Mickelsmäss

Mickelsmäss var i äldre tid en märkesdag i almanackan då flera arbeten i bondesamhället skulle avslutas. Det var också nu som skördemarknader hölls och tjänstefolket kunde söka ny tjänst. Mickelsmäss och mikaelimarknader lever kvar på många håll i landet.

Bilder med vinteranpassade folkdräkter för kvinnor, män och barn

Med Mikaelidagen åkte vinterdräkten på. Här kläder för vintertid från 1800-talets Boda socken i Dalarna. Foto: Jon Holmén/Isof.

Märkesdag i almanackan

Den första söndagen i oktober är det Mikaelidagen, eller Den helige Mikaels dag, en kyrklig högtidsdag till ärkeängeln Mikaels ära. I kristen tro är det ärkeängeln Mikaels uppgift att väga själarna, de onda gärningarna mot de goda.

Veckan före, den 29 september på Mikaels namnsdag, infaller mickelsmäss (mikaelsmäss, mickelsmässa, kärrmässa), en av årets största märkesdagar i bondesamhället – då odlingsåret avslutades och djuren togs in. Det var också nu som skördemarknader hölls och tjänstefolket fick lön, inledde sin ”frivecka” och kunde söka ny tjänst.

Skifte mellan sommar och vinter

Mikaelidagen räknades som den första vinterdagen och markerade skiftet mellan sommar- och vinterhalvåret. I dräktalmanackor är det ofta nu man byter från sommar- till vinterdräkt.

Med vintern kom också mörkret och på många platser var det först på mickelmäss afton som man åter fick tända ljus i stuga och fähus. I Dalarna sades: ”Mickaelimäss in, Mattis ut”, det vill säga att till Mickelmäss tändes fotogenlampan och till Mattis i slutet av februari släcktes den.

Hur blir den kommande vintern?

Kopplat till mickelmäss och Mikaelidagen finns en mängd vädertydor och naturmärken som vid den årstiden användes för att förutsäga hur den kommande vintern skulle bli. Detta genom att titta på frost, snö och is, löv och ekollon på träden, vindens styrka och hur tydligt vintergatan syntes på himlavalvet.

Läs mer om att spå väder på mickelmäss

Vädertydor och naturmärken

Det finns en mängd vädertydor och naturmärken kopplade till mickelsmäss och Mikaelidagen, för vid den här tiden på året tänktes man kunna förutspå hur den kommande vintern skulle bli.

Frost, snö och is

Så långt före Mikaeli som första snön kommer så länge skall han vara borta efter Mikaeli

Jämtland (arkivnummer ULMA 28039, s. 17)

Lika många veckor som den första snön föll före Mikaeli lika många veckor skulle det gå efter Mikaeli innan den varaktiga snön föll

Lappland (arkivnummer ULMA 7014, s. 10)

Lika länge som det kommer snö eller rimmar före Mikaeli lika länge kommer det att pågå efter Valborg

Småland (arkivnummer ULMA 19015, s. 6)

Om det inte isar vid Mikaeli så töar det inte vid Allhelgona. Ju tjockare is vid Mikaeli ju varmare bli det vid Allhelgona

Norrbotten (arkivnummer ULMA 11490, s. 8)

Löv och ekollon

Om lövet ej före Mikaeli vill falla blir vintern svår för alla

Ångermanland (arkivnummer ULMA 2079:6, s. 3)

Mycket ekollon bådar mycket snö och bjällror

Södermanland (arkivnummer ULMA 8847, s. 1)

Vintern

På de platser där dagen ansågs vara vinterns första dag finns ordstäv kopplade till både vinter och snö.

Vintern säger: Om jag än går med käpp och stav, skall jag visa mig före Mikaelidag

Lappland (arkivnummer ULMA 15132, s. 13)

Även om han ska krypa kommer vintern till mickelsmäss

Norrbotten (arkivnummer ULMA 11490, s. 7)

Vinden

Om vinden låg på ansågs det bli en svår vinter men var det lugnt skulle det bli milt. På sina håll offrade man också till nordanvinden på Mikaeli genom att strö hö på nordsidan av gården (Upsala Nya Tidning 29/9 1933). Man kombinerade då tron på kraften hos en märkesdag med kraften hos ett väderstreck – för nordsidan av huset är den fuktigare sidan där höet man offrat snabbare skulle luckras upp och därigenom ge önskad magisk effekt.

