Lappland
Med nybyggarmål menas i allmänhet de svenska dialekter som talas i Lappland, särskilt i de inre delarna.
För hela landskapet gäller att det koloniserades i relativt sen tid, närmare bestämt från 1600-talet och framåt. Inflyttningen av svensktalande nybyggare skedde huvudsakligen längs med älvarna från Västerbottens och Norrbottens kustsocknar, samt från olika delar av Ångermanland. Grundstommen i nybyggarmålen utgörs därför av språkdrag från dialekterna i dessa områden, men där finns också spår av influenser från andra håll. En del nybyggare kom nämligen från andra delar av Sverige och från Norge.
Mer eller mindre utjämnade blandspråk
När människor från olika bygder möttes och samverkade med varandra slipades deras mest särpräglade dialektala egenheter ned, och på så vis utformades med tiden mer eller mindre utjämnade blandspråk. Längst har denna utveckling gått i fjällsocknar som Tärna, Arjeplog och (delvis) Jokkmokk. De mål som talas där kallas ibland för ”rena” nybyggarmål, eftersom de inte överensstämmer med något visst kustmål.
I de nedre socknarna, till exempel Lycksele och Arvidsjaur, är dialekterna inte lika utjämnade, och i Malå socken och södra delen av Arvidsjaurs socken talas traditionellt tämligen väl bevarade varianter av skelleftemål.
Målen i Åsele, Vilhelmina och Dorotea socknar har uppkommit genom blandning av nybyggarnas olika ångermanländska mål. Även Lidmålet i övre delen av Frostvikens socken i nordligaste Jämtland kan räknas till nybyggarmålen, eftersom de första bofasta invånarna där invandrade från Lierne i Norge på 1700-talet.
Språklig förenkling
Den språkliga utjämningen skedde framför allt genom att mer komplicerade språkdrag valdes bort till förmån för mindre komplicerade. Därför saknar nybyggarmålen flera av de egenheter som utmärker kustsocknarnas traditionella dialekter, till exempel diftonger, dativböjning och pluralböjning av verb. Vidare saknas den så kallade cirkumflexaccenten i historiskt långstaviga ord, vilket exempelvis innebär att ka`ast ’kasta’ har reducerats till kast.
Samisk påverkan
Nybyggarmålen har också påverkats av långvarig och nära kontakt med samiskan, framför allt genom inlån av ord. För Arjeplogmålets del märks det samiska inflytandet även i ljudskicket. Ett av de tydligaste exemplen på detta är den karakteristiska lilla luftpusten (preaspirationen) mellan vokal och p, t, k, som i reʰp, roʰt, sjuʰk.
Exempel 1: Arjeplogs socken
Intervjun är gjord i byn Jutis, cirka fyra mil nordväst om Arjeplogs samhälle. Inspelningen är gjord år 1958.
Exempel 2: Dorotea socken
Intervju med man född år 1893. Inspelat år 1963.
Exempel 3: Åsele socken
Intervju med kvinna född år 1927. Inspelat år 1974.
Nybyggarmål på Dialektkartan
På Dialektkartan hittar du fler äldre inspelningar från Lappland och från resten av Sverige.