Väderprognoser från Isofs arkiv

Många rönnbär ger snöig vinter och när Anders slaskar kommer julen att braska. I en ny samling i Isofs arkiv finns tusentals vädertydor och vädermärken från hela landet.

Viktiga väderprognoser

När det knäpper i gamla möbler blir det oväder. Aftonrodnad vacker natt, morgonrodnad slask i hatt.

Hör du till dem som brukar ta vädertydor? Vill du försäkra dig om att det inte kommer att regna i picknick-korgen eller brudkronan under kommande dag, och tar hjälp av tecken på himlavalvet, i naturen, en specifik kalenderdag – eller kanske i en knäppande gammal byrå? Då är du inte ensam.

I arkiven vid Institutet för språk och folkminnen finns en stor mängd uppteckningar och inspelningar där det berättas om vädertydor eller vädermärken. Redan år 1927 skickades en frågelista om Himlavalvet och väderleken ut som besvarades av 172 meddelare från stora delar av landet. Berättelser om vädertydor finns även i frågelistsvar om fiskets och jaktens folklore, årsmärken för jordbruket, folkliga föreställningar om svala, ärla och uggla samt Gregoriusdagen, bara för att nämna några.

Det digra materialet visar på betydelsen av att kunna sia om väderleken i äldre tid. Att exempelvis få in det sista av skörden innan ett långvarigt regnoväder drog in, eller att byns fiskare inte begav sig ut i storm, kunde i slutändan vara en fråga om liv och död.

En stor samling om vädertydor

Vårt senaste tillskott av vädertydor och minnesregler kring dessa är en samling om cirka 2 500 excerpter, det vill säga korta utdrag ur böcker och tidskrifter, skrivna på maskin på mindre lappar och sorterade efter väderfenomen och årsdagar. När detta enorma verk har uppkommit och vem som står bakom det är dessvärre något av ett mysterium. Vi har dock en ledtråd – eftersom några av källorna är från slutet av 1970-talet, kan vi åtminstone slå fast att samlingen i sin helhet inte är av ett äldre datum än det. Vi har även fått uppgifter om att personen bakom det gedigna arbetet är en tidigare medarbetare på arkivet.

Här nedan följer några exempel på hur tydorna kan se ut och enligt vilka principer de är inordnade. På en del av lapparna är geografisk plats angiven, och de har tagits med även här.

Särskilda tider för tydor

Vissa specifika tider och dagar på året ansågs vara särskilt lämpade för att ta tydor av väderleken för en längre tidsperiod. Till dessa hör bland annat det som kallas temperdagar eller tamperdagar:

Den 4:e mars är första ”tamperdagen”. Ännu brukas i Bjäre härad i Skåne att dela året i 4 delar, så der blir 4 ”veckoflockar” i hvar del, och hvarje flock börjas med en ”tamperdag”. Dessa äro den 4 mars, 2 juni, 16 september och 16 november. Dessa dagars väderlek bestämma vädret för hela den följande veckoflocken; är ”tamperdagen” torr, bli alla de 12 eller 13 veckorna torra, o.s.v. Veckorna i hvarje flock räknas baklänges, så att den första kallas den 12:te eller 13:de. Derföre heter det t.ex. att göken kommer i den 10:de och gal i den 9:de.

I maj månad kunde man se om sommarvädret skulle blir gynnsamt för foderskörden:

I övrigt hade man en del iakttagelser att göra under maj månad. Kyla eller dagg om kvällarna bådade ett gott foderår. Skåne

Ett sätt att förutspå vintervädret var att följa med trädens lövskrud:

När löfven nödit (ogärna) af träna villa falla/Då få vi en sträng vinter för alla.

Rönnen är naturligtvis en välkänd vädermarkör, vilket även samlingens många belägg anspelar på, till exempel:

Många rönnbär - sträng vinter

Då det är mycket rönnbär, bådar detta en snövinter Småland

Eller så kunde det gå helt på tvärs med de förutnämnda:

När rönnen nedtynges av mycket bär, blir det lite snö och tvärtom. Enligt sägnen bad rönnen Gud vid skapelsen att slippa stå nedtyngd av bördor både vinter och sommar och blev bönhörd. Jämtland

Det var inte bara träden som ansågs kunna sia om vintervädret. Om bland annat tisteln har följande sagts:

Så långa som tistlarna var på sommaren, så djupa blev snödrivorna på vintern.