Blåser det hårt på Mikaelidag blir det dyr tid följande år, annars tvärtom

Västergötland (arkivnummer ULMA 25:65, s. 39)

Om Nordan blåser blir det blid vinter

Jämtland (arkivnummer ULMA 28039, s. 17)

På mickelsmäss band man en halmkärve å lag ut på gäle. Blåste an bort vart dä sträng vinter

Uppland (arkivuppteckning: ULMA 34520)

Vintergatan och himlavalvet

Man kunde också spå vädret genom att studera Vintergatan på himlavalvet beroende på hur bra stjärnorna syns och hur klar himlen är.

Om Mikaeli är kall och klar blir det tidig snö

Södermanland (arkivnummer ULMA 41:22, s. 14)

Odlingsåret avslutas

Mickelsmäss satte i äldre tid punkt för odlingsåret i stora delar av landet. Då skulle skörden tas under tak, gödslet vara utkört och åkerbruksredskapen ställas undan som tecken på att arbetet med jorden var slut för året.

Man tog bland annat in havre, kål, humle, potatis och rovor. I en uppteckning från Småland berättas att potatisen vid mickelsmäss redan ska vara i hus ”om det är något bevänt med bonden” (ULMA 7992). Lite längre norrut skulle man redan ha dragit upp potatisen för vid den tiden fryste jorden ihop och dröjde man med skörden kunde snön komma. I en uppteckning från Värmland sades det att vid ”Mikaeli ska alla grödor vara inne annars kommer myrgubbtorkan och tar den” (ULMA 15306:7).

Flera uppteckningar nämner också redskapen:

Vid mickelsmässan skall alla åkerbruksredskap vara under tak som tecken på att arbetet med jorden är slut för året

Närke (arkivnummer ULMA 1775:b:9, s. 31–32)

Plöjningen skulle vara avslutad, alla redskap i lidret, vagnar söndertagna, och gödsel utkörd

Östergötland (arkivnummer ULMA 7314, s. 35)

Mickelsmäss var en av de brytpunkter under året då man trodde att man kunde dra positiva krafter till sig:

Vid mickelsmäss skall redskapen staplas upp och ligga över natten på det bord som man äter vid på julafton – då blir skörden större

Södermanland (arkivnummer ULMA 9892, s.6)

Djuren tas hem inför vintern

Nu skulle också kreaturen tas in. När korna gick in i ladugården skulle detta ske under största tystnad för att inte irritera onda makter, exempelvis maran, som skulle kunna skada djuren.

I de delar av landet där man hade fäbodar flyttade fäbodpigorna nu hem med djuren, vilka dagen till ära var prydda med blommor och färgglada tygtofsar. Pigorna blåste vallåtar i sina horn under vandringen men i kons skälla sattes mossa för att den inte skulle höras.

Svartvitt fotografi som visare en gärdsgårdsomgiven fägata där det går massa kor. I bakgrunden syns en fäbodlik miljö.

Kor på fägata vid Tandbergs fäbodar i Dalarna omkring år 1900. Foto: Per Winbergh/Nordiska museet.

Mer om folktro när djuren togs hem

Kreaturen tas hem

Till Mickelsmäss togs kreaturen hem från skogen eller fäboden, där de gått på bete. Att färden hem var festlig syns i materialet i våra arkiv.

Vid micksmässan drivs korna hem från skogen. Den klädas som på midsommarafton med löv och blommor. Skällan stoppas igen och tas av första natten

Uppland (arkivnummer ULMA 9586, s. 62)

Skällkon kläs med blommor och kransar kring hornen. Skällan är tyst, instoppad med mossa

Uppland (arkivnummer ULMA 9085, s. 166)

Det finns geografiska och kulturella skillnader i berättelserna, ibland inom ett och samma landskap.

Ifrån Jämtland berättas att det var: ”Brådska vid hemkomsten från fäbodarna: potatisen skall tas upp i Mickelsveckan” (ULMA 9925) medan man på en annan plats i Jämtland resonerat att: ”Så länge det fanns bete i skogen stannade man i buan” (ULMA 30257:73).

