Fruntimmersveckan

Fram med paraplyet – fruntimmersveckan i juli sägs vara särskilt regnig.

Kvinnodominerad vecka

Fruntimmersveckan är den näst sista veckan i juli, 18–24 juli, då alla dagarna utom den första (Fredrik, Fritz) bär kvinnonamn: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma, Kristina. De flesta namnen är fast förankrade i almanackan sedan andra halvan av 1700-talet och tillhör de partier som förändrades minst när den nya namnlängden togs i bruk år 2001. I december finns en manlig motsvarighet till fruntimmersveckan, ”gubbtian” Öppnas i nytt fönster..

Margareta gråter

De första kända beläggen för begreppet ”fruntimmersvecka” finns från 1840-talet. I dag säger man ofta att fruntimmersveckan är särskilt regnig (”fruntimren håller inte tätt”). Förr var det särskilt Margaretadagen den 20 juli som ansågs stå för regnandet (”Margareta gråter”, ”Greta väter nöten”). Frågar man Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., infaller visserligen veckan under en av årets nederbördsrikaste perioder men skiljer sig inte från veckan före eller efter.

Namnsdagsbarnen

Vilka är då fruntimren i almanackan? Vi tar hjälp av namnlexikonet Förnamn i Sverige för att titta lite närmare på namnen. Rubriken ”tidigast belagt” anger när namnet första gången förekommer som förnamn i skriftliga källor i Sverige och ”i almanackan sedan” anger när namnet fick sin plats i namnlängden på nuvarande datum.

Sara (19 juli)

Sara är ett bibliskt namn av hebreiskt ursprung med betydelsen ’furstinna’ och kommer från bibelns berättelse om Abrahams hustru Sara. Namnet användes under medeltiden men fick genomslag efter reformationen. Sara är idag Sveriges sjunde vanligaste tilltalsnamn bland kvinnor.
Tidigast belagt: 1464
I almanackan sedan: 1698

Margareta, Greta (20 juli)

Margareta och smekformen Greta finns i almanackan till minne av den heliga Margareta (Margareta från Antiochia, död 304). På andra halvan av 1300-talet har vi en annan känd Margareta i den regerande drottningen av Danmark, Norge och Sverige. Namnet har sitt äldsta kända ursprung i ett persiskt ord för ’pärla’ som återfinns i latinets margarita med samma betydelse. Förnamnet blev särskilt populärt på 1940-talet efter den äldsta av Hagaprinsessorna. Det är idag Sveriges 36:e vanligaste tilltalsnamn bland kvinnor.
Tidigast belagt: Cirka 1100 (Greta 1309)
I almanackan sedan: Det ursprungliga helgonkalendariet (Greta 1993)

Johanna (21 juli)

Johanna är ett bibliskt namn, en femininform till Johannes. Det har varit ett vanligt namn i Sverige sedan 1600-talet och förekommer i många andra språk, till exempel engelskans Jane, franskans Jeanne, italienskans Giovanna. Det är idag Sveriges 23:e vanligaste tilltalsnamn bland kvinnor.
Tidigast belagt: 1312
I almanackan sedan: 1705

Magdalena, Madeleine (22 juli)

Magdalena är ett bibliskt namn med betydelsen ’kvinnan från Magdala’ och finns i almanackan till minne av Maria från Magdala (ofta skrivet Maria Magdalena) i Nya Testamentet. Ortnamnet som ligger till grund för namnet kommer från hebreiskans migdal som betyder ’torn’. Madeleine är en fransk form av Magdalena. Madeleine finns med på plats 60 på listan över de hundra vanligaste tilltalsnamnen för kvinnor i Sverige.
Tidigast belagt: Magdalena 1455, Madeleine 1788
I almanackan sedan: Det ursprungliga helgonkalendariet (Magdalena) och 1993 (Madeleine)

Emma, Emmy (23 juli)

Emma är ett tyskt namn bildat av namnet Erm(in)-Irm(in) som betyder ’stor, väldig’. Emma hamnade i namnlängden 1827 kronprinsessan Josefina meddelade att det barn hon väntade skulle heta Emma om det blev en flicka (det visade sig vara en pojke, Gustaf - sångarprinsen). Emmy är ursprungligen en engelsk smekform till Emma. Emma är idag Sveriges nionde vanligaste tilltalsnamn bland kvinnor.
Tidigast belagt: Emma 1766, Emmy 1803
I almanackan sedan: 1827 (Emma) och 2015 (Emmy)

Kristina, Kerstin (24 juli)

Kristina är ett helgonnamn som finns i almanackan till minne av den heliga Christiana som var en romersk martyr på 300-talet. Namnet har varit populärt ända sedan medeltiden. En av de mest kända namnbärarna är drottning Kristina (1626-89). En annan kunglighet – Hagaprinsessan Christina - bidrog till att namnet blev populärt på 1940- och 50-talen. Kerstin är en nordisk och lågtysk form av Kristina. Kristina är idag Sveriges femte vanligaste tilltalsnamn bland kvinnor.
Tidigast belagt: Kristina 1100-talet, Kerstin 1535
I almanackan sedan: Det ursprungliga helgonkalendariet (Kristina) och 1993 (Kerstin)