Hälsingland
Dialekterna i Hälsingland brukar delas upp i en sydlig variant, som ansluter till sveamålen och en nordlig variant, som tillhör de norrländska målen.

Därutöver påträffas i hälsingska dialekter språkdrag som via täta kontakter med Härjedalen ytterst kommer från norskt håll, till exempel ordet bu för ’bod’. I likhet med uppländska Öppnas i nytt fönster. blir r framför p, t och k tonlöst eller övergår till ett slags sj-ljud (som i fors), varigenom ord som till exempel torp uttalas [tosjp] och adverbet bort uttalas [bosjt]. Detta språkdrag är också vanligt i härjedalskan.
En skillnad mellan södra och norra Hälsingland är att r-ljudet faller i ändelser, bland annat i verbändelsen -er. I norra Hälsingland säger man alltså han läs för ’han läser’, medan det i södra Hälsingland heter han läser. Det finns också ett mellanområde där man säger han läse för ’han läser’. I Hälsingland går sydgränsen för många språkdrag som förknippas med norrländska mål.
Exempel 1: Alfta socken, södra Hälsingland
Intervju med målare Adolf Eckardt, född 1885. Inspelningen gjordes av Folke Hedblom i Alfta i Hälsingland år 1941. Lyssna på Dialektkartan. Länk till annan webbplats.
Exempel 2: Bergsjö socken, norra Hälsingland
Intervju med kvinna född 1884 (63 år) i Bergsjö. Inspelat år 1947.
Exempel 3: Ängersjö socken, norra Hälsingland
Intervju med kvinna född 1908 (62 år) i Ängersjö. Inspelat år 1970.
Mer hälsingemål på Dialektkartan
På Dialektkartan hittar du fler äldre inspelningar från Hälsingland och från resten av Sverige.