Generellt lämnades fäbodarna till Mikaelidagen. Däremot kunde kreaturen i vissa områden fortfarande släppas ut på gräsland och täppor för att beta vid gården under dagen.

Folktro om Mikaelinatten

Mikaelinatten ansågs farlig och i de insamlade berättelserna ges inblick i den folktro och skrock som omgärdade djuren, för det var vissa regler som skulle iakttas när kreaturen fördes in i ladugården: när korna gick in i ladugården skulle detta ske under största tystnad för att inte irritera onda makter som skulle kunna skada djuren.

Genom att ta in djuren på ett lugnt sätt hoppades man att handlingen skulle ge positiv effekt och hålla djuren trygga, lugna och friska under vintern. Dessa handlingar är exempel på synen att det första gäller – att det som sker vid en specifik tid eller brytpunkt på året kommer att spegla resten av tiden, i detta fall tiden inne i ladugården.

Djuren tas in

Det fanns också andra föreställningar till varför man skulle ta in djuren:

Om djuren va ute mickelsmässenatta skulle di bli sjuka

Närke (arkivnummer ULMA 1205:7, s. 3)

Under mikaelsnatten inga kreatur ligga ute – de kunna bli förtrollade

Östergötland (arkivnummer ULMA 1370:4, s. 18)

Efter mickelsmäss får trollen större makt över djuren. Då får ej djuren gå ute på nätterna mer

Gästrikland (arkivnummer ULMA 20446, s. 63)

Magiska åtgärder

För att få lycka med djuren kunde vissa magiska åtgärder också utföras. Det ska naturligtvis sägas att folktro av den här sorten inte var något alla trodde på men den är synlig i materialet.

När man vid micksmässan släpper in korna tar man en stor smörgås, biter av den och ger en bit åt varje ko för att de ej skall skrika och vara otåliga av hunger under vintern. Tystnad skall råda under förrättningen

Västmanland (arkivnummer ULMA 1775:a:1, s. 3, 23)

Mikaelimässkväll ska korna ha i sig så mycket gott den kunna äta. Vallhö, spannmål, grovt rågmjöl för att få vinterkraft i benen och ej bli hårdfödda under vintern

Värmland (arkivnummer ULMA 2983:7, s. 17)

Till Mikaelsafton skulle kreaturen få hö av det bästa: varsitt band havre av det sista som skars – det ger märg i benen för hela vintern

Södermanland (arkivnummer ULMA 7791, s. 1)

Mixmässan var som en helg: då skulle korna få smaka på allt intaget. Det skulle vara tyst i lagårn, och skällan fick ej sitta och skramla på skällkon utan stoppades med hö

Västmanland (arkivnummer ULMA 6397, s. 11)

Det skulle vara lite 'Kalasaktigt'

Västmanland (arkivnummer ULMA 10952, s. 22)

Tanken bakom seden att ge korna extra gott att äta är det man kallar överflödets magi: en magisk åtgärd som skulle frammana överflöd även i fortsättningen.

Skyddande handlingar

Man kunde också utföra andra skyddande åtgärder:

Vid mikaeli sattes ’divelbast-bark’ och venderot under halsremmen att skydda korna mot blut-oxen (som även kallas trolloxen – ett väsen i form av en förtrollad oxe)

Hälsingland (arkivnummer ULMA 1362:2, s. 4)

Man kunde också sätta stål i fähusdörren till skydd mot ’bergråna’

Dalarna (arkivnummer ULMA 3584:4)

Vissa giftiga växter ansågs liksom stål skydda mot diverse onda väsen, en form av Apotropeism, avvärjande handlingar som skulle hålla onda väsen på avstånd.

Folktro kring hästen

Hästar tas in Mekksmässnatta för att bli ”snygghåra”, släta och fina under vintern

Västmanland (arkivnummer ULMA 2977:13, s. 1, ULMA 3577 s. 8)

Före Svante (den 10 juni) skulle ingen släppa ut hästarna på bete och när det blev Mikaeli skulle de ’vara inom'

Dalarna (arkivnummer ULMA 10002, s. 21)

3 nätter före och efter Mikkelsmäss få ej hästarna vara ute, då är vinterdagg i gräset. Hästarna får kvarka (hosta)

Västmanland (arkivnummer ULMA 2983:7, s. 17)

Här kan vi utöver intagningen av djuren se ett magiskt tankesätt både i användandet av talet tre (anspelning på den kristna treenigheten) samt i upprepningen av talet.

