Skolavslutning och sommarlov

Den blomstertid nu kommer, och då är det dags för skolavslutning och sommarlov.

Barn som skriver "Glad sommar" på en whiteboard i ett klassrum.

Början av juni är högsäsong för skolavslutningar i grundskolan. I dag ligger fokus mest på trevligheter som högtidlig samling, sommarsånger och gemensam fika. Men längre tillbaka var även prov och förhör en del av läsårets avslutning.

Flaggan var hissad på skolgården, och vår avgudade fröken i småskolan hälsade elever och föräldrar välkomna i klassrummet. Fröken spelade på orgeln och vi sjöng. Hon brukade skriva upp sångtexterna på svarta tavlan. Sedan var det dags för förhör, då vi skulle visa vad vi lärt oss under året. Vi fick betyg varje termin (bokstavsbetyg A–C). På betyget stod också om man blivit uppflyttad till nästa klass. Rädslan att få gå om (sitta kvar) var stor.

Berättat av: Kvinna född 1936, Blekinge (arkivnummer DAGF 1571:1)

blått skrivhäfte med "Betygsbok" skrivet på framsidan och uppslaget gulnade sidor med tabeller och inskrivna betyg.

Betygsbok från 1932–1933. Foto: Isof (arkivnummer DAGF 1563).

Examen i realskolan

1905 delades läroverket upp i det lägre stadiet med sexårig realskola och det högre fyraåriga gymnasiet som byggde på realskolans femte klass och avslutades med studentexamen. 1928 infördes en realexamen som bestod av skriftliga och muntliga prov, oftast i fyra ämnen.

Realskolan avskaffades successivt mellan åren 1950–1972 i och med att parallellskolesystemet (folkskola, fortsättningsskola, realskola) ersattes av enhetsskolsystemet, och den nioåriga grundskolan blev obligatorisk.

När vi klarat skrivningarna i samrealskolan i 4 klass blev det examensdag. På den tiden var det att ta realen något stort. Många fortsatte inte läroverket utan de fick gå ut i arbetslivet men de hade goda kunskaper att utveckla. Vi hade vita klänningar och skor, pojkarna mörk kostym. Vi fick massor av blommor som släkt och vänner hängde på oss. Vi fick små djur av kattskinn, ballonger och små böcker som vi skrev våra namn i. Mössan var grå.

Berättat av: Kvinna född 1936, Skåne (arkivnummer DAGF 1544:1)

När vi gick ut nian då hade REAL-examen försvunnit. En klass på skolan hade skaffat gråa realmössor och broderat band på dom. På banden stod det 'Vi fick inte ta realen därför uppfann vi grundalen'.

Berättat av: Kvinna född 1952, Västergötland (arkivnummer DAGF 1543:1)

Minnen från skolavslutningen

I vår frågelista Skolavslutningar – då och nu berättar olika människor om minnen från den allra första skolavslutningen, men också om förhör och betyg, sånger, blommor, kläder med mera.

Vad minns jag av min första examen? Inte hur klänningen såg ut men att halva klassen hade vattkoppor och att jag aldrig kom på kalas till fröken.

Berättat av: Kvinna född 1936, Skåne (arkivnummer DAGF 1544:1)

Nog har jag upplevt skolavslutningar alltid. Men det är ändå den allra första jag minns bäst. Jag kan fortfarande känna känslan av att vid mammas hand, klädd i den fina sjömansklänningen av vit satäng och med nya svarta lackskor på fötterna, gå den relativt korta vägen till skolan. Och så doften av syren.

Berättat av: Kvinna född 1930, Bohuslän (arkivnummer DAGF 1546:2)

Mina egna skolavslutningar har jag över huvud taget få visuella minnen från. Men jag har känslomässiga, jag minns så väl känslan av ljus och högtid. När jag hör Den blomstertid blir jag alldeles tagen än i dag.

Berättat av: Man född 1955, Östergötland (arkivnummer DAGF 1570:5)

I kyrkan eller inte?

På senare år har det diskuterats om skolavslutningen ska få ske i kyrkan eller inte. Flera skolor väljer att flytta avslutningen från kyrkan för att alla barn ska kunna vara med, oavsett religion. Man talar om värdegrunder och alla barns lika värde. Samtidigt är det flera som säger sig vilja värna om traditioner, seder och bruk. I april 2016 beslutade riksdagens utbildningsutskott att skolavslutningar i kyrkan är tillåtna, men att tonvikten då ska ligga på gemenskapen och inte på religiösa traditioner och att präster får medverka, men utan predikan.

När vi kommer till skolan så går vi upp till klassrummet och samlas, sedan går vi vidare till en kyrka som ligger in närheten av skolan. I kyrkan får varje klass en tilldelad bänk med lärarna, föräldrarna brukar få stå längst bak i kyrkan eftersom det inte är en så jättestor kyrka. Det är en väldigt vacker kyrka, jag brukar sitta och kolla i taket när det blir tråkigt eftersom det är så fina målningar där.

Berättat: 2015 av flicka i årskurs 8, Småland (arkivnummer DAGF 1742:7)

Jag har aldrig tillbringat någon avslutning i en kyrka. Den där traditionen, att avslutningen ska vara i kyrkan, som numer ger upphov till så mycket diskuterande varje år vid avslutningstid känns lite främmande. Kan det ha så stor betydelse om ungarna tillbringar någon timma i kyrkan och därtill sjunger en psalm? Jag tycker diskussionen är överdriven.

Berättat av: Kvinna född 1948, Västergötland (arkivnummer DAGF 1576:2)

Språkligt om lov och ferie

Vårens skolavslutning är starten på läsårets längsta lov - sommarlovet. Ett annat ord för ledighet från skola och studier är ferie.

Lov kommer helt enkelt av lov i betydelsen ’tillåtelse’, alltså tillåtelse att vara ledig och borta från undervisning. Det har varit i bruk i denna betydelse sedan 1600-talet. Ferie har vi lånat från latinets feriæ. Det betyder egentligen ’högtidsdagar’. Det finns också noterat i betydelsen ’ledighet från undervisning’ på 1600-talet.

På danska och norska heter det ferie både om ledighet från undervisning och från arbete. Ordet lov finns där i betydelsen ’tillåtelse’, men det används inte om ledighet från undervisning.