Geografisk indelning

Här hittar du lästips om dialekter uppdelat efter geografiska områden.

Under rubriken Svenska dialekter i Sverige presenteras litteratur efter landskap och städer i alfabetisk ordning.

Svenska dialekter har även talats utanför Sveriges gränser. Litteratur om dessa dialekter finns under rubriken Svenska dialekter utanför Sverige.

Svenska dialekter i Sverige

Blekinge

Centrala eller översiktliga arbeten

Benson, Sven, 1956-1981: Blekingska dialektstudier. 1-2. (Skrifter utg. genom Landsmålsarkivet i Lund 9.) Lund.

Benson, Sven, 1966: Blekingemålens ställning. I: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1966.

Ingers, Ingemar, 1937: Nyare undersökningar av blekingska bygdemål. I: Blekingeboken 1937.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Pettersson, Sven, 1939: Blekinges folkmål. En översiktlig framställning. I: Blekingeboken 1939.

Ordböcker och ordlistor

Björkholmsmålet: ordlista, 2009. Red. kommitté: Nils Abrahamsson m.fl.

Listalännska. Da a ju grannt, kaa! 1997. Sölvesborg. [Också tryckt 1999.]

Nilsson, K., 1900: Ord och talesätt från sydöstra Blekings strandbygd och skärgård. Samlade under senare hälften af 1800-talet. Karlskrona.

Oa frau Listalannet: parlör för den listerländska dialekter: Listerländska-svenska: svenska-listerländska: med introduktion och exempel. Gruppen för listerländskans bevarande. 2007. Karlskrona.

Swenning, Julius, 1949: Ordförteckning till Folkmålet i Listers härad i Blekinge (Sv.Lm. B. 36). (Svenska landsmål och svenskt folkliv B. 54.)

Övriga arbeten

Swenning, Julius, 1917-1937: Folkmålet i Listers här. i Blekinge. Ljudlära ock formlära. (Svenska landsmål ock svenskt folkliv B. 36.)

Vide, Sten-Bertil, 1956: Karl Jakob Nilsson och hans böcker på blekingemål. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1956.

Vide, Sven-Bertil, 1966: Sydsvenska växtnamn. Skrifter utgivna genom Landsmålsarkivet i Lund.

Inspelningar

Kyrkhults hembygdsförening presenterar ur sitt ljudarkiv. Berättelser och musik från Kyrkhultsbygden. 2003. [Kyrkhult.]

Bohuslän

Centrala eller översiktliga arbeten

Falck-Kjällquist, Birgit, 1996: Bohusläns dialekter och ortnamn. I: Bohuslän. Stockholm.

Kvillerud, Reinert, 1999: Bohuslänska: Språkprov med kommentar. Göteborg.

Lindroth, Hjalmar, 1920: Gränserna och skiljaktigheterna mellan sydbohuslänska och nordbohuslänska. Göteborg.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Abrahamson, Erik, 1952: Skogsbrukets och bränsleförsörjningens ordförråd i sydbohusländska dialekter. I: Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 9.

Dialekt i Sotenäs, 2000. Utarbetad av Sotenäs dialektgrupp. Munkedal.

Dialekt i Tanum, 1984. (Tanums Kulturnämnds skriftserie. Nr 3.) Tanumshede.

Landeberg, Ehr, 1922: Gamla ord och benämningar i Stångenäs härad. I: Vikarvet.

Lunnås Andresen, Margit, 1986: Så talade vi på Koster.

Nilén, Nils, 1879: Ordbok öfver allmogemålet i Sörbygden. Stockholm

Nilsson, Bertil & Axelsson, Josef, 1999: Så sa di fôr: bygdemål i Solberga och södra Bohuslän. Kode.

Zackrisson, Maj, 1997: Dialektord och talesätt från Käringön.

Övriga arbeten

Abrahamson, Erik, 1930: En oflióst-typ i sydbohuslänska mål. I: Nysvenska studier. 10:e årg. Uppsala.

Björseth, Bertil, 1946: Dialekt och riksspråk i en bohuslänsk socken. Diss. Göteborg.

Busck, Frans, 1894: Bohuslänska folkmålsdikter från slutet av 1700- och början av 1800-talen. I: Svenska Landsmål. Bd XIII.7.

Dialekt i Bro och Brastad, 1993. Utarbetad av Stångenäs hembygdsförening. Munkedal.

Ekenvall, Verner, 1959: En bohuslänsk bröllopsdikt på dialekt från 1778. Utg. med kommentarer. I: Svenska Landsmål 1959.

Ernby, Birgitta, 1985: Bohuslänska fisknamn. Diss. Göteborg.

Ernby, Birgitta, 1994: Suffixet -vulen i bohuslänska dialekter. I: Spår av odling. Festskrift till Hugo Karlsson. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 19. Göteborg.

Ernby, Birgitta, 1997: Tonaccenten i bohuslänska dialekter. I:Nordiska dialektstudier. Uppsala.

Grøtvedt, Per Nyquist, 1939: Den språklige sammenheng mellem sørøstnorske og båhuslenske mål. I: Maal og minne 1939.

Janzén, Assar, 1934: Lite bohuslänsk språkgeografi. I: Skrifter utgivna av Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola 5.

Janzén, Assar, 1936: Studier över substantivet i bohuslänskan. Diss. Göteborg.

Janzén, Assar, 1933: Vokalassimilationer och yngre u-omljud i bohuslänska dialekter.

Johansson, Karl G, 1999: Medeltidens europeiska lingua franca och bohuslänsk dialekt. I: Europa. Göteborg.

Johansson, Karl G., 1999: Att fiska i grumligt vatten - bohuslänsk dialekt i medeltida brevmaterial. I: Från dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta Ernby i juni 1999. Göteborg.

Johansson, Karl G., 2000: Den bohuslänska dialekten – fornsvenska eller gammalnorsk? I: Studier i svensk språkhistoria 5. Utgivna av Lars-Erik Edlund. Umeå.

Johansson, Uno, 1983: ”Lihôltarn” berättar: bygdemål.

Karolén, Rita, 1980: O-vér å smegevurna: dikter på ömål.

Kvillerud, Reinert, 1983: Skällsord i Bohuslän. I: Språk och tradition. Festskrift till Sven Benson. Uppsala.

Lindberg, Karl Hilmer, 1906: Skeemålets ljudlära. Diss. Göteborg.

Nilén, Nils Fredrik, 1877: Prof på allmogemål och folkvisor från Sörbygden. Stockholm.

Paulsson, Kerstin, 1995: Sydbohuslänska växtnamn: dialektala växtnamn från Hålta socken presenterade i sitt kultursammanhang.

Ralph, Bo, 1999: Bohuslänska skärner över skön. I: Från dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta Ernby i juni 1999. Göteborg.

Dalarna

Centrala eller översiktliga arbeten

Björklund, Stig, 1988: Något om övre dalmålens historia, regionala utveckling och utforskande. I: Dialekten – hinder eller resurs. Dalarnas hembygdsbok 1988.

Envall, Petrus, 1930: Dala-Bergslagsmålet. Dialekthistorisk ock dialektgeografisk översikt. Uppsala. (Även tryckt som Svenska landsmål och svenskt folkliv B47.)

Envall, Petrus, 1981: Enviken-Svärdsjömålets formlära. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1980.

Levander, Lars, 1925-1928: Dalmålet. Beskrivning och historia. 1-2. Uppsala.

Noreen, Adolf, 1881: Dalmålet. 1. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 4:1.)

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Andersson, Margit & Danielsson, Suzanne, 1999: Färdär från Soldn. Spår från Sollerön. En ordbok på soldmål. Sollerön.

Ask, B., 2000: Våmhus: ordlista: svenska-våmhusmål jämte kortfattad grammatik samt våmhusmål-svenska: ett urval grundformer. Våmhus.

Erikson, Arne H., 2008: Go' sup ... ord men inga visor på idremål. 2., [utök.] uppl. Saltsjö-Boo. (Jfr På Idremål nedan.)

Flomål-svenska: svenska-flomål. Sammanställt av Karin Eivinsson. 2010.

Holmkvist, Erik, 1941: Bergslagens gruvspråk. Uppsala. (Innehåller ord från Falun och Grängesberg.)

Holmkvist, Erik, 1945: Bergslagens hyttspråk. Uppsala. (Innehåller ord från Falun och Grängesberg.)

Magnevill, A., 1913: Bjursåsmålets ordförråd. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:10.) [Faksimilutgåva Bjursås 1978.]

Malungsmål från A till Ô. Liten uppslagsbok. Utg. av Talô Mâlungsmål. 2006.

Noreen, Adolf, 1882: Dalmålet. 2. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 4:2.)

Ohlsén, K. & Olander, E., 2010: Orsaord: en orsamålsordbok. Mora.

Ol-listë frå särn'mål tâ svenskë. Skrevven uttå Särn-fôlk. Ordlista från särnamål till svenska. Skriven av särnabor. U.å. U.o.

Orda-längd över järnamålet. [1999.] [Järna.]

Ordbok över folkmålen i övre Dalarna. 1-. 1961-. [Numera:] Skrifter utgivna av Institutet för språk och folkminnen. Serie D: 1. Uppsala.

Ordbok över Rättviksmålet. 1998. [Rättvik.]

På Idremål. Dialektordlista i text och ljud. Sammanställd, översatt och intalad av Arne H. Erikson. Saltsjö-Boo. 2008. (Jämför Erikson 2008 ovan.)

Sjöberg, Herbert, 1992: Gagnefsmålet. Stockholm.

Steensland, Lars, 2006: Liten älvdalsk-svensk och svensk-älvdalsk ordbok. Andra uppl. Älvdalen.

Särnmål. Särna Fornminnesförening och Föreningen Särna Skogsmuseum. Mjölby. 2010.

Wennberg, Karin, 2007: Wenjad. En ordbok. Orsa.

Wennerholm, John, 1994: Ordbok över Leksandsmål. Leksand.

Övriga arbeten

Andersson, M. & Danielsson, S., 2004: Skatter ur en gammal ordsamling: ett föredrag om Sollerömålet i Solleröboden Rossberg. I: Vår språkliga spännvidd. Red. Andreas Östborn.

Bannbers, Ola, [1926]: Malungs skinnarmål. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 4:5.)

Bergfors, Erik Olof, 1961: Tilljämning a>å i dalmål. (Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 10.) Uppsala.

Bergfors, Erik Olof, 1981: Siljansnäsmålet. Några huvuddrag. I: En bok om Siljansnäs. Uppsala.

Bergfors, Erik Olof, 1985: Språkanvändning och språkliga attityder i grundskolan i övre Dalarna. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1984.

Bergfors, Erik Olof, 1989: Ett litet prov på nordligt leksandsmål. I: Mål och minnen. Vänskrift till Sven Söderström 1988 från arbetskamraterna på ULMA. Red. Lars Bleckert & Maj Reinhammar. Uppsala.

Bergfors, Erik Olof, 1994: Övredalska dialektdrag. I: Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Red. Ulla-Britt Kotsinas & John Helgander. (MINS 40.) Stockholm.

Bergfors, Erik Olof, 1996: Tilljämningen a>ä i dalmål och dalabergslagsmål. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Bihl, Björn, 1997: Ett dialektalt signalement. I: Från Nastastenen till Nerikes Allehanda. (Språkminnet I. Skriftserie 63.) Örebro. (Om ovansiljansmål.)

Björk, And., 1910: Orsa-mål. Anteckningar. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1910. (Text på orsamål.)

Björklund, Stig, 1956: Älvdalsmålet i Andréas Johannis Prytz' Comoedia om konung Gustaf Then Första 1622. Uppsala.

Björklund, Stig, 1958: Gammalt och nytt i älvdalsmålet. I: Älvdalens sockens historia. 5. Stockholm.

Björklund, Stig, 1959: Rättviksmålets huvuddrag. I: Rättvik. 3. [Rättvik.]

Björklund, Stig, 1962: Åhlmålet. En gränsdialekt mellan övre dalmål och dalabergslagsmål. I: Bidrag till Åhls sockens historia. 3. Insjön.