Hästarna sades också kunna förutse allt arbete det kommande året om de tilläts gå ute vid den här tiden på året.

Aldrig ha hästarna ute natten till mixmässan ty då sucka de hela året när man sätter för dem

Dalarna och Västmanland (arkivnummer ULMA 3584:6 och ULMA 7612, s. 19)

Hästar ej vara i skogen eller på annat bete natten till mikaeli – äro den natten ’klarsynta’ och kunna se allt de komma att gå igenom, ont eller gott

Dalarna (arkivnummer ULMA 5532, s. 88 och ULMA 5066, s. 36f.) Hälsingland (ULMA 17530, s. 16)Härjedalen (ULMA 1221:1, s. 49)Västmanland (ULMA 2977:13, s.1.)

Även när det gäller hästar finner vi exempel på hur byggnader på gården kunde förses med skyddande tecken. För liksom stål kunde även korset skydda från att onda väsen tog sig in till djuren.

Ett kors med vit krita över stallporten vid Mikaeli – som skydd mot trollen

Hälsingland (arkivnummer ULMA 1362:2, s. 3)

Får och lamm

Det finns även specifika uppgifter om får och lamm men där är uppgifterna främst inriktade på det kommande vinterarbetet för kvinnorna.

Till Mickelsmäss skulle man klippa fåren

Västergötland (arkivnummer ULMA 12354, s. 4.) Gotland (arkivnummer ULMA 19846, s. 10)

Fåren klipps tre gånger per år. Ullen används till olika saker vid de olika tillfällena. Den ull som tas vid mickelsmäss är mycket fin men arbetsam att spinna

Jämtland (arkivnummer ULMA 23779, s. 1–2

Man skulle ha nya kläder till jul. Sen man klippt fåren på hösten skulle man piska ihop ull till gråvadmal. Sedan grovkardade man

Jämtland (arkivnummer ULMA 30257:13)

Fest, marknad och nya kontrakt

När skörden bärgats och djuren tagits in från betet blev det stor fest då ungdomar efter sommaren åter kom samman och roade sig. Framförallt i mellersta Sverige var detta en tid för skördekalas. Det kunde bli både stora och många fester och flera uppteckningar berättar att detta var ungdomens helg. Det arrangerades danser och lekstugor med lekar och initiationsriter. Det var på många platser inte bara dans och lekstugor en dag utan flera under ”friveckan”.

Svartvitt fotografi på en grupp människor som sitter och står i en gräsbacke. På marken är dukat med vit duk och bröd och de tre männen närmast kameran skålar med varandra.

Skördegille på Gotland år 1904. Foto: M Klintberg/Nordiska museet (CC PDM).

Det var också vanligt med Mikaelimarknader där flera av årets största affärer ägde rum: överskottet av skörden såldes, djur köptes och såldes, tjänstefolk anställdes, och många passade också på att förlova och gifta sig. Mickelsmäss- och mikaelimarknader är i dag på väg att återupplivas på flera håll i Sverige.

Många var dessutom lediga, eftersom tjänstefolk under den vecka som följde avslutat sitt arbete, fått lön och hade rätt till en ”frivecka” då de kunde säga upp sina tjänstekontrakt och söka ny tjänst. Fram till 1819 var Mikaelidagen flyttdag, därefter blev 24 oktober den stora flyttdagen eller fardagen.

Visa om Mikaelidagen

En visa om denna dag finns återgiven i flera versioner, här nedan återger vi en av dem:

Om Mikaelidagen, som faller in i år,

tänker jag till att flytta härifrån;

men ingen har jag då,

som mej sörja må,

ej heller så fäller jag en tår.

Och längtat haver jag efter dej, min lilla vän,

liksom fågeln efter ljusnande dag!

Och var och en gång, jag dina ögon ser,

så bliver jag så hjärteligen glad.

Festlig vecka

När så skörden var bärgad och kreaturen tagits hem såg folket i gårdarna fram emot mickelsmäss, då avslutningen på allt sommararbete skulle firas och en mängd nöjen väntade, men även när det gällde människorna fanns det folktro att beakta – för det kunde ha negativa effekter att inte delta i firandet.

