eller läsa böckerna – inläggen är förskonade från ”spoilers”.

Den som vill gräva djupare och söka efter medeltida inspirationskällor kan läsa medeltidshistorikern Carolyne Larringtons välskrivna studie Winter is Coming: The Medieval World of Game of Thrones, som publicerades 2015.

GoT + nordisk folktro = sant

I Game of Thrones finns det mycket som vi känner igen från nordisk folktro och kulturhistoria. Ta bara korparna i serien och deras förbindelse till spådom som onekligen för tankarna till Odens korpar Hugin och Munin (”Tanken och Minnet”) eller till det yngre arkivmaterialets många uppteckningar som handlar om fåglar och tydor. Jättarna har också motsvarigheter i den fornnordiska mytologin och på Isof finns ett stort antal arkivuppteckningar om jättar i folktron.

I Game of Thrones finns också trolldom av ett slag som vi åtminstone delvis känner igen i arkivmaterialet: berättelser om hur en trolldomskunnig kan väcka liv i de döda, hur trolldom kan förändra ens utseende och hur kärleksmagi (gärna med blod som komponent) kunde få personer att bli galet förälskade.

Grannfejden i medeltidsmiljö

Hela serien och de böcker den bygger på genomsyras av konflikter, och det är något vi också känner igen från den fornnordiska världen. En av de ätter som beskrivs i Game of Thrones är Frey. Namnet kommer med all sannolikhet från den fornnordiska guden Frej eller Frö (fornvästnordiska Freyr). Stridigheter mellan olika ätter var också vanligt i Skandinavien under medeltiden, inte minst konflikter mellan olika småkungar och furstar eller de blodiga kamperna om makten över större kungadömen där kungarna sällan satt en längre tid på tronen. I de isländska sagorna är släktfejder ett återkommande tema och leder ofta till förräderi, intriger och i värsta fall väpnad konflikt och mordbrand. Det finns även en hel del fejder beskrivna i arkivmaterialet, inte minst grannfejder.

Ordet fejd är något som idag kanske mest associeras med begrepp som grann- eller släktfejd. I fornsvenskan finns ordet belagt som feghþ i betydelserna ’hat, fiendskap, strid’. Motsvarigheter finns i många germanska språk, till exempel i gotiskans faiha med olika betydelser som (begå) oförrätt eller bedrägeri. Om det är något som Game of Thrones bjuder på – och det med en rejäl dos – är det just fiendskap, strid, oförrätter och bedrägeri. Det är som en medeltida och grymmare variant av tv-serien House of Cards, där de politiska rävspelen blandas med gift, förräderi och vassa dolkstötar, gärna stuckna i ryggen på en motståndare, både bokstavligen eller genom svekfullt intrigmakeri. Författaren George R.R. Martin lär själv ha medgett att en inspirationskälla var rosornas krig, det vill säga den serie av inbördeskrig som periodvis åren 1455 till 1485 utkämpades om Englands tron mellan ett par inflytelserika ätter.

Fimbulvintern kommer

Ett tema som genomsyrar Game of Thrones är förhållandet mellan varmt och kallt och där finns det tydliga kontraster. Om de iskalla White Walkers kommer med den isande vinternatten, föds istället drakarna ur eld i ett varmt ökenlandskap och för med sig eld och hetta. Hotet om den kommande storvintern kan delvis jämföras med den fornnordiska Fimbulvintern, ett ord som ordagrant betyder ’den stora vintern’. Den förhärjande vintern hör i den fornnordiska mytologin samman med den annalkande undergången, Ragnarök.

I nordiska skildringar av ett dödsrike är det ofta kyla och is som lyfts fram. Föreställningarna om det varma och brinnande helvetet kommer med kristendomen. Även i bondesamhället var en hård och lång vinter ödesdiger, och kunde leda till svält i ett samhälle som var helt beroende av sina grödor och normala årsväxlingar. För nordborna blir därför innebörden i ett uttryck som ”vintern kommer” ödesmättat och kan anknytas till en vidare symbolik.

/Tommy Kuusela

Lästips

Tommy Kuusela: "Hallen var lyst i helig frid": Krig och fred mellan gudar och jättar i en fornnordisk hallmiljö Länk till annan webbplats. (Stockholms universitet, 2017)

Anders Hultgård. Midgård brinner. Ragnarök i religionshistorisk belysning (Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2017).

Carolyne Larrington. Winter is Coming: the Medieval World of Game of Thrones (Tauris, 2015).

William Ian Miller. Bloodtaking and Peacemaking: Feud, Law, and Society in Saga Iceland (University of Chigaco Press, 1990).