Mickelsmäss
Mickelsmäss var i äldre tid en märkesdag i almanackan då flera arbeten i bondesamhället skulle avslutas. Det var också nu som skördemarknader hölls och tjänstefolket kunde söka ny tjänst. Mickelsmäss och mikaelimarknader lever kvar på många håll i landet.
Med Mikaelidagen åkte vinterdräkten på. Här kläder för vintertid från 1800-talets Boda socken i Dalarna. Foto: Jon Holmén/Isof.
Märkesdag i almanackan
Den första söndagen i oktober är det Mikaelidagen, eller Den helige Mikaels dag
, en kyrklig högtidsdag till ärkeängeln Mikaels ära. I kristen tro är det ärkeängeln Mikaels uppgift att väga själarna, de onda gärningarna mot de goda.
Veckan före, den 29 september på Mikaels namnsdag, infaller mickelsmäss (mikaelsmäss, mickelsmässa, kärrmässa), en av årets största märkesdagar
Öppnas i nytt fönster. i bondesamhället – då odlingsåret avslutades och djuren togs in. Det var också nu som skördemarknader hölls och tjänstefolket fick lön, inledde sin ”frivecka” och kunde söka ny tjänst.
Skifte mellan sommar och vinter
Mikaelidagen räknades som den första vinterdagen och markerade skiftet mellan sommar- och vinterhalvåret. I dräktalmanackor är det ofta nu man byter från sommar- till vinterdräkt.
Med vintern kom också mörkret och på många platser var det först på mickelmäss afton som man åter fick tända ljus i stuga och fähus. I Dalarna sades: ”Mickaelimäss in, Mattis ut”, det vill säga att till Mickelmäss tändes fotogenlampan och till Mattis i slutet av februari släcktes den.
Hur blir den kommande vintern?
Kopplat till mickelmäss och Mikaelidagen finns en mängd vädertydor och naturmärken som vid den årstiden användes för att förutsäga hur den kommande vintern skulle bli. Detta genom att titta på frost, snö och is, löv och ekollon på träden, vindens styrka och hur tydligt vintergatan syntes på himlavalvet.
Odlingsåret avslutas
Mickelsmäss satte i äldre tid punkt för odlingsåret i stora delar av landet. Då skulle skörden tas under tak, gödslet vara utkört och åkerbruksredskapen ställas undan som tecken på att arbetet med jorden var slut för året.
Man tog bland annat in havre, kål, humle, potatis och rovor. I en uppteckning från Småland berättas att potatisen vid mickelsmäss redan ska vara i hus ”om det är något bevänt med bonden” (ULMA 7992). Lite längre norrut skulle man redan ha dragit upp potatisen för vid den tiden fryste jorden ihop och dröjde man med skörden kunde snön komma. I en uppteckning från Värmland sades det att vid ”Mikaeli ska alla grödor vara inne annars kommer myrgubbtorkan och tar den” (ULMA 15306:7).
Flera uppteckningar nämner också redskapen:
Vid mickelsmässan skall alla åkerbruksredskap vara under tak som tecken på att arbetet med jorden är slut för året
Närke (arkivnummer ULMA 1775:b:9, s. 31–32)
Plöjningen skulle vara avslutad, alla redskap i lidret, vagnar söndertagna, och gödsel utkörd
Östergötland (arkivnummer ULMA 7314, s. 35)
Mickelsmäss var en av de brytpunkter under året då man trodde att man kunde dra positiva krafter till sig:
Vid mickelsmäss skall redskapen staplas upp och ligga över natten på det bord som man äter vid på julafton – då blir skörden större
Södermanland (arkivnummer ULMA 9892, s.6)
Djuren tas hem inför vintern
Nu skulle också kreaturen tas in. När korna gick in i ladugården skulle detta ske under största tystnad för att inte irritera onda makter, exempelvis maran, som skulle kunna skada djuren.