Läs mer om friveckan

Friveckans många aktiviteter

Mitjilmässmåndan av gammalt en fridag. Den som ej håller helgdag då ha ej tur med något under året

Jämtland (arkivnummer ULMA 2125, s. 36)

Det betydde också otur om man var född den dagen:

Ett barn som var fött julafton eller Tomedag fant lyckan var de vände sig, men motsatsen gällde Mikaelidagen

Öland (arkivnummer ULMA 20357, s. 4)

Skördekalas

På Gotland bakades Mikaelikakor, en slags kakbulle, till var person (ULMA 441:20) och även i Uppland bakade man ”lite fina bullar till Michele” (ULMA 34520). Under friveckan i Närke skulle tjänarna ha ”ostkaka, vetebröd och grovt bröd med hem från gårdarna där de tjäna” (ULMA 1415:4). I Gästrikland serverades ”slåttgröt” till mixmäss (ULMA 15952). Flera uppteckningar i Uppland nämner att fårkött stod på menyn: Till ”Mexmässa bjuds huvudsakligen fårkött och fårsoppa” (ULMA 2519:2) och ”vid mikaeli slaktas ett får och man äter får i kål” (ULMA 2566:4).

Särskild mat mäkksmässdan: fårstek, pannkakor av olika slag som doppas i värmt flott, därtill nybryggt dricka. ’Doppa å supa hela dan’

Västmanland (arkivnummer ULMA 2977:18, s.1)

Alkohol, fylla och bråk

Tjänarna bjöds även på alkoholhaltiga drycker.

Vid micksmäss bjuda husbönderna tjänarna på middag med brännvin till maten

Uppland (arkivnummer ULMA 1311:1)

Till mixmäss skall allt vara inbärgat. Mixmässdagen firas och man fick brännvin

Gästrikland (artikelnummer ULMA 15952, s. 61-63)

Alkoholintaget kunde naturligtvis få vissa effekter.

(Det var) Dans vid Mikaelsmäss med mycket sprit

Hälsingland (arkivnummer ULMA 25517, s. 479)

I mitjällmäss söps och ’slånkades’. Måndagen var fridag för männen, men bara delvis så för kvinnorna

Hälsingland (arkivnummer ULMA 1335:3)

Uppläggningsdans vid mikaeli. Den ordnades i tur och ordning bland bönderna /…/ Jäntorna brygga och laga maten i förväg

Uppland (arkivnummer ULMA 7282, s. 56)

I mitjelmäss far karlarna ’gålmella’ o supa o leva rackare

Hälsingland (arkivnummer ULMA 18708, s. 47)

I de här citaten ges vi även en fingervisning om hur olika arbete och ledighet fördelades mellan drängar och pigor.

Danser, lekstugor och ryttarstämmor

Framförallt i mellersta Sverige var detta en tid för skördekalas. Det hölls också mickelmässkalas där gården förväntades avtacka tjänstefolket genom att bjuda på extra förplägnad. Det finns en mängd uppgifter om vad som fanns på matbordet under mickelsmäss.

Mikaelidagen var en av de större märkesdagarna under arbetsåret. Vallpigor och andra tjänstepigor o drängar ha tjänat ut för sommaren

Dalarna (arkivnummer ULMA 17739, s. 331)

Alla var hemma från fäbodarna. På söndagen gå alla i kyrkan, på kvällen var det lekstuga, och måndagen var fri för alla

Härjedalen (arkivnummer ULMA 1482, s. 754)

De stora ungdomskalasen i mikaelsmässan pågår i tre dagar

Södermanland (arkivnummer ULMA 7791, s.2. 5820, s. 23)

Dans och lek i åtta dagar i samma gård under veckan, men att uppdraget skiftades årligen

Södermanland (arkivnummer ULMA 1270)

Danser som nämns under friveckan är: skrammeldans, flyttningsdans, inspenderingsdans

Södermanland

Lekar som nämns är: ’kuta änkling’ och ’slå varg’

Jämtland (arkivnummer ULMA 12292, s. 133)

Vid mikaelsmässan hålles också en ’ryttarstämma’ då yngre pojkar upptas i ungdomslaget

Dalarna (arkivnummer ULMA 1845:2, s. 4)

Husbonden förväntades bidra till de hopläggningsdanser och lekstugor som anordnades.