Björklund, Stig, 1964: Demonstrativpronomen av särskilt intresse i dalmålet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1963.

Björklund, Stig, 1976: Malungsmål och skinnarmål i språkprov. I: Malung. Ur en sockens historia. 3. Malung. [Med grammofonskiva innehållande prov på malungs- och skinnarmål.]

Björklund, Stig, 1989: Om röjning, råd och rådning i övre dalmål, en kontrollstudie för Dalmålsordboken. I: Mål och minnen. Vänskrift till Sven Söderström 1988 från arbetskamraterna på ULMA. Red. Lars Bleckert & Maj Reinhammar. Uppsala.

Björklund, Stig, 1990: Något om övre dalmålens historia, regionala utveckling och utforskande. I: Dialekten – hinder eller resurs? Utg. Birgitta Dandanell. Dalarnas hembygdsbok 1988. Falun.

Björklund, Stig, 1991: Huvuddrag i Lima-Transtrands sockenmål. I: Lima och Transtrand. Ur två socknars historia. 3. Malung. [Med grammofonskiva innehållande prov på lima- och transtrandsmål.]

Björklund, Stig, 1994: Dalmålsstudier. Festskrift till Stig Björklund på 75-årsdagen den 19 februari 1994. (Skrifter utg. genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala A:24.) Uppsala.

Boëthius, Johannes, 1907: Oremålets ställning inom dalmålet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1907.

Boëthius, Johannes, 1918: Orsamålet i Dalarna. Ljudlära. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 4:4.)

Bygdemål i Mora. Östnor och dess grannbyar Öna och Kråkberg. 1990. [Östnor.]

Dahl, Östen, 2005: Att sätta älvdalskan på kartan. Proceedings of the 1st Conference on Övdalian, Älvdalen, June 18th-19th, 2004.

Dahlgren, Elis: Norrhyttemål. Dokumentation av bygdemål från Norrhyttans by i Vikmanshyttan. [1-] 2. 1: 1984, 2: u.å. [Vikmanshyttan.]

Dahlgren, Elis, 1994: Nornmålet i södra Dalarna. En studie över en särpräglad dialekt bland dalabergslagsmålen så som den uppfattats av en tillfällig besökare från grannskapet. Vikmanshyttan.

Döhl, Inger, 1990: Täkt, vall och kya. Ord för inhägnade områden vid fäbodar i Övre Dalarna. (Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 26.) Uppsala.

Envall, Petrus, 1934: Falumålet - ett relativt ungt språk med spår av vikingatiden. I: Gammalt och nytt från Dalarne. Sammanfört ur Falu-Kuriren årg. 1931, 1932 och 1933. Falun.

Gagnér, Anders, 1952: Gagnefsmålet. I: Gagnef och Mockfjärd - en hembygdsbok. Kortfattad vägledning till vidgad kännedom om vår sockens natur och historia. [Gagnef.]

Garbacz, P., 2006: Verb Movement and Negation in Övdalian. I: Working Papers in Scandinavian Syntax 78.

Garbacz, P., 2008: Bisatsledföljden i älvdalska. I: Nog ordat? Festskrift till Sven-Göran Malmgren. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 34.) Göteborg.

Garbacz, P., 2008: Negationens syntax i älvdalskan. I: Perspektiv på svenska språket och litteraturen. Kraków.

Garbacz, P., 2010: Word Order in Övdalian. A Study in Variation and Change. Diss. Lund.

Hansson, Eva, 1990: Mäss ik a we litn ’medan jag har varit liten’. Om ett avvikande bruk av perfektum i Orsamålet. I: Nysvenska studier 69.

Hedblom, Folke & Nyström, Gunnar: Från Älvdalen i Mellanvästern. I: Dalarnas hembygdsbok 1966.

Helgander, John, 1990: Dalmålen i ett samhälle i omvandling. I: Dialekten – hinder eller resurs? Utg. Birgitta Dandanell. Dalarnas hembygdsbok 1988. Falun.

Helgander, John, 1991: Ett fall av begynnande dialektdöd. I: Flerspråkighet i och utanför Norden. Föredrag från den Sjätte Nordiska Tvåspråkighetskonferensen 4-6.6 1990. Utg. Kjell Herberts & Christer Laurén. Vasa.

Helgander, John, 1994: Dalmålen i upplösning – bakgrund och förklaringsmodeller. I: Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Red. Ulla-Britt Kotsinas & John Helgander. (MINS 40.) Stockholm.

Helgander, John, 1996: En klassisk artikel i ny belysning. Lars Levanders »I vad mån kan ett bymål kallas enhetligt? (Undersökning rörande Åsenmålet i Älvdalen)». I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Helgander, John, 1996: Mobilitet och språkförändring. Exemplet Övre Dalarna och det vidare perspektivet. (Sektionen för humaniora och beteendevetenskap, Högskolan Dalarna. Rapport 1996:3.) Falun.

Helgander, John, 1999: Dialektens utdöende. Om dialekternas sociala innebörd. I: Mora. Ur Mora, Sollerö, Venjans och Våmhus socknars historia. 3. Red. Täpp John-Erik Pettersson & Ove Karlsson. Mora.

Helgander, John, 2000: Älvdalsmål i förändring: den tonande dentala frikativan (dh) och dess ersättare. I: Folkmålsstudier 39. Helsingfors.

Helgander, John, 2004: Dalmålen från utbildning mot upplösning. Faktiskt beteende och attityder. I: Vår språkliga spännvidd. Red. Andreas Östborn.

Helgander, John, 2005: Komplexitet, förenkling och utjämning – några tankar kring förändringar i nutida älvdalsmål. I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Uppsala.

Helgander, John, 2005: Älvdalsmål i förändring - några reflektioner kring en fallstudie. Proceedings of the 1st Conference on Övdalian, Älvdalen, June 18th-19th, 2004.

Hessling, Karin, 1953: Grytnäsmålet. I: Agaton Ericstam: Grytnäs socken. 2. [Grytnäs.]

Hosono, M., 2010: Why Object Shift does not exist in Övdalian. I: Working Papers in Scandinavian Syntax 86.

Hultgren, Sven O., 1983: Skola i dialektal miljö. Språkanvändning och språkliga attityder i övre Dalarna. (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia philologiae Scandinavicae Upsaliensia 18.) Uppsala.

Kristoffersen, Gjert, 2005: Jamvektsaksent i Älvdalen og i Nord-Gudbrandsdal. Proceedings of the 1st Conference on Övdalian, Älvdalen, June 18th-19th, 2004.

Kristoffersen, Gjert, 2010: Fra jamvekt til etterleddstrykk og tonelag 3 : Kvantitetsomleggingen i Ovansiljan. I: Maal og minne. Utgitt av Bymålslaget. Red. Jon Gunnar Jørgensen, Lars S. Vikør. Oslo 2010.

Larsson i By, Carl, 1921: Språket. I: En dalasockens historia. By i Folkare härad. 1. Stockholm.

Levander, Lars, 1909: I vad mån kan ett bymål kallas enhetligt? (Undersökning rörande Åsenmålet i Älvdalen.) I: Språk och stil 9. Uppsala. (Se vidare Helgander 1996.)

Levander, Lars, 1909: Älvdalsmålet i Dalarna. Ordböjning ock syntax. Stockholm.

Levander, Lars, 1920: Apokope i Älvdalsmålet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1920.

Lindén, Bror, 1947: Dalska namn- och ordstudier gällande särskilt Mora tingslag och Österdalsområdet. Serieordnade smärre studier. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:49.)

Lindén, Bror, 1969: "Wur i Weni" å "Icker i Orsum" m.m. Nabohärm och grannbognabb inom Övre Österdalarna eller s. k. Ovansiljansbygden. I: Saga och sed 1968.

Lindén, Bror, 1976: I »Bjönsboden». En berättelse på dialekt från Nusnäs i Mora, efter grammofon nedtecknad och transkiberad samt översatt och kommenterad. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1975.

Melerska, Dorota, 2007: Älvdalska - jezyk czy dialekt? I: Acta Sueo-Polonica 14.

Melerska, Dorota, 2011: Oroväckande skakningar i Dalarna. Älvdalskan placering på Joshua Fishmans skala över hotade språk. I: Multiethnica 33.

Måsan, Sylvia, 2002: Det finns ju bara ett sollerömål i hela Sverige. I: Åter till Sollerön. Om kulturarv, folk och landsbygd. Red. Cecilia Hammarlund-Larsson, Bo Larsson & Annette Rosengren. Stockholm.

Nilsson, Gunvor, 2002: Dialekten – ett språk i förändring. Ett närstudium av Bysockensmålet. I: Från runtid till nutid – en hyllning till Per-Axel Wiktorsson. Örebro.

Nyström, Gunnar, 1983: Om maskulina substantiv på -l i älvdalsmålet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1982.

Nyström, Gunnar, 1996: Två fonemsammanfall i dalmål - och två ordstudier. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Nyström, Gunnar, 2000: Språkhistorien och vår tids svenska dialekter. Nya rön om Älvdalsmålets fonologi och morfologi. I: Studier i svensk språkhistoria 5. Utgivna av Lars-Erik Edlund. Umeå.

Nyström, Gunnar, 2004: De språkliga kontrasternas landskap. Gamla innovationer och nya fornfynd i dalmål. I: Vår språkliga spännvidd. Red. Andreas Östborn.

Olander, Eva, 2001: Word accents in the Orsa dialect and in Orsa Swedish. I: Working Papers 49. Lund.

Olander, Eva, 2002: Fonetisk konstans och variation i orsamålets ordaccenter. I: Svenskans beskrivning 25. Åbo.

Olander, Eva och Eriksson, Anders, 2004: Det som är gravt i Orsa kan vara akut i Stockholm. En experimentell studie av uppfattad tonaccent i två dialekter. I: Svenskans beskrivning 26. Uppsala.

Olander, Eva, 2005: Språkval och attityder. En skolenkät i dalmålsområdet presenterad med Orsa som utsiktspunkt. I: Svenskans beskrivning 27. Red. Gunilla Byrman et al. Växjö.

Platzack, Christer, 1996: Subjektsutelämning i älvdalsmålet. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Rapport från Fuost konferensn um övdalsku. [Anm.: sista u:et ska egentligen ha s.k. nasalkrok.] Första konferensen om älvdalska. Red. Gunnar Nyström. Rapporten är publicerad på nätet Länk till annan webbplats..

Riad, T., 2005: Balans och harmoni i älvdalsmål. Proceedings of the 1st Conference on Övdalian, Älvdalen, June 18th-19th, 2004.

Ringmar, M., 2005: Älvdalska - en önordisk språkö på fastlandet? Proceedings of the 1st Conference on Övdalian, Älvdalen, June 18th-19th, 2004.

Rosenkvist, H., 2006: Null subjects in Övdalian. I: Working Papers in Scandinavian Syntax 78.

Rosenkvist, H., 2007: Subject Doubling in Övdalian. I: Working Papers in Scandinavian Syntax 80.

Rosenkvist, H., 2010: Null Referential Subjects in Övdalian. I: Nordic Journal of Linguistics 33.

Sapir, Y., 2005: Elfdalian, the Vernacular of Övdaln. Proceedings of the 1st Conference on Övdalian, Älvdalen, June 18th-19th, 2004.

Sjödahl, Nils, 1937: Gammal kort stavelse i västerdalmålen. Ny upplaga. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:34.)

Steensland, L., 1990: Är älvdalskan ett språk eller en dialekt - och vad spelar det egentligen för roll? I: Studier i modern språkvetenskap 9. Stockholm.

Steensland, L., 2000: Älvdalska. I: Världens språk - en typologisk och geografisk översikt. Red. K. Vamling & J-O Svantesson. Lund.

Tannerhagen, Thure, 1977: Språket. I: Ore. Socknen och kommunen. 2. [Rättvik.]

Vår språkliga spännvidd. Red. Andreas Östborn. Mora 2004. (Samlingsvolym om dalmål.)

