Frågelistor

I Isofs arkivsamlingar ingår svar på nästan 400 frågelistor, som skickats ut från början av 1900-talet fram tills i dag.

Institutet för språk och folkminnen har bland annat till uppgift att på vetenskaplig grund samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta, samt sprida kunskap om språk och folkminnen i Sverige. Med ledning av uppdraget arbetar vi med flera olika insamlings- , undersöknings- och bevarandemetoder, bland annat frågelistor. Frågelistverksamheten har med några få avbrott pågått sedan 1900-talets början.

Personliga svar och berättelser

I dag arbetar vi fortfarande med frågelistor på teman som vi väljer utifrån Isofs prioriterade områden men också i samarbeten med externa forskare. Vi lägger ut frågelistorna på webben och skickar också ut dem till personer runt om i Sverige och ibland även i andra länder, som med ledningen av frågorna tecknar ner sina personliga, reflekterande svar och berättelser. Det kan också hända att vi i radio, tidningar och på internet efterlyser berättelser och minnen på specifika teman.

Sammantaget erbjuder vårt frågelistmaterial en bred, varierad och omfångsrik bild av människors liv och arbete, vardag och fest, erfarenheter och minnen under drygt hundra år.

400 frågelistor på 100 år

I Isofs arkivsamlingar ingår svar på nästan 400 frågelistor. De första frågelistorna skickades i början av 1900-talet ut till lokala upptecknare runt om i landet. Upptecknarna var eldsjälar, ofta bildade och med goda kontakter till arkivet. De representerade sin socken eller bygd och gick runt och samlade uppgifter med ledning av frågelistor de fick skickade till sig från arkivet. De många frågorna i dessa listor visar att det främst handlade om att fylla kunskapsluckor och samla in belägg på företeelser, för att kunna undersöka utbredning och ålder.

På 1960-talet när nya teoretiska inriktningar introducerades på universiteten, reformerades också frågelistorna successivt, även om förändringar skett redan tidigare. Istället för att efterfråga allmänna förhållanden och utbredda föreställningar i en avlägsen dåtid vändes intresset mot samtida sedvänjor, bruk och föreställningar. I frågelistorna ersattes ”man” av ”Er” och ”Ni” och på 1970-talet slutligen av ”Du”. Avsikten var bland annat att få svaren att spegla upptecknarens egna erfarenheter och tolkningar.

Lästips om frågelistor

Agneta Lilja: ”Svara nu snällt på den lista, jag nu sänder!”. Om frågelistan som etnologisk arbetsmetod Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.. I: Nätverket 20 (2016).

Bo G. Nilsson, Dan Waldetoft, Christina Westergren (red.): Frågelist och berättarglädje: om frågelistor som forskningsmetod och folklig genre (2003).

Charlotte Hagström & Lena Marander-Eklund (red.): Frågelistan som källa och metod (2005).

Tävlingar och upprop

Ett sätt att samla in material till arkiven har också varit pristävlingar. De var populära och gav viktiga bidrag till samlingarna. Hur firade man jul förr i tiden? var temat för en pristävling i Handelstidningens Veckoblad år 1919. Hundratals personer skickade in berättelser om sina egna eller sina näras julminnen. Tävlingen följdes av flera. Bara av arkivet i Göteborg utlystes över trettio pristävlingar under mellankrigstiden. Som ett resultat av tävlingarna växte folkminnessamlingarna med mer än 30 000 sidor.