Godsherren gav en tunna råg och varje husbonde stod för matsäck åt sitt folk

Södermanland (arkivnummer ULMA 5820, s. 23)

Husbönderna lägga ihop och bjuda tjänarna säd att säljas för att få pengar till dansen

Uppland (arkivnummer ULMA 1737, s.1)

Det var gårdarnas skyldighet att ta emot, men att stå för så många danser kunde bli kostsamt, så det gick ”på tur för gårdarna att ha danslaget” (Södermanland, ULMA 4165 m.fl.). ”Små byar kunde också gå ihop och ordna Micksmässdans tillsammans (Uppland, ULMA 1737:1:1).

Frivecka och flyttdag

Många var lediga eftersom tjänstefolk under den vecka som följde hade rätt till en ”frivecka” och kunde säga upp sina tjänstekontrakt. Fram till 1819 var Mikaelidagen flyttdag, därefter blev 24 oktober den stora flyttdagen eller ”fardagen”. En tid för uppbrott för dem som bytte tjänst och flyttade.

Mikeali kommer snart och löser den stackars tjänaren av

Härjedalen (arkivnummer ULMA 20471, s. 84)

Frimåndag kallas den dag tjänstefolket har ledigt. Måndag efter mikaeli är fridag för de flesta män /…/ Om pigorna ska stanna på sin plats nästkommande år kan de få några dagar ledigt kring ’flyttningen’

Hälsingland (arkivnummer ULMA 25517, s. 213)

Mexmässa tiden för tjänstefolkets flyttning /…/ Man hurrar då de gamla tjänarna flytta och sjunger mexmässvisa

Uppland (arkivnummer ULMA 2519:2, s. 8–9)

Marknad, auktion och nya kontrakt

Auktioner hålls på mikaeli eller på våren. Man skickar bud om auktion ska hållas och auktionsförättaren är en man med stark röst och förmåga att skämta och prata /…/ Man använder hela dagen och tar de mest värdefulla föremålen sist. Det var vanligt med spritförtäring, lekar och dans i förening med slagsmål vid auktionerna

Hälsingland (arkivnummer ULMA 25517, s. 151–153)

(Det ordnades) höstmarknader /…/ vid vilka årets största affärer äger rum: det är nästan som helg för bygden omkring. Drängar och pigor har fritt och allt arbete är inställt

Närke (arkivnummer ULMA 1775:B:9, s. 31)

Till Mikaelimäss marknad far man för att roa sig, köpa hem krams, få nya tjänster

Jämtland (arkivnummer ULMA 20362, s. 6)

14 dar före mickelsmäss boföres hem, ty då skall bostintan vara med på marknaden i Huddiksvall, där pojkarna få återgälda gästfriheten på vallen under sommaren

Hälsingland (arkivnummer ULMA 8424:7)

Under friveckan /…/ håller man marknad. Där köps bland annat presenter till fästmör och fästmän. Pojkarna kan även ge sina flickor exempelvis mangeldon som de själva gjort

Västergötland (arkivnummer ULMA 22611, s. 38)

Frieri och bröllop

Att många var lediga och de unga samlades till fest efter sommaren ledde naturligtvis också till frieri och att många passade på att gifta sig.

I en uppteckning från Södermanland får man veta att ungdomarna i samband med ”Mecksmässalek låg på långhalmskärvar” (ULMA 4165, s. 74) och i en uppteckning från Ångermanland mer specifikt att det var: ”Nattfrierier och att det pågick mycket frining den helgen” (ULMA 16024, s. 10-11).

Till mikaeli kommer säterjäntorna hem med boskapen. De medföra lillost till barnen och fästmannen

Värmland (arkivnummer ULMA 4694, s. 8, 10)

Den stora frieritiden är mikaelihelgen

Lappland (arkivnummer ULMA 1115:1)

Vid mäckmässmötet (mikaeliveckan) /…/ att långväga kommande flickor förses med friare, vanligen särskilt ’enfaldiga’ ynglingar

Gotland (arkivnummer ULMA 1862, s.14)