Weissman, Ebbe, 1950: Något om folkmålet i Gördalen. I: Gördalen 1800-1950. [Gördalen.] [Nyutgåva 1976.] (Gördalen är beläget i Särna socken.)

Witting, Claes, 1961: Sats- och ordmelodi i ett prov på älvdalsmål. En spektrografisk studie. I: Nysvenska studier 40.

Inspelningar

Dialekter i Dalarna. [Cd.] 2004. Uppsala.

Dalsland

Centrala eller översiktliga arbeten

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Andersson, Nils, 2002: Slommenosen å skeläpate. Dialekten på södra Dal - ett eget språk. I: Hembygden 2002.

Arvidsson, Sven-Erik, [2002]: Nöa ol som de nökkat på Krôppefjäll. U.o.

Bördh, A. G., 1957: Folkmålet. I: Kroppefjäll. En dalslandsbok. Socknarna Dalskog-Gunnarsnäs-Ör. [Dalskog, Gunnarsnäs & Ör.]

Engevall, Frithiof, 1980: Bygdemål. I: Gesäters socken. [Ed.]

Johansson, Bertil, 1975: Några dialektord från Brålandabygden. I: Brålandaboken. Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr. Tre socknar på Dal. 1. [Brålanda.]

Karlsson, Karl, 1973: Dialektord från Skålleruds socken. I: Skållerud. En bok om Skålleruds socken i Dalsland. [Mellerud.]

Martinsson, Hjalmar, [1977]: Dialektord från Dals Ed upptecknade och översatta av Hjalmar Martinsson samt i vissa fall kommenterade av Gunnar Drougge. I: Boken om Dals Ed. En bygd vid gränsen. [Ed.]

Nöa ol sôm di nöckar på Dal. Dels från Brålandaboken, del 1, åv Bertil Johansson, dels insamlate åv Sven Sillén (änna hälta åv vart). 2:a uppl. 1992. [U.o.]

Nössemarks sockenarkiv. 1. [1954.] Stockholm. (Innehåller förutom en ordlista bl.a. berättelser på mål.)

Åttingsberg, Emma, 1986: Seder och språkbruk från dalsländsk hembygd. [Uddevalla.]

Övriga arbeten

Noreen, Erik, 1917-1943: Ärtemarkmålets ljudlära. Inledning. Deskriptiv ljudlära. Historisk ljudlära: vokaler. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:43.)

Gotland

Centrala eller översiktliga arbeten

Gustavson, Herbert, 1940-1948: Gutamålet. En historisk-deskriptiv översikt. 1-2. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:42 och B:50.)

Gustavson, Herbert, 1945: Gutamål och rikssvenska. I: Boken om Gotland. 2. Visby.

Gustavson, Herbert, 1977: Gutamålet - inledning till studium. 3:e uppl. (Skrifter utg. av kulturnämnden i Gotlands kommun. Gotlandica 12.) Visby.

Hesselman, Bengt, 1917: Gottländskan. I: Sverige. 2. Stockholm.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Gotländsk ordbok. Red. G. Danell, A. Schagerström & H. Gustavson. (Skrifter utg. genom Landsmålsarkivet i Uppsala A:2.) 1-2. 1918-1945. Uppsala.

Ordbok över laumålet på Gotland. På grundval av Mathias Klintbergs samlingar utarbetad av Herbert Gustavson. (Skrifter utg. genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala D:2.) 1972-1985. Uppsala.

Övriga arbeten

Carlsson, Nils, 1921: Det gotländska i-omljudet. Göteborg.

Fran gard u gaimald. Dikt u verklihait pa gutamål. 1950. Visby.

Fäi-Jakås fyst brevi. Jakob Karlssons första 20 brev till Mathias Klintberg 1889-1890. 2000. Visby. (Innehåller bl.a. ett avsnitt om gutamålssyntax.)

Gustavson, Herbert: Något om gutamålet. I: Svenska turistföreningens årsbok 1966.

Hagren, Kristina, 2002: Vår kalven och Nilssons hunden. Nominalfras med possessivattribut i fårömålet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2002.

Hagren, Kristina, 2007: Fårömålet. I: FårÖ. Människorna på ön. (FårÖ del 3.)

Hammermo, Olle, Molin, Richard & Strömquist, Siv, 1981: »Vi har inte lust att prata nån jäkla rikssvenska!» En dialektsociologisk enkätundersökning bland gotländska gymnasieelever. (FUMS rapport 94.) Uppsala.

Klintberg, Mathias, 1886: Laumålets kvantitet ock aksent. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 6:1.)

Noreen, Adolf, 1879: Fårömålets ljudlära med ledning af C. Säves ock P. A. Säves ordsamlingar. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 1:8.)

Olsson, Ingemar, 1967: Gotl. håimd 'foderrum'. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1966.

Snædal, Thorgunn, 2002: Studier i de gotländska runinskrifternas språk och kronologi. (Runrön 16.) Uppsala.
(Boken behandlar den äldre gotländskans historia.)

Thet Gothlendska Tungomålet. Språkkapitlet i Lars Neogards Gautauminning (1732), utgivet med inledning och kommentarer av Lars Wollin. 2009. Uppsala.

Wollin, Lars, 2011: Gutarnas "breda och grofwa flabb". När Gotlands dialekt upptäcktes. I: Gotländska studier 9.

Gästrikland

Centrala eller översiktliga arbeten

Geijer, Herman, 1924: Gästriklands folkmål. I: Sverige. 6. Stockholm.

Lindkvist, Einar, 1942: Om Gästriklands folkmål. I: Från Gästrikland 1942. (Gästriklands kulturhistoriska förenings meddelanden.) Gävle.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Färnbomål. Föreningen för hembygdsvård i Österfärnebo (utg.). [Ny utökad uppl.] Österfärnebo.

Järbring, Joel, 1999: Ord och uttryck från »utrikes» Järbo. [Järbo.]

Thyrestam, Gunnar, 1974: Studier i Hedesunda folkmål. Ett försök till inventering av det äldre ordförrådet och en kommentar. - Tillägg och förklaringar till ordlistan. 1975. Gävle. (Bör användas endast under jämförelse med andra källor.)

Zetterlund, Carl, 1974: Ord i Ovansjömålet. Farliga, fräna, roliga, soliga. Storvik.

Övriga arbeten

Hedblom, Folke, 1943: Ockelbo i Landsmålsarkivet. I: Pålsgården, årg. 3. Utg. av Ockelbo hembygdsförening.

Hedblom, Folke, 1956: Folkmålet. I: Hille vår hembygd. Red. Bengt Wallman. [Hille.]

Nygård, Anders, 1920: Hur har målet i vår socken uppkommit? Några ord om våra dialekter. I: Från Gästrikebygder 1920. Storvik. (Innehåller ett kortare avsnitt om gästrikemål.)

Västerlund, Rune, 1982: Uppsalaundersökningarna av ockelbomålet. I: Pålsgården, årg. 42. Utg. av Ockelbo hembygdsförening.

Göteborg

Centrala eller översiktliga arbeten

Björseth, Bertil, 1958: Göteborgsspråket. I: Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 19. Svenskt riksspråk i regionala skiftningar 2. Stockholm.

Holmberg, Bengt, 1976: Språket i Göteborg. I: Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 59. Svenskt riksspråk i regionala skiftningar 5. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Schånberg, Sven: 1998: Kals odbok. Göteborgskt skaplynne i språkets spegel. Göteborg.

Övriga arbeten

Andersson, Lars-Gunnar & Ralph, Bo , 1986: Sicket mål. Göteborg.

Andersson, Lars-Gunnar & Ralph, Bo, 1987: Mål på hemmaplan. Göteborg.

Andersson, Lars-Gunnar, 1994: Göteborgska – inte alltid så enkelt. I: Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Utg. Ulla-Britt Kotsinas & John Helgander. (MINS 40.) Stockholm.

Andersson, Lars-Gunnar, 2000: Göteborgska som en social konstruktion. I: Sett och hört – en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen. Göteborg.

Andersson, Lars-Gunnar, 2006: Hur göteborgskan växte fram. I: Göteborg förr och nu. 2006: 31.

Axelsson, J., 1982: Bonnemål i kångälleböjjda. Ytterby.

Björseth, B. m.fl., 1939: Göteborgsdialekten och skolan. Göteborg.

Gunnarsdotter Grönberg, Anna, 1997: ”Arvet från Albert och Herbert till Robert.” Om ungdomsspråket i Göteborgsregionen. I: Ungdomsspråk i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium (MINS 43.) Stockholm.

Gunnarsdotter Grönberg, Anna, 2009: E du go eller? Göteborgare kommer aldrig att prata stockholmska. I: Språktidningen 2010:2.

Gustafsson, Rune, 1994: Dialectus Vestrogothica och göteborgsdialekten. I: Spår av odling. Festskrift till Hugo Karlsson. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 19. Göteborg.

Karlsson, Hugo, 1979: Om göteborgskan. I: Göteborgs historiska museum årstryck. Göteborg.

Kuronen, Mikko, 1999: Prosodiska särdrag i göteborgska. I: Svenskans beskrivning 23. Lund.

Liljedahl, N.A., 1933: Bidrag till kännedomen om s-ljuden i Göteborg, deras uppkomst och bildningssätt. I: Svenska landsmål 1933.

Lyngfelt, Benjamin, 1999: Eller hur att… Om ett par potentiella drag i morgondagens Göteborgsdialekt. I: Från dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta Ernby i juni 1999. (MISS 25.) Göteborg.

Segerup, My, 2005: The interaction of word accent and quantity in Gothenburg Swedish. I: Proceedings. FONETIK 2005. Göteborg.

Svahn, Margareta, 2003: På DAGstur. I: Ur SOFIs värld. Vänskrift till Björn Lindqvist den 9 september 2002. Uppsala.

Wirdenäs, Karolina, 2000: Diskurspartiklar i göteborgsungdomars samtal. I: Ungdom, sprog og identitet – Rapport från et nettverksmøte. (Nord 1999:30.) Köpenhamn.

Halland

Centrala eller översiktliga arbeten

Grimbeck, L. & Gustafsson, L., 1996: Halländska ord och uttryck. Förlag Utsikten. Varberg.

Jacobsson, John, 1966: Skreamålets ordförråd omkring 1900. Gleerup. Lund.

Wigforss, Ernst: Södra Hallands folkmål. Svenska landsmål och svenskt folkliv 13. Stockholm 1913–18.

Wiman, B, 2002: Dialektbok från Breared. Gamla ord och uttryck som har använts under 1900-talet inom Breareds socken med omnejd. Halmstad.

Ordböcker och ordlistor

Kalén, Johan, 1923: Ordbok över Fageredsmålet. Göteborg.

Möller, P. 1858: Ordbok öfver halländska landskaps-målet. Lund.

Peterson, Patrik Nehard, 1946: Ordbok över Valldamålet. Lund.

Wangö, Joël, 1963: Ordbok över Knäredsmålet. Gleerup. Lund.

Övriga arbeten

Sjunneson, O, 1953: Sydhalländskt allmogeliv i slutet av 1800-talet. LT:s förlag. Stockholm.

Uhlin, K.I, 2005: Spegefläsk & Trallevann. En liten bok om sydhalländsk dialekt. Taberg.

Vide, Sven-Bertil, 1966: Sydsvenska växtnamn. Skrifter utgivna genom Landsmålsarkivet i Lund.

Hälsingland

Centrala eller översiktliga arbeten

Geijer, Herman, 1924: Hälsinglands folkmål. I: Sverige. 6. Stockholm.

Hedblom, Folke, 1948: Om hälsingarnas språk. I: Hälsingerunor 1948.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Alftamålet i ord och uttryck. 1979. [Alfta.]

Bjuråkersmålet. Cirka 2000 dialektord. [2000.] [Bjuråker.]

Bodin, Sigvard, 2005: Norralamålet. En hälsingedialekt. (Norrala hembygdsförenings småskrifter 25.) Söderhamn.