Andersdagen och andra märkesdagar

En kategori som delvis överlappar med de föregående är de så kallade högtids- eller märkesdagarna, av vilka den kändaste kanske är Andersdagen i slutet av november. Anders slaskar, julen braskar, det vill säga blidväder och varmt på Andersdagen ansågs förutspå en kall julhelg, och tvärtom.

Under det nya årets första månader siade man på sina håll på följande sätt: Trettondags tö och Kyndelmäss snö (snöyra) bådade ett gott år. Det hette även:

Trettondags tö är bättre än tretton lass hö. Jämtland

Väderleken under tre märkesdagar i slutet av maj ansågs kunna påvisa hur sommaren och skörden skulle bli:

Urban, Vilhelmina och Beda skola sommaren leda Västerbotten

Den 1 augusti inföll Petri fäng (i dag Per), en märkesdag som går tillbaka till Apostlagärningarna och berättelsen om hur en Herrens ängel löser aposteln Petrus bojor och befriar honom ur fängelset. Om denna dag sägs det bland annat:

Regnar dä Petri fäng, så regnar dä 40 dagar ätter.

Himlavalvet

Många av excerpterna handlar om hur man bäst förutspår hur vädret ska bli under kommande dag. Här tar man gärna hjälp av tecken på himlavalvet. Kring morgonrodnad och aftonrodnad finns ett flertal minnesregler. Är himlen röd om aftonen blir natten klar, är den röd om morgonen väntas nederbörd, och det kan låta så här:

Mårenröa gir en vauder hätta men aftonröa har ingenting å sätta Halland

Aftonryd vacker natt, morronryd tvätt i hatt Råby

Aftonrodnad gör morgon söt, morgonrodnad gör afton blöt Västergötland

Molnens utseende och solens placering i förhållande till dem återfinns i flertalet tydor:

Noak bygger ark, det är ett tecken på himmelens skyar, som förutsäger väderleken. Noaks ark består av molnformationer på hög höjd, bredare på mitten och tillspetsade i ändarna som på en båt. En del molnstrimmor lagda likt spanterna i en båt. Är båten lagd i norr-söder blir det torkväder. Är huvudriktningen öster-väster blir det snart regn. Småland

Små, ljusa, knottriga moln, ”fårtalg”, bådade storm Västmanland

Då solen på aftonen liksom plirar eller blinkar genom ett moln, blir det regn Vätterbygden

Går solen ner blankt (klart), blir det vackert väder nästa dag Malung

Samlingen är även rik på tydor som kan tas utifrån månens faser, eller mångårdens utseende, exempelvis följande:

Stor gård kring månen bebådar liten nederbörd, liten gård stor nederbörd. Är mångården öppen nedtill blir det storm. Vätterbygden

Djur och växter

Inom djurriket har vi förutom den lågt flygande svalan som varslar om regn, även en mängd andra vädermarkörer. Några exempel på dessa är:

När tordyfvelns löss sitta mest vid frambenen, blir den först sådda säden bäst Västergötland

När hunden tjuter, så blir det oväder. Småland

Tjöt gårdvaren (hunden) nattetid, betydde det oväder eller olycka Småland

Iakttagelser kunde även göras utifrån växtligheten:

Harsyra (Oxalis acetosella) har ansetts som en mycket tillförlitlig väderleksspåman, ty om oväder är för handen, uppreser den sina blad öfver sig liksom den ville strida emot ovädret Småland

Andra tydor

Förutom tydor som utgick från skeenden i naturen, finns det bland excerpterna även vädermärken som utgår från helt andra premisser:

Faller en smörgås på golvet med smöret neråt, så blir det regn i môra

Regn väntades om strängarna på instrumenten utan verklig orsak sprungo sönder Skåne

När man drömmer om lik, är regn inte långt borta Uppland

Om solen skiner på långfredagen, bådar det mycket eldsvådor under året Ekenäs

De jär a gammalt ård el. än sängn, att när n brännar upp kvastar, så bläir de stårm Gotland

Denna samling vädertydor utgör ett välkommet komplement till Isofs övriga arkivmaterial i ämnet. Den innehåller vädermärken från snart sagt samtliga landskap och är uppordnad på ett överskådligt sätt i de olika kategorier som nämns här. Samlingen återspeglar vilken enorm betydelse som vädret och väderomslagen har haft och har för människan, och hur hon genom tagandet av tydor har försökt skapa sig mening och kunskap kring dessa fenomen. Samlingen kan ses som något av en guldgruva för alla som intresserar sig för folkliga föreställningar om vädret.

Samlingen har arkivnummer DFU 41109.

/Zingoalla Rosenqvist