I de delar av landet där man hade fäbodar flyttade fäbodpigorna nu hem med djuren, vilka dagen till ära var prydda med blommor och färgglada tygtofsar. Pigorna blåste vallåtar i sina horn under vandringen men i kons skälla sattes mossa för att den inte skulle höras.
Kor på fägata vid Tandbergs fäbodar i Dalarna omkring år 1900. Foto: Per Winbergh/Nordiska museet.
Fest, marknad och nya kontrakt
När skörden bärgats och djuren tagits in från betet blev det stor fest då ungdomar efter sommaren åter kom samman och roade sig. Framförallt i mellersta Sverige var detta en tid för skördekalas. Det kunde bli både stora och många fester och flera uppteckningar berättar att detta var ungdomens helg. Det arrangerades danser och lekstugor med lekar och initiationsriter. Det var på många platser inte bara dans och lekstugor en dag utan flera under ”friveckan”.
Skördegille på Gotland år 1904. Foto: M Klintberg/Nordiska museet (CC PDM).
Det var också vanligt med Mikaelimarknader där flera av årets största affärer ägde rum: överskottet av skörden såldes, djur köptes och såldes, tjänstefolk anställdes, och många passade också på att förlova och gifta sig. Mickelsmäss- och mikaelimarknader är i dag på väg att återupplivas på flera håll i Sverige.
Många var dessutom lediga, eftersom tjänstefolk under den vecka som följde avslutat sitt arbete, fått lön och hade rätt till en ”frivecka” då de kunde säga upp sina tjänstekontrakt och söka ny tjänst. Fram till 1819 var Mikaelidagen flyttdag, därefter blev 24 oktober den stora flyttdagen eller fardagen.
Visa om Mikaelidagen
En visa om denna dag finns återgiven i flera versioner, här nedan återger vi en av dem:
Om Mikaelidagen, som faller in i år,
tänker jag till att flytta härifrån;
men ingen har jag då,
som mej sörja må,
ej heller så fäller jag en tår.
Och längtat haver jag efter dej, min lilla vän,
liksom fågeln efter ljusnande dag!
Och var och en gång, jag dina ögon ser,
så bliver jag så hjärteligen glad.
Festlig vecka
När så skörden var bärgad och kreaturen tagits hem såg folket i gårdarna fram emot mickelsmäss, då avslutningen på allt sommararbete skulle firas och en mängd nöjen väntade, men även när det gällde människorna fanns det folktro att beakta – för det kunde ha negativa effekter att inte delta i firandet.
Märkesdagar i almanackan
- Tjugondag Knut 13 januari Öppnas i nytt fönster.
- Karldagen 28 januari Öppnas i nytt fönster.
- Petter Katt 22 februari Öppnas i nytt fönster.
- Gregoriusdagen 13 mars
- Jungfru Marie bebådelsedag 22 mars Öppnas i nytt fönster.
- Tiburtiusdagen 14 april Öppnas i nytt fönster.
- Turedagen 28 april
- Tykodagen 29 april
- Marianadagen 30 april
- Valborgsmässoafton 30 april Öppnas i nytt fönster.
- Eriksdagen 18 maj
- Potentiadagen 19 maj
- Urbandagen 25 maj
- Bedadagen 27 maj
- Olofsdagen 29 juli Öppnas i nytt fönster.
- Petri fäng 1 augusti
- Larsmäss 10 augusti
- Bartolomeusdagen 24 augusti Öppnas i nytt fönster.
- Lovisadagen 25 augusti
- Mickelsmäss 29 september Öppnas i nytt fönster.
- Brittsmäss 7 oktober Öppnas i nytt fönster.
- Mårtensafton 11 november Öppnas i nytt fönster.
- Andersdagen 30 november Öppnas i nytt fönster.
- Annadagen 9 december Öppnas i nytt fönster.
- Luciadagen 13 december Öppnas i nytt fönster.
- Tomasdagen 21 december Öppnas i nytt fönster.