Enström, Hugo & Söderström, Sven, 1990: Enångersmålet. Ordlista över en dialekt i Hälsingland. (Skrifter utg. genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala A:16.) Uppsala.

Franck, Håkan, 1995: Forsamålet. Ordlista och grammatik. Hudiksvall.

Hasselamålet. [1998.] U.o.

Håberg, Olof, [1981]: Gamla ord och uttryck från Söderala. [Söderala.]

Lénström, Carl Julius, 1841: Ordbok öfver Helsinge-Dialecten. Supplement till Ihres Dialect-lexicon. Uppsala.

Lindén, Petrus, 1977: Ord och uttryck i ovanåkersmålet. [Ovanåker.]

Nilsson, Arne: Rengsjömålet - hyyle tää å taala. 1-4. U.å. U.o.

Norin, Rolf, 1999: Ordlista på bjuråkersmål. 2:a uppl. Nynäshamn.

Rudolphi, C., 1993: Ordbok över allmogeord i Delsbo. [Delsbo.]

Trönömålet - i ord och uttryck. 3., utök. och bearb. uppl. 2004. Trönödal.

[Wennberg, Fr.], 1873: Ordbok öfver allmogeord i Helsingland. Hudiksvall.

Övriga arbeten

Bohlin, Boerje, 1979: Hur en dialekt förändras och försvinner. Med exempel från »Bärsemålet». I: Hälsingerunor 1979.

Hagåsen, Lennart, 1999: Hälsingeskorrning. Ett försök till förklaring. I: I hast hälsar... Festskrift till Göran Hallberg på 60-årsdagen den 7 oktober 1999. Skrifter utgivna av SOFI. DAL nr 9.

Hedblom, Sven, 1913: Ord ock uttryck inom kustfisket i Helsingland. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1913.

Hjelmström, Anna, 1896: Från Delsbo. Seder ock bruk, folktro ock sägner, person- ock tidsbilder. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 11:4.)

Landgren, Lars, 1870: Uppränning till grammatik för Delsbomålet. 2:a uppl. Hudiksvall.

Nordlinder, E. O., 1909: Bärgsjömål. Anteckningar från Bärgsjö socken i Hälsingland på socknens mål (1870-talet). I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1909.

Härjedalen

Centrala eller översiktliga arbeten

Geijer, Herman, 1924: Härjedalens folkmål. I: Sverige. 6. Stockholm.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Westin, H., 1897: Landsmålsalfabet för Jämtland och Härjedalen. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 15:3.)

Ordböcker och ordlistor

Hillbom, Helge, [1993]: Ordlista. Härjedalska. Cirka 3650 ord och uttryck med svensk översättning. [Umeå.]

Olofsson, Jon Olof, 1999: Tännäsmålet. Grammatik och ordlista. [Tännäs.] Med senare tillägg: Komplement till Tännäsmålet. [2001.] [Tännäs.] Komplement till Tännäsmålet del 2. [2003.] [Tännäs.]

Ordlista över Älvros-målet. [2004.] [Älvros.]

Övriga arbeten

Jessen, Edvin, 1872: Notitser om Dialecter i Herjedal og Jemtland. Christiania.

Reitan, Jørgen, 1930: Vemdalsmålet. Med oplysninger om andre herjedalske mål. Oslo.

Spår från det förgångna. En bok om härdalska - ett ålderdomligt folkmål. 2001. [Lillhärdal.]

Jämtland

Centrala eller översiktliga arbeten

Dalen, Arnold, 2005: Jamskan – norsk, svensk eller midtnordisk? I: Grenser og grannelag i Nordens historie: 2005.

Geijer, Herman, 1924: Jämtlands folkmål. I: Sverige 6. Utgiven av O. Sjögren.

Jessen, Edvin, 1872: Notitser om Dialecter i Herjedal og Jemtland. Christiania.

Ohlson, Ragnar, 1973: En bok om jämtskan. Med ordlista, grammatik och läsövningar. Östersund.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Andersson, Olof, 1984: 3000 jämtlänska ord med svensk översättning. Skriven av Olof Andersson, Norderåsen, omkring sekelskiftet. Studieförbundet Vuxenskolan (Östersund).

Edlund, Gösta, Johansson, Petter & Andersson, Einar, 2001: Klövsjöord.

Eriksson, Ingvar, 2000: FöLingjamska. Jämt-svenskt lexikon. Innehåller ca 3700 ord på FöLingjamska samt några uppgifter om jämtländsk grammatik. 2:a uppl. Stockholm.

Forsåker, Anna-Lena, 1999: Åremålet. Upptecknat 1986-1996. Jämtska-svenska, svenska-jämtska. Åre sockens hembygdsförening. Åre.

Ordlista öfwer Jemtskan och dess bemerkelse på Swänska inrättad Åhr 1729 af Erich Sundberg Anderson. Af trycket utgiven genom Johan Nordlander. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1906. Uppsala.

Oscarsson, Bo, 2002: Ordlista över 1700-talsjamskan. 8 272 uppslagsord. Med kommentarer av Tor Erik Jenstad och Arnold Dalen. Östersund.

Oscarsson, Bo, 2007: Orlboka. Ordbok över jamskan. Oppflidd 2007. 3:e omarb. uppl. Östersund.

Staffansson, Ingvar, 2000: Jamsk-svensk olliste (Bærsmaule). Skreven ta'n Ingvar i Brebærs ätte antekkningar jort ta'a Maria i Brebærs.

Sundberg Anderson, Erich, 1729: Ordlista öfwer Jemtskan och dess bemerkelse på Swänska, utg. genom Johan Nordlander. I: Svenska landsmål och svenskt folkmål 1906.

Sundström, Jan, 2003: Jämtska ord, uttryck och språkbruk från Hålland och Undersåker i Åre kommun, från 1940-talet och framåt i tiden. 3:e rev. och utök. uppl. Lidingö.

Österberg, Karl Lorenz, 1914: En kort ordbok över Ovikens bygdemål. Lund.

Övriga arbeten

Ahlgren, Perry, 2004: Ett bröllopsbrev på jämtska från 1700-talet. Dess författare och tillkomstmiljö. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2004.

Geijer, Herman, 1934: I Raskhus. Ur anteckningar från en resa sommaren 1934. I: Jämten 1934. (Raskhus ligger i Alsens socken.)

Kardell, S. J., 1906: Om gamla jämtländska bröllops- och grafkväden. I: Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift 4:1.

Moberg, Lennart, 2000: Jämtl. storsa (stoscha) ’flicka, ung ogift kvinna’. Till frågan om ordets ursprung. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Nagur bibelteksta på jamska. Några bibeltexter på jämtska 2005. Red. Bo Oscarsson. Östersund.

Reinhammar, Maj, 1992: Om prepositioner och kasus i jämtlandsmålen. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1992.

Reinhammar, Maj, 2004: En jämtländsk 1700-talsdikt. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2004.

Reinhammar, Vidar, 2005: Hammerdalsmålet. Utgiven av Maj Reinhammar. Serie: Folklivsskildringar och bygdestudier 17. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Uppsala.

Te skriiv jämtska 1987. I: Jämten 1987, Länsmuseets och Heimbygdas årsbok. Årg. 80 (1987). Östersund.

Waltman, K. H., 1894: Lidmål. Ordspråk ock talesätt, smårim, gåtor, äventyr, sägner, seder ock tänkesätt upptecknade i Frostviken. I: Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folkliv 13:1. Stockholm.

Waltman, K. H., 1939: Lidmål. Sagor, sägner och historier, seder och bruk. Upptecknade i Frostviken, Jämtland. Utgiven av D.O. Zetterholm. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 39. Stockholm.

Westin, Hans, 1897: Landsmålsalfabetet för Jämtland och Härjedalen. Utarbetadt på uppdrag af Jämtlands läns fornminnesförening. I: Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folkliv 15:3. Stockholm.

Österberg, Karl Lorenz, 1914: Ovikens bygdemål i Jämtland. Lund.

Lappland

Centrala eller översiktliga arbeten

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1955: Efterledsapokope i nordsvenska dialekter. En morfo-fonologisk studie. Uppsala.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1950-1962: Det svenska Vilhelminamålet. Språkgeografiska studier över ett norrländskt nybyggarmål och dess granndialekter. Diss. Uppsala.

Eriksson, Ulrik, 1971-1973: Åselesvenska. Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Lund.

Hansson, Åke, 1995: Nordnorrländsk dialektatlas. Umeå.

Larsson, Gustaf & Larsson, Seved, 1991: Dokumenterat... Vilhelmina. Innehåller bl.a. Gustaf Larsson, c:a 1400 ord på Vilhelminadialekt, illustrationer från Lövliden samt ett par dikter av Seved Larsson. Vilhelmina.

Larsson, Seth, 1927: Folkmålet i Västerbottens län. I: Västerbotten 1927. Umeå.

Nordsvenska. Språkdrag i övre Norrlands tätorter. Umeå, 1982.

Norrländsk uppslagsbok bd 3. Umeå, 1995. S. 319-320 (Norrland).

Wennstedt, Ola, 2005: Senna tala ve… I: Västerbotten ; 2005:1. Umeå, 2005.

Wallström, Sigvard, 1943: Studier i övre Norrlands språkgeografi med utgångspunkt från Arjeplogmålet. Diss. Uppsala.

Öström, Jerker, 1968: Folkmål i övre Norrland. Text och kommentar. Umeå.

Övre Norrlands bygdemål. Berättelser på bygdemål med förklaringar och en dialektöversikt. 1954, Umeå.

Ordböcker och ordlistor

Algotsson, Stig V., 2009: Ord på upphällningen: mer än 1000 dialektord från Lyckselebygden: många serverade med korta berättelser, på rikssvenska. Rönninge.

Borglund, Börje & Rådström, Göte, 1997: Åsele-målet. Dä lönse int å präta fint. Åsele.

Bönn, beg, bös. ”Gam-ola”. Gamla ord och uttryck från lyckseledialekten. Lycksele, 1980.

Fors, Harald, 1984: Ordbok över Öre-Långselemålet. En svensk dialekt i södra Lappland. (Skrifter utg. av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, Serie A Dialekter, Nr 5.) Umeå.

Fors, Harald, 1985: Register till Ordbok över Öre-Långselemålet. En svensk dialekt i södra Lappland. Umeå.

Henriksson, Anna, 2001: Höglandsmålä. Högland.

Kraddselesisk ordlista. Kraddsele, 1994.

Lindfors, Beda, 1994: Ordbok över Arjepluogsmålet. En dialekt i Lapplands inland. Arjeplog.

Lundström, Ester, 1986: Västerbottniska gamla ord och uttryck som talades inom Stensele, Sorsele och Lycksele socknar. Storuman.

Näslund, Mandor, 2009: Ordbok över Malåmålet A-L, M-Ö. Luleå.

Medelpad

Centrala eller översiktliga arbeten

Geijer, Herman, 1924: Medelpads folkmål. I: Sverige. 6. Stockholm.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Vestlund, Alfred, 1923-1947: Medelpads folkmål. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:48.)

Ordböcker och ordlistor

Hellbom, Algot, 1980: Ordbok över Njurundamålet. (Acta Universitatis Umensis. Umeå studies in the humanities 27.) Umeå. (Innehåller grammatikavsnitt.)

Hellbom, Algot, 1981: Äldre källor till Medelpads bygdemål. (Skrifter utg. av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå A:2.) Umeå.

Hellbom, Algot, 1982: Medelpadska dialektord. (Det gamla Medelpad 11.) Sundsvall. (Innehåller grammatikavsnitt.)

Svedberg, M. O. J., 1950: Från gamla Skön. 2. Sundsvall. (Innehåller en kortare ordlista.)

Övriga arbeten

Bogren, Petrus, 1921: Torpmålets ljud- och formlära. Stockholm.

Hellbom, Algot, 1961: Dativböjning i Medelpads bygdemål. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1961.

Palm, David, 1960: Några ord i Torpsmålet. I: Torps socken. Årsbok nr 8/1960. (De ord som tas upp är al 'kreatursurin', andsöles 'motsols', bara 'trollnystan', fösk 'murken ved', hadd 'spets, udd', kasa 'driva bort', klaka 'frusen mark', kvadd 'pojkvasker', mala 'mängd', mör 'myra', spala 'spjäla', älde 'slag, ras'.)

Stenbom, Eric, 1915: Njurundamålets formlära (Medelpad). I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1915.

Norrbotten

Centrala eller översiktliga arbeten

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1955: Efterledsapokope i nordsvenska dialekter. En morfo-fonologisk studie. Uppsala.

Hansson, Åke, 1995: Nordnorrländsk dialektatlas. Umeå.

Nordsvenska. Språkdrag i övre Norrlands tätorter. Umeå, 1982.

Norrländsk uppslagsbok bd 3. Umeå, 1995. S. 319-320 (Norrland).

Söderström, Sven, 1972: Om kvantitetsutvecklingen i norrländska folkmål. Gammal kort stavelse i Kalix- och Pitemålen och målen i Nordmalings och Ragunda socknar. Diss. Uppsala.

Öström, Jerker, 1968: Folkmål i övre Norrland. Text och kommentar. Umeå.

Övre Norrlands bygdemål. Berättelser på bygdemål med förklaringar och en dialektöversikt. Umeå, 1954.

Ordböcker och ordlistor

Ihre, Johan (förf.) & Reinhammar, Maj (utg.) 2002: En 1700-talsordlista från Piteå. Utgiven med inledning och kommentarer av Maj Reinhammar. Uppsala.

Nordlinder, E. O. 1891: Ordlista för nederluleå-målet sådant det talas uti socknens nordliga del, uppsatt år 1891.

Nordström, August, 1923: Gamla typord från Nederluleå. Luleå.

Nyström, Harry, 1988: Kann' dù peit'måhle. Blä'der få' dù si'j. Stockholm.

Nyström, Jan-Olov, 1993: Ordbok över lulemålet. På grundval av dialekten i Antnäs by, Nederluleå socken. Umeå.

Nyström, Jan-Olov, 2005: Ord ur det förflutna. Supplement till Ordbok över lulemålet. I: Stadsarkivets årsbok 2007, Luleå kommun.

Ordlista. Överlulemål - svenska, svenska - överlulemål. Boden. 1992.

Pihl, Carin, 1924: Överkalixmålet. Diss. Uppsala.

Pihl, Carin, 1948: Verben i Överkalixmålet. Uppsala.

Pihl, Carin, 1960: Överkalixmål: ordregister till… I: Svenska landsmål och svenskt folkliv B 60. Uppsala.

Pihl, Carin, 1970: Prepositioner och adverb i Överkalixmålet. Uppsala.

Pitemålet: ållt mila àagg å ööx. Piteå, 1991.

Renmarck, Carl (förf.) & Reinhammar, Maj (utg.) 2008: Plurima Lingvæ Gothicæ rudera. Utgiven med inledning och kommentar av Maj Reinhammar. Uppsala.

Överkölisma:Le = Överkalixmålet 2004. Utg. av Arbetarnas bildningsförbund (ABF). Överkalix.

Övriga arbeten

Andrén, Johan, 2001: ”Snör hit en sockerbît!”. Om dialektala ord, uttryck och uttal hos luleungdomar. Umeå.

Berg, Tommy, 1978: Provinsialismer i gymnasisters språk. En undersökning av regionala och dialektala varianters frekvenser i Luleå. Stadsmål i övre Norrland 14. Umeå.

Berg, Tommy, 1981: Provinsialismer i gymnasisters språk. I: Nordsvenska. Språkdrag i övre Norrlands tätorter. Umeå, 1982.

Bruce, Gösta, 1975: Regler för accentplacering i sammansättningar i Luleå. Umeå.

Brännström, Ingvar, 1993: Grammatik på pitemålet. Piteå.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1957: Inledning till Pitemålet. I: Norrbotten 1956. Luleå. (I Norrbotten 1957 finns en ordlista till denna artikel, utarbetad av Ulrik Eriksson.)

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1960: Om arv och lån Norrlands svenska folkmål. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1960. Uppsala.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1983: Överkalix. En språkets sprängmina i norr. I: Thule 1983.

Edlund, Lars-Erik, 2001: Norrbottens svenska dialekter och deras bakgrund – några synpunkter. I: Våra språk i tid och rum. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet utgivna genom Mirja Saari. B:21.

Ek, Charlotte, 1997: Överkalixmålet. En utdöende dialekt? I: Överkalix. Hembygdsgillets årsbok 1997. Överkalix.

Enequist, Gerd, 1928: Adjektiviska avledningsändelser i Lulemålet. Svenska landsmål och svenskt folkliv 1927. Uppsala.

Eriksson, Lisa & Flodell, Gunvor, 1998: Mål i norr. Två artiklar om nutida dialektförhållanden i norra Sverige. Umeå.

Flodell, Gunvor, 2003: Brasiliebreven berättar. I: Ord i nord. Vänskrift till Lars-Erik Edlund 16 augusti 2003. Umeå.

Flodell, Gunvor, 2003: Brasilienbreven berättar. I: Oknytt 2003:1-2. Umeå.

Granström, Sigurd, 1992: I väntan på vodå. I: Årsbok. Pitebygdens fornminnesförening 1992. Piteå.

Hagren, Kristina, 2007: Infinitivmärke i överkalixmålet I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2007. Uppsala.

Hansson, Åke, 1987: Dialektometri. Dialektologi som statistik. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1986. Uppsala.

Hansson, Åke, 1994: Vokalfonem i nederlulemål. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1993. Uppsala.

Holm, Gösta, 1997: Staten, kyrkan och ortnamnen och dialekterna i Norrbotten. I: Ortnamn i språk och samhälle. Uppsala, 1997.

Ivars, Ann-Mari, 1992: Studier i nutida överkalixmål. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1991. Uppsala.

Johansson, Bengt, 1996: Lulemålet. I: Årsskrift. Nederluleå hembygdsförening 1996. Luleå.

Johansson, Iréne, 1976: Nordsvenska vokaler. Umeå.

Kettunen, Paavo, 1990: De appellativa substantivens böjning i överkalixmålet. Diss. Uppsala.

Kettunen, Paavo, 1983: Om överkalixmålets fonologi. Joensuun korkeakoulo. Kielten osaston julkaisuja 8. Joensuu.

Kram, Kristina, 1998: Dialektgränsen – var går den? Om människors mentala gränser i norra Norrland. I: ”Vi” och ”dom” i norra Sverige. Umeå.

Källskog, Margareta, 1986: Om dialekten i Överkalix. I: Överkalix 2. Luleå.

Källskog, Margareta, 1987: Interferenser i det flerspråkiga Överkalix. I: Nordiska symposiet om Nordskandinaviens historia och kultur 3, 1986, Rovaniemi. Nordkalotten i en skiftande värld. Kulturer utan gränser och stater över gränser. Rovaniemi.

Källskog, Margareta, 1991: Nå! Voj, voj! – ett par frekventa interjektioner i överkalixmålet. Utskrift av en inspelning på överkalixmål från Limingojärv, Korpilombolo sn. I: Sagt och gjort. Vänskrift till Wolter Ehn och Rune Västerlund 1991. Uppsala.

Källskog, Margareta, 1992: Attityd, interferens, genitivsyntax. Studier i nutida överkalixmål. Uppsala.

Källskog, Margareta, 1994: Överkalixmålet – en språkgräns och kulturgräns. I: Kulturgränser – myt eller verklighet? Red.: Lars-Erik Edlund. (Diabas 4.) Umeå.

Lindblad, Per, 1982: Sje- och tje-ljudet i sex nordnorrländska stadsmål. I: Nordsvenska. Språkdrag i övre Norrlands tätorter. Umeå.

Nordström, August, 1925: Luleåkultur. Luleå.

Nordström, August, 1930: Fragment ur språkbruket i gamla lulemålet. I: Norrbotten 1930. Luleå.

Nyström, Staffan, 1994: Om våtmarksord i lulemålen. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1993. Uppsala.

Pihl, Carin, 1948: Om utvecklingen av äldre dh i överkalixmålet. I: Svenska landsmål och svenskt folkmål 1948. Uppsala.

Pihl, Carin, 1959: Livet i det gamla Överkalix. Skildrat av Överkalixbor på Överkalixmål. Stockholm.

Pinomaa, Mirja, 1974: Finsk interferens i tornedalssvenskan. I: Språk och samhälle 2. Språket i Tornedalen. Lund.

Projektgrupp överkalixmålet. Stavningsregler överenskomna. I: Överkalix. Hembygdsgillets årsbok 1997. Överkalix.

Ranängen, Tage, 2007: Antnäsdialektens lulemål. Studier av ordförrådet ur finskspråkig synvinkel. I: Stadsarkivets årsbok 2007. Luleå.

Reinhammar, Maj, 1979-80: Om kasusbruket vid några prepositioner i norrbottensmålen. I: Nysvenska studier 59-60. Uppsala.

Reinhammar, Maj, 2000: En 1700-talsordlista från Piteå. Presentation av en handskrift. I: Folkmålsstudier 39. Helsingfors.

Rutberg, Hulda, 1924: Folkmålet i Nederkalix och Töre socknar. Diss. Uppsala.

Rönkä, Maj-Len, 1988: Bottnisk ord- och sakgeografi. I: Det maritima kulturlandskapet kring Bottenviken. Artiklar och studier från Bottenviksprojektet. Umeå.

Rönmark, Walter, 1980: Tvåspråkighet i Tornedalen. Sammanfattning och diskussion. Diss. Umeå.

Sköld, Åke, 1997: Något om överkalixbornas och överkalixmålets ursprung. I: Överkalix. Hembygdsgillets årsbok 1997. Överkalix.

Söderström, Sven, 1975: Vokativformer i norrländska dialekter. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1975. Uppsala.

Thelander, Mats, 1996: Om o-avledningar i norrländska mål. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1995. Uppsala.

Westerlund, Ingegerd, 1985: Ordstäv och talesätt på Pitemålet. I: Årsbok. Pitebygdens fornminnesförening 1985. Piteå.

Westerlund, Ingegerd, 1988: Visdomsord på pitemålet. I: Årsbok. Pitebygdens fornminnesförening 1988. Piteå.

Wiklund, Staffan, 1992: Våtmarksord i lulemålen. En ordgrupp sedd ur informant- och intervjuarperspektiv. Umeå.

Öhman, Hilma, 1924: Historier opa pitmåhle m.m. m.m. samlade å än pitbåo. Piteå.

Östberg, Tore, 1961: Bilingualism and the first school language. An educational problem illustrated by results from a Swedish dialect area. Diss. Uppsala.

Närke

Centrala eller översiktliga arbeten

Bihl, Björn, 2001: Möten i dialektalt gränsland. Dialektala övergångar genom Närke. (Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 53.) Uppsala.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Grill, J. W., 1964: Ur folk-språket på Tylö-skogen. Ord och talesätt antecknade på 1840-talet i Lerbäcks socken i Närke. Med inledning och kommentarer utg. av R. Broberg. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:63.)

Hofberg, Herman, 1861: Allmoge-ord i vestra Nerikes bygdemål. (Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet 1859-60. Redogörelse af föreningens styrelse.) Örebro.

Övrigt

Bihl, Björn, 2003: Med »Tröstlösamålet» som norm. Böjningsmorfologin i Jeremias i Tröstlösas dikter på dialekt. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2003.

Bihl, Björn, 2003: Ny 'tröstlös grammatik'. Ett grammatiskt studium av Jeremias i Tröstlösas dikter på dialekt. I: Levi och Levi. Språket hos "Jeremias i Tröstlösa" och "Den blyge". (Språkminnet V.) Örebro.

Borgström, Marcus, 1913: Askersmålets ljudlära. (Också tryckt som Svenska landsmål och svenskt folkliv B:11.) Stockholm.

Djurklou, G[abriel], 1860: Ur Nerikes folkspråk och folklif. Anteckningar utgifne till fornvänners ledning. Örebro. (Faksimilutgåva med inledning av Britt-Marie Insulander utg. i Stockholm 1978.)

Swallin, Linda Stevadotter: En blyg mans ord. Lerbäcksdialekt sedd genom Levi Karlssons diktning. I: Levi och Levi. Språket hos "Jeremias i Tröstlösa" och "Den blyge". (Språkminnet V.) Örebro.

Skåne

Ordböcker och ordlistor

Hansson, Åke, 2001: Ett Österlenmål. Ordbok över dialekten i Östra Ingelstads socken, Ingelstads härad. Språk- och folkminnesinstitutet. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund.

Lundbladh, Carl-Erik, 2012: Skånska dialektord. Skrifter utgivna av Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund 12. Institutet för språk och folkminnen. Lund.

Person, B, 2005: Ordbok över Oxie härads folkmål med fokus på de kustnära socknarna. Böndernas, fiskarnas och kalkbrottsarbetarnas talade språk. Bunkeflostrand.

Sjöstedt, Gösta, 1979-1999: Ordbok över folkmålen i Västra Göinge härad. 1-4. Skrifter utgivna genom Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund.

Övriga arbeten

Areskoug, Hugo, 1950: Om språk och språkgränser på Österlén. I: Tumathorps Sanct Knuts Gille Tänkebok 1949.

Bruce, Gösta, 1973: Tonal accent rules for compound stressed words in the Malmö dialect. I: Working papers 7. Phonetics laboratory, Lund university.

Bruce, Gösta, 1974: Tonaccentregler för sammansatta ord i några sydsvenska stadsmål. I: Svenskans beskrivning 8.

Ejskjær, Inger, 1964: Nogle ejendommeligheder ved relativkonstruktioner i danske ømål og i skånsk. I: Acta philologica Scandinavica 26.

Hallberg, Göran, 2003: Skånska – då, nu, sedan? I: Språkvård 2003.

Hansson, Åke, 1969: Fonematiska studier i skånska dialekter. Lund.

Hultman, Tor G., 1996: Grishalsdebatten – en språkstrid på Österlen. I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 80. Stockholm.

Ingers, Ingemar, 1970: Språket i Lund. Dialekt och riksspråk i Lund med omnejd. (Skrifter utg. av Nämnden för svensk språkvård 17.) Stockholm.

Larsdotter, Anna, 2009: Skåningarna bytte aldrig språk. I: Språktidningen 2010:1.

Persson, Martin, 2010: Dialektnivellering i Färs härad. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2010. Uppsala.

Sjöstedt, Gösta, 1955: Folkmålet i Nordöstra Skåne, dess uppkomst, utveckling och ställning i förhållande till andra mål. I: Västra Göinge hembygdsförenings skriftserie III.

Strandberg, Mathias, 2009: Sammansättningar med accent 1 i skånemål. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2009. Uppsala.

Strandberg, Mathias, 2011: Accentuering av sammansättningar i sydöstra Skåne. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Vide, Sven-Bertil, 1966: Sydsvenska växtnamn. Skrifter utgivna genom Landsmålsarkivet i Lund.

Småland

Centrala eller översiktliga arbeten

Lindqvist, Natan, 1943: Småland. En språkets valplats. I: En bok om Småland. Stockholm.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Almqvist, Gösta & Axelsson, Marita, 2003: Dialektord från Västbo härad. 2:a uppl. med tillägg. Villstads hembygdsförening. Smålandsstenar.

Billengren, Ehrenfried, 1961: Några gamla ord ur Sunnerbo-dialekten, jemförda med isländska stamord. I: Vide, Sten-Bertil, Smålands minnen. Lund.

Bolmsöitisk ordlista. Utgiven av Bolmsö hembygdsförening. Ljungby 1995.

Dialektord från Mörlunda och Tveta socknar, 2001. Studieförbundet Vuxenskolan. Mörlunda.

Dialektord och folkliga uttryck, 1996. Logen 4211 Bildning, IOGT-NTO. 4:e uppl. Bredaryd.

Ekenvall, V., 1943-44: En gammal ordlista från Västbo härad. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1943-44, H: 1-2. Uppsala.

Hultgren, Eric: Dialektord från Tingsåsbygden. I: Tingsås hembygdsförenings årsskrift 1971, 1973, 1975.

Johansson, Sture: Konstiga ord och talesätt. Ur gamla anteckningar. I: Älghultskrönika 1963.

Johansson, Swea, 1980: Småländsk dialekt. Ord och uttryck upptecknade mellan åren 1943-1980. Utök. uppl. Urshult.

Loberg, Karl: Försök till ordlista över den gamla Urshultsdialekten (omkr. 1900). 1. I: Urshults krönika 1967.

Långarydsdialekten, 2000. Utg. av Långaryds hembygdsföreningar. Långaryd.

Övriga arbeten

Alving, Hjalmar, 1917: Kalmarmålets ljudsystem. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1917. Uppsala.

Areskog, Gertrud, 1936: Östra Smålands folkmål. Inledning, översikt av ljudläran, formlära: verbböjningen. Utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning. Uppsala.

Boring, Olof Wilhelm, 1961: Några anteckningar om den dialekt, som talas bland allmogen inom Wirestads, Stenbrohults och Härlunda samt med några skiljaktigheter äfwen inom Skatelöfs och Thorsås socknar. I: Vide, Sten-Bertil, Smålands minnen. Lund.

Carlsson, Helmer: "Södra-Sandsjö-målet". Sandsjöboken 1976.

Christensen, Martina, 2008: Ungdomar och dialekt i Småland. En attitydundersökning. Kandidatuppsats vid Växjö universitet. Uppsatsen finns att läsa här Länk till annan webbplats.

Elgström, Alinus: Folkmålet i Älghult. [1-2.] Älghultskrönika 1941, 1948.

Elmér, Lars, 1988: Något om tjustmålet. I: Tjustbygden 45. Västervik.

Fridell, Staffan, 1996: Bergadialekten och K. A. Larssons ordsamling. I: Boken om Bergabygden. D. 3.

Fridell, Staffan, 1999: Kronobergsdialekt. I: Landen kring sjöarna. En historia om Kronobergs län i mångtusenårigt perspektiv. Johansson, Lennart (red.). Kronobergs läns hembygdsförbund i samarbete med Smålands museum. Växjö.

Fridell, Staffan, 2005: Dialekt i en komedi av Johan Stagnel. I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Uppsala.

Från en marknad vid Hultet. Från Kalfsviks socken, Kinnevalds härad. I: Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folkliv. II.9. Stockholm 1883.

Gadd, J.A., 1871: Om allmogemålet i Östra härad af Jönköpings län. Carlskrona.

Hedström, Gunnar, 1932: Sydsmåländska folkmål. 1. Inledning, studier över vokaler i starktonig ställning. Diss. Skrifter utgivna genom Landsmålsarkivet i Lund. Lund. /Register finns i Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1990./

Hedström, Gunnar, 1948: Ordstudier i anslutning till P. Rydholms anteckningar om Långarydsmålet i Västbo. 1-2:1. Lund.

Hedström, Gunnar, 1952: Ordstudier i anslutning till P. Rydholms anteckningar om Långarydsmålet i Västbo. 2:2. Lund.

Karlgren, Bärnhard, 1909: Om gränsen mellan syd- ock mellansvenska mål inom Mo ock Tveta härader. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1909. Uppsala.

Källström, Ingrid & Källström, Roger, 2006: Verb i Värend och Västervik. I: Lekt och lärt. Vänskrift till Jan Einarsson 2006. Rapporter från Växjö universitet 16:2006.

Lindblom, K.G., 1939: Utkast till ljudlära för Kristvallamålet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1939. Uppsala.

Linder, Nils, 1866: Bidrag till kännedomen om allmogemålet i Södra Möre härad af Kalmar län. Uppsala.

Linder, Nils, 1867: Om allmogemålet i Södra Möre härad af Kalmar län. Diss. Uppsala.

Lindqvist, Natan, 1947: Dialekt och ortnamn i Nässjöbygden. I: Nässjöbygden och Sparbanken. Minnesskrift med anledning av Sparbankens sjuttiofemårsjubileum. Oskarshamn.

Lundell, J.A., 1932: Folkmålen i Södra Kalmar län. I: Saga och sed 1932. Uppsala.

"Lärare" (signatur): Några iakttagelser och funderingar över västerviksdialekten. I: Västerviks-Posten, julnummer 1927.

Lönnerholm, Erik, 1972: Språket i Jönköping. (Skrifter utg. av Nämnden för svensk språkvård. 46.) Stockholm.

Magnusson, Bo, 1962: Om språket i Kalmar. I: Rostads elevförbunds årsskrift 1962. Kalmar.

Magnusson, Bo, 1978: Språket i Kalmar. (Skrifter utg. av Svenska språknämnden. 64.) Stockholm.

Norlander, J.L., 1913: Starka verb i Västbo-målet. Lund.

Petersson, Bertil, 1999: Hemman gifta bort fjöntar, men granna gräbbor gifta bort sig själva. I: Markarydsbygden. D. 9.

Pollak, Hans W., 1929: Folkmål från Kalmar län. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv. B. 45.

Svedenfors, Folke, 1949, 1954: Dialekter i södra Sunnerbo resp. Dialekter. I: Gränsbygden [1]-2. Lund.

Teleman, Ulf, 2006: Två generationer hyfsad småländska. I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk. 67. Uppsala universitet.

Uggla, Arvid H., Undersökning av Smålands och Ölands folkmål. I: Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening. Nr 1. 1907.

Westerberg, Anna, 2007: Hur knasig är västerviksdialekten? I: Bodil lajv. Festskrift till Bodil Nildin-Wall den 18 januari 2007. Marlene Hugoson (red.). Uppsala.

Vide, Sten-Bertil, 1951: Folkmålet i Markaryd. I: Markarydsortens Hembygdsförenings jubileumsskrift. Växjö.

Vide, Sten-Bertil, 1954: Öländskt folkmål och småländskt. Dialektundersökningar i Kalmar län. I: Kalmar län. Årg. 42.

Vide, Sten-Bertil, 1966: Sydsvenska växtnamn. Skrifter utgivna genom Landsmålsarkivet i Lund.

Vide, Sten-Bertil, 1978: Ryssbymål. I: En bok om Ryssby i Sunnerbo, Kronobergs län. Växjö.

Västra Torsås´ dialekt under tidiga 1900-talet. Boken om "håat oån” - hur orden - uttalades och vad de betydde i V Torsås. 2006. Växjö.

Stockholm

Ordböcker och ordlistor

Bergman, Gösta, 1934: Ur en Stockholms-nasares ordförråd. I: Nysvenska studier.

Danielsson, Einar, 1914: Skeppsholmsslang. I: Språk och Stil XIV.

Doggelito, Dogge & Kotsinas, Ulla-Britt, 2004: Förortsslang. Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt, 1996: Stockholmsslang. Folkligt språk från 80-tal till 80-tal. Stockholm.

Thesleff, Anthon, 1912: Stockholms förbrytarspråk och lägre slang 1910-1912. Stockholm.

Uhrström, Wilhelm, 1911: Stockholmska. Slang, vulgarismer och skämtord. Stockholm.

Övriga arbeten

Bergman, Gösta, 1949: Två ord ur Stockholmsslangen. I: Nysvenska studier. 28:e årg. Uppsala. (Orden spänn och läskig behandlas.)

Bergman, Gösta, 1979 [1946]: Språket på Söder. I: G. Bergman, Ord & Stil. Stockholm.

Gjerdman, Olof, 1954: En trådupptagning av Stockholmsuttal. Några upplysningar av Olof Gjerdman. I: Språkvård. Redogörelser och studier utgivna till Språkvårdsnämndens tioårsdag 1954. Stockholm.

Hesselman, Bengt, 1918: Stockholmska. I: Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 27. Stockholm.

af Klintberg, Bengt, 1991: En tjottablängare mellan lysmaskarna. Något om ekenssnacket i litteratur och folklore. Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt, 1988: Ekenssnack från Sibirien till Flempan. Om betydelseförändringar och orddöd i Stockholmsslang. I: Ingemar Olsson 25. Augusti 1988. MINS 28. Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt, 1988: Stockholmsspråk i förändring. I: Pettersson, Gertrud (red.), Studier i svensk språkhistoria. Lund.

Kotsinas, Ulla-Britt, 1989: Stockholmsspråk genom 100 år. I: Tijdschrift voor Skandinavistiek 10:1-2.

Kotsinas, Ulla-Britt, 1991: Attityder till Stockholmsspråk. I: Berge, K. L. & Kotsinas, U.-B., Storstadsspråk och storstadskultur i Norden. (MINS 34.) Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt, 1995: Stockholm: Dialekt. I: Nationalencyklopedin 27. Höganäs.

Kotsinas, Ulla-Britt, 2000: Från ekenssnack till rinkebyska. I: Att förstå det mänskliga. Humanistisk forskning vid Stockholms universitet. Red. Kerstin Dahlbäck. Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt, 2000: Kontakt, variation och förändring - studier i Stockholmsspråk. Ett urval uppsatser. (Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm studies in Scandinavian philology. New series 22.) Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt, 2001: Från Ekenssnack till Rinkebyska. I: Pedagogiska magasinet 2/2001.

Kotsinas, Ulla-Britt, 2001: Lever Ekenssnacket? Om äldre och nyare Stockholmsslang. (Acta academiae Gustavi Adolphi 79.) Uppsala.

Kotsinas, Ulla-Britt, 2005: Om förändringar i Stockholmsspråk. I: Språk och kultur i det multietniska Sverige. (TeFa. 44.) Uppsala.

Kotsinas, Ulla-Britt, 2008: Stockholmsspråk. I: Signums svenska kulturhistoria. Det moderna genombrottet. Stockholm.

Ståhle, Carl Ivar, 1981: Stockholmsnamn och stockholmsspråk. Stockholm.

Åbrink, Håkan, 1991: Talspråkseget i stockholmsspråket under hundra år. I: Svenskans beskrivning 18. Lund.

Öqvist, Jenny, 2010: Riktig stockholmska? Ekenssnacket som varietet och fenomen. I: Studier i svenska språkets historia 11. Uppsala.

Öqvist, Jenny, 2010: "Står där & väntar på tricken". Stockholmska i svensk populärmusik. I: Svenskans beskrivning 30. Stockholm.

Södermanland

Centrala eller översiktliga arbeten

Ericsson, Torsten, 1914: Grundlinjer till undersökningen av Södermanlands folkmål. Inledning ock historik, ljud- ock formlära. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:8.)

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Dillström, Stig: Ur dagaspråket. U.å. [Gåsinge-Dillnäs.]

Ericsson, Gustaf, 1877-1884: Ordlista ur Åkers och Öster-Rekarne Härads Folkspråk, Södermanlands Fornminnesförening tillegnad. (I: Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, på uppdrag av Södermanlands Fornminnesförening utgifna af H. Aminson. 1-5.) [Strängnäs.]

Ericsson, Torsten, 1914: Gamla sörmländska ord om hvilka upplysningar önskas för studiet af våra folkmål. Strängnäs.

Övriga arbeten

Gjerdman, Olof, 1918-1927: Studier över de sörmländska stadsmålens kvalitativa ljudlära. 1-2. Uppsala.

Hammermo, Olle, 1981: Eskilstunadiftongeringens variation. I: Talspråksstudier. Insamling och analys. Gun Widmark (red.) Lund.

Holmkvist, Erik, 1938: Undersökningar av Södermanlands folkmål. Torsten Ericsson - den stora gestalten i sörmländsk dialektforskning. I: Sörmlandsbygden 1938.

Lilja, Agneta: "Det kanske roar en mordän tid"... I: Sörmlandsbygden 1994. (Om upptecknaren Johanna Lundström).

Nordberg, Bengt, 1972: Böjningen av neutrala substantiv i Eskilstunaspråket. Utomspråkligt och inomspråkligt betingad variation. I: Nysvenska studier 51.

Nordberg, Bengt, 1985: Det mångskiftande språket. Om variation i nusvenskan. (Ord och stil 14.) Malmö. (Innehåller bl.a. uppsatser om eskilstunaspråk.)

Nordberg, Bengt, 2000: Att studera pågående språkförändringar. I: Saga och sed 1999. (Om eskilstunaspråk.)

Nyström, Staffan, 1997: Grav accent i östra Svealands folkmål. I: Nordiska dialektstudier. Föredrag vid Femte nordiska dialektologkonferensen. (Skrifter utg. av Språk- och folkminnesinstitutet genom Dialektenheten i Uppsala A:27.) Uppsala.

Sundgren, Eva, 2002: Återbesök i Eskilstuna. En undersökning av morfologisk variation och förändring i nutida talspråk. Diss. (Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 56.) Uppsala. (I denna avhandlings litteraturlista finns hänvisningar till storparten av den språksociologiska litteraturen om eskilstunaspråk.)

Sundgren, Eva, 2004: Språklig variation och förändring. Exemplet Eskilstuna. Lund. (Detta arbete är en förkortad version av Sundgren 2002.)

Thelander, Mats, 1983: Provinsialismer i inom- och mellanregionalt perspektiv. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1983.

Upmark, Gustaf, 1869: Upplysningar om Folkspråket i Södertörn. Stockholm.

Uppland

Centrala eller översiktliga arbeten

Eriksson, Manne, 1948: Upplands folkmål. I: Sveriges bebyggelse. Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Uppsala län 3. Uddevalla.

Eriksson, Manne, 1951: Roslagsmål. I: Sveriges bebyggelse. Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Stockholms län 1. Uddevalla.

Kruuse, Erik, 1908: De lefvande folkmålen. I: Uppland. Skildring af land och folk. 2. Stockholm.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Uppländska. Språkprov med kommentar. (Skrifter utg. genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala A:22.) 1993. Uppsala. [Med kassettband eller cd.]

Ordböcker och ordlistor

Björk, J., 1878: Allmogemålet i Alsike socken. I: Upplands fornminnesförenings tidskrift 6.

Cederroth, Sigvard, 1989: Ord från Vaksala socken upptecknade efter Anna Carlsson. [Vaksala.]

En bok om Nora-Tärnsjö. U. å. Tärnsjö. (Innehåller en kort ordlista över noramål.)

Holmkvist, Erik, 1941: Bergslagens gruvspråk. Uppsala. (Innehåller ord från Dannemora.)

Holmkvist, Erik, 1945: Bergslagens hyttspråk. Uppsala. (Innehåller ord från Dannemora.)

Schagerström, August, 1889: Ordlista öfver vätömålet i Roslagen. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 10:1.)

Övriga arbeten

Bergman, Gustaf, 1893: Alundamålets formlära. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 12:6.)

Eriksson, Manne, 1975: Tierpsmålet. I: Tierp - en sockenbeskrivning. Glimtar ur Tierps sockens historia. [Tierp.]

Grip, Elias, 1901: Skuttungemålets ljudlära. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 18:6.)

Hesselman, Bengt, 1906: Om e- och ä-ljuden i uppländskan. I: Språk och stil 6.

Hesselman, Bengt, 1908: Uppländskan som skriftspråk. I: Uppland. Skildring af land och folk. 2. Stockholm.

Isaacsson, August, 1923: Om södra Fjärdhundralands folkmål. En sammanställning av de viktigaste egenheterna i ljud- ock formlära. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:21.)

Källskog, Margareta, 1994: Vikstamålet - kort kommentar. I: Lindgren, Anders: Bara en bondsocken. Ett hembygdsreportage genom århundraden. Viksta.

Leffler, K. P., 1898: Skuttungemålets akcentuering. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 18:2.)

Nyström, Staffan, 1997: Grav accent i östra Svealands folkmål. I: Nordiska dialektstudier. Föredrag vid Femte nordiska dialektologkonferensen. (Skrifter utg. av Språk- och folkminnesinstitutet genom Dialektenheten i Uppsala A:27.) Uppsala.

[Reinhammar, Maj & Västerlund, Rune,] 1988: Sägner och berättelser återgivna av Viktor Pettersson, Rödje. I: Vår hembygd 8. Östervåla. (Innehåller förutom dialekttexter en kortare karaktäristik av huddungemålet.)

Räf, Per-Ola, 1973: Två dokument som avspeglar målet i Börstils socken i Uppland för 150 år sedan. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1972.

Schagerström, August, 1882: Upplysningar om vätömålet i Roslagen. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 2:4.)

Schagerström, August, 1945-1949: Grammatik över gräsömålet i Uppland. Med en efterskrift utg. av Manne Eriksson. (Skrifter utg. genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala A:6.) Uppsala & København.

Solstrand, Väinö, 1925: Svensk stavelseförlängning med särskild hänsyn till språket i Åland och Uppland. I: Studier i nordisk filologi 16:1.

Tiselius, G. Ad., 1902-1903: Ljud- ock formlära för Fasternamålet i Roslagen. Svenska landsmål och svenskt folkliv 18:5. Stockholm.

Westerberg, Anna: Roslagsmålet. I: Rospiggen 2008.

Widmark, Gun, 1977: Lokalt och riksspråkligt – en undersökning av Uppsalaspråk. I: Dialectology and sociolinguistics. Essays in honor of Karl-Hampus Dahlstedt 19 april 1977. Ed. Claes-Christian Elert, Stig Eliasson, Sigurd Fries and Sture Ureland. Umeå.

Västerlund, Rune, 1983: Hållnäsmål. Utskrift av en uppländsk inspelning. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1982.

Västerlund, Rune, 1989: Alundamål. Utskrift av en uppländsk inspelning. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1988.

Wenner, Lena, 2010: När lögnare blir lugnare. En sociofonetisk studie av sammanfallet mellan kort ö och kort u i uppländskan. Diss. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 80) Uppsala.

Witting, Claes, 1968: On acute and grave contours in Central Swedish dialectal speech (Uppland). An audio-phonetic study. Svenska landsmål och svenskt folkliv B. 65.

Åhker, Eva, 1988: En slaktare berättar. Utskrift av inspelning från Dalby socken i Uppland. I: Mål och minnen. Vänskrift till Sven Söderström 1988. Uppsala.

Åhker, Eva, 1991: En slaktare berättar. Del 2. Utskrift av inspelning från Dalby socken i Uppland. I: Sagt och gjort. Vänskrift till Wolter Ehn och Rune Västerlund 1991. Uppsala.

Värmland

Centrala eller översiktliga arbeten

Broberg, Richard, 1960: Värmland - ett språk- och kulturgeografiskt gränsområde. I: Nationen och hembygden 8.

Broberg, Richard, 1973: Språk- och kulturgränser i Värmland. En översikt och några synpunkter. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:67.) (Också utgiven under egen titel i Uppsala 2001.)

Geijer, Herman & Samuelsson, Sixten, 1915: Folkspråk. S. 365-370. I: Sverige. 5. Stockholm.

Kallstenius, Gottfrid, 1927: Översikt av Värmlands svenska dialekter. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 21:2.)

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Samuelsson, Sixten, 1917: Värmlands folkmål. I: En bok om Värmland. 1. Uppsala & Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Bergkvist, Karl L:son & Jacobsson, Jacob, 2000: Dalbyordboken. Ordbok över det värmländska dalbymålet. Sysslebäck. [2001 utgiven också som cd-rom.]

Eriksson, Birger, 1991-2003: Ordlista över Gustavamålet. [1-] 2. Hagfors.

Holmkvist, Erik, 1941: Bergslagens gruvspråk. Uppsala. (Innehåller ord från Persberg.)

Holmkvist, Erik, 1945: Bergslagens hyttspråk. Uppsala. (Innehåller ord från Persberg.)

Magnusson i Granbäcksdal, Jan, 1880: Tillägg till Adolf Noreens Ordbok öfver Fryksdalsmålet. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 2:2.) (Innehåller också en av Noreen själv sammanställd kort lista med tillägg och rättelser till ordlistan från »Värmlands älfdal».)

Noreen, Adolf, 1878: Ordbok öfver Fryksdalsmålet samt en ordlista från Värmlands älfdal. Uppsala.

Rencke, Karl, 1969: E läsebok för Jösshäringer. (I Köla. Skrifter, utg. av Köla sockens arkiv- och folkminneskommitté 6.) [Köla.] (Boken innehåller förutom en ordlista även läsestycken på mål.)

Värmländska ord och uttryck gångbara i Hagalund med omnejd. Samlade av Britta Peterson. 2009. Munkfors.

Warmland, Knut, 1998: Värmländsk ordbok. De värmska dialekternas ordskatt. Ny, bearbetad och kompletterad utgåva. Karlstad.

Övriga arbeten

Bandle, Oskar, 2000: Ett kulturmorfologiskt storverk. Richard Brobergs bok om språk- och kulturgränser i Värmland. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Bjerrum, Marie, 1953: Fryksdalsmålets tonale accenter. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1952.

Broberg, Richard, 1954: Den nuvarande språksituationen i Värmlands finnbygder. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1953-1954.

Broberg, Richard, 1957: Folkmålet på Hammarön. I: Hammarö. En hembygdsbok. Utgiven av Hammarö köping. Karlstad.

Hellberg, Staffan, 1994: Fonemen i Frykdalsmålets ljudlära. I: Spår av odling. Festskrift till Hugo Karlsson. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 19. Göteborg.

Kallstenius, Gottfrid, 1902: Värmländska bärgslagsmålets ljudlära. Stockholm.

Kallstenius, Gottfrid, 1907: Värmländska bärgslagsmålets formlära. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1907.

Leibring, Katharina, 2000: Dialektala drag i bouppteckningar från 1700-talets Värmland. I: Studier i svensk språkhistoria 5. Utgivna av Lars-Erik Edlund. Umeå.

Magnusson, Lennart: Ett försök till beskrivning av karlskogamål. I: Karlskoga bergslag 4.

Noreen, Adolf, 1877: Fryksdalsmålets ljudlära. Uppsala.

Noreen, Adolf, 1879: Dalbymålets ljud- ock böjningslära. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 1:3.)

Persson, Gustav: Syntaxen i folkmålet på Hammarön. En sammanställning. [Stencil.] U.å. U.o.

Rencke, Karl, 1959: Sockenmålet. (I: I Köla. Skrifter, utg. av Köla sockens arkiv- och folkminneskommitté 2.) [Köla.]

Warmland, Knut, 2004: Den sorgsne skrattarn. En bok om Frödings dikter. (Gustaf Fröding-sällskapets skriftserie XXXVI.) Stockholm. (Boken innehåller förklaringar till ord, även en del dialektord, som förekommer i dikterna. Warmland tar inte upp dialektdikterna i Räggler å paschaser.)

Inspelningar

Tänk, hôss dä va! Nordvärmländsk historia på dialekt. 2003. [Sysslebäck.]

Värmländska dialekter. [Cd.] 2001. Uppsala.

Västerbotten

Centrala eller översiktliga arbeten

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1955: Efterledsapokope i nordsvenska dialekter. En morfo-fonologisk studie. Uppsala.

Geijer, Herman, 1922: Västerbottens folkmål. I: Sverige. Stockholm.

Hansson, Åke, 1995: Nordnorrländsk dialektatlas. Umeå.

Larsson, Seth, 1927: Folkmålet i Västerbottens län. I: Västerbotten 1927. Umeå.

Nordsvenska. Språkdrag i övre Norrlands tätorter. Umeå, 1982.

Norrländsk uppslagsbok bd 3. Umeå, 1995. S. 319-320 (Norrland).

Wennstedt, Ola, 2005: Senna tala ve… Dialekter i Västerbotten. I: Västerbotten 2005:1. Umeå.

Skelleftebygdens dialekter 1973-74. Studieförbundet Vuxenskolan, Skellefteå.

Språkmöten i Västerbotten och Österbotten. Edlund, Lars-Erik & Marianne Nordman (red.), Umeå & Vasa 2017. (Bottniska Studier 4; Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar 78; Skrifter utg. av Svensk-Österbottniska Samfundet 75.)

Söderström, Sven, 1972: Om kvantitetsutvecklingen i norrländska folkmål. Gammal kort stavelse i Kalix- och pitemålen och målen i Nordmalings och Ragunda socknar. Diss. Uppsala.

Westerberg, Anna, 2004: Norsjömålet under 150 år. Uppsala.

Widmark, Fredrik, 1863: Bidrag till kännedomen om Vesterbotens landskapsmål. Stockholm.

Öström, Jerker, 1968: Folkmål i övre Norrland. Text och kommentar. Umeå.

Övre Norrlands bygdemål. Berättelser på bygdemål med förklaringar och en dialektöversikt. Umeå, 1954.

Ordböcker och ordlistor

Agnäsmålet. Ord och uttryck i Agnäsdialekten. Agnäs. 2005.

Emanuelsson, Ragnar, 200-: Vännäsmålet. Nedtecknat under åren 1987-1995. Vännäs.

Folkmål i Skelleftebygden. En liten ordlista till bygdemålen i norra länsdelen jämte ett urval visor, gåtor, härm, ramsor, öknamn och åtskilligt annat sammanfört och kompl. efter uppteckningar av Vuxenskolans studiecirklar. Urval, bearb. och kompl.: Ernst Westerlund m. fl. Studieförbundet Vuxenskolan. Skellefteå, 1978.

Fors, Harald, 1986: Bjurholmsdialekter. En sammanställning av material ur Ström å grannbya: Lillarmsjöbygden, släkten och kultur. Bjurholm.

Fältskytt, Gunnar, 1995-1996: Lövångersmålet. Böjt och rimmat. Skellefteå

Fältskytt, Gunnar, 2007: Ordbok över lövångersmålet. Skellefteå.

Larsson, Evert & Söderström, Sven, 1980: Hössjömålet. Ordbok över en sydvästerbottnisk dialekt. Umeå.

Lindberg, Harald & Lindberg, Alf-Göran, 1991: Vitvattsmåle. En bjurholmsdialekt. Bjurholm.

Lindgren, Jonas Valfrid, 1890: Burträskmålets grammatik. Ljudfysiologisk översikt, aksentlagar, vokallagar. Stockholm.

Lindgren, Jonas Valfrid, 1890-1919: Burträskmålets grammatik. Ljudlära. Stockholm.

Lindgren, Jonas Valfrid, 1940: Ordbok över Burträskmålet. Uppsala.

Lundgren, Astrid, 1997: Ordbok över Nysätramålet. En nordvästerbottnisk dialekt. Umeå.

Marklund, Thorsten, 1986: Skelleftemålet. Grammatik och ordlista. För lekmän av lekman. Skellefteå.

Mikaelsson, Sven, 1999: N’ olbok på skelleftemål med läsestycken och ordlista. Skellefteå.

Renmarck, Carl (förf.) & Reinhammar, Maj (utg.) 2008: Plurima Lingvæ Gothicæ rudera. Utgiven med inledning och kommentar av Maj Reinhammar. Uppsala.

Stenberg, Pehr & Widmark, Gusten, 1966-1973: Ordbok över umemålet. Uppsala.

Unander, Ferdinand, 1857: Allmogemålet i södra delen af Vesterbottens län.

Övriga arbeten

Andersson, Elisabeth, 1982: Några pronominella bestämningar i umemålet. I: Nordsvenska. Språkdrag i övre Norrlands tätorter. Umeå.

Andersson, Daniel, 2017: Ordspråk som kulturhistoriskt källmaterial. En diskussion med exempel från Västerbotten och Österbotten. I: Edlund & Nordman (red.) Språkmöten i Västerbotten och Österbotten. Umeå & Vasa 2017. S. 102–112.

Berg, Tommy, 1976: Provinsialismer i skolungdomars språk. En undersökning av aktivt och passivt ordförråd i sex Västerbottensskolor. Stadsmål i övre Norrland 4. Umeå.

Bertils, Klara, 2017: Umeåsvenskan. Ett norrländskt stadsspråk. I: Edlund & Nordman (red.) Språkmöten i Västerbotten och Österbotten. Umeå & Vasa 2017. S. 50–63.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1960: Om arv och lån Norrlands svenska folkmål. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1960. Uppsala.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1971: Folkmål i rikssvensk prosadiktning. Några synpunkter med utgångspunkt från Sara Lidmans Västerbottensromaner. I: Dahlstedt, Karl-Hampus 1971: Norrländska och nusvenska. Tre studier i nutida svenska. Lund.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1979-1980: Sociodialektologi i Västerbotten. Reflexioner kring en avhandling. (Artikeln bygger på förf:s opposition på Mats Thelanders avhandling: Språkliga variationsmodeller tillämpade på nutida Burträsktal. 1-2.) I: Nysvenska studier 59-60.

Edlund, Ann-Catrine, 2017: Språkmöten på havsisen. I: Edlund & Nordman (red.) Språkmöten i Västerbotten och Österbotten. Umeå & Vasa 2017. S. 66–81.

Edlund, Ann-Catrine, 2005: Vem behöver 40 ord för säl? I: Västerbotten 2005:1. Umeå.

Edlund, Lars-Erik, 2005: Om Per-Uno Ågren och dialekterna. I: Västerbotten 2005:1. Umeå.

Elmevik, Lennart, 1996: Norrl. dial. tyg(e) ’räfsskaft’. Ordbyte eller typskifte? I: Samspel och variation. Uppsala.

Eklund, Britta, 1978: Jag såg han och han såg jag. Något om subjektsformer av personliga pronomen på objektsplats hos skolungdomar i Västerbotten. Umeå.

Eklund, Britta, 1982: ”Jag såg han”. Om objektsformer av personliga pronomen i nordsvenskan. I: Nordsvenska. Språkdrag i övre Norrlands tätorter. Umeå.

Eriksson, Lisa & Flodell, Gunvor, 1998: Mål i norr. Två artiklar om nutida dialektförhållanden i norra Sverige. Umeå.

Eriksson, Lisa, 2005: ”En kvinna klär sällan i dialekt”. I: Västerbotten 2005:1. Umeå.

Flodell, Gunvor, 2002: ”Hon kom som en vind”. Väderleksuttryck i emigrant- och dialektmaterial. I: När språk och kulturer möts. Festskrift till Tuuli Forsgren 2 november 2002. Umeå.

Fridner, Gustav, 1999: Folkliga växtnamn i Västerbotten samlade av Gustav Fridner, utgivna av Sigurd Fries, Jan Nilsson och Margit Wennstedt. Umeå.

Flodell, Gunvor, 2000: Om dialektgränsers stabilitet - en pilotundersökning i södra Västerbotten. I: Folkmålsstudier 39. Helsingfors.

Fries, Sigurd, 1996: Gustav Fridner och hans västerbottniska växtnamn. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1995. Uppsala.

Gerhardsson, Filip, 2005: Dialekt, riksspråk och blandspråk. I: Västerbotten 2005:1. Umeå.

Hansson, Åke, 1987: Dialektometri – dialektologi som statistik. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1986. Uppsala.

Hellquist, Magdalena, 1984: Abraham Abrahamsson Hülphers och folkmålen i Westerbotten. Ett bidrag till dialektstudiets historia. Umeå.

Hene, Birgitta, 1977: Skelleftemålets behandling av r i verbens presensformer och i preterium-formen var. Umeå.

Hene, Birgitta & Holmgren, Barbro, 1982: ”Vi flytt int”. Presens av olika verb samt preteritum av vara i standardspråken i Arvidsjaur och Skellefteå. I: Nordsvenska. Språkdrag i övre Norrlands tätorter. Umeå.

Holm, Gösta, 1941: Västerbottniska syntaxstudier. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1941. Uppsala

Holm, Gösta, 1942: Lövångersmålet. I: En sockenbeskrivning under medverkan av flere fackmän. Umeå.

Holm, Gösta, 1946: Notiser från Västerbotten. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1946. Uppsala.

Johansson, Iréne, 1976: Nordsvenska vokaler. Umeå.

Kram, Kristina, 1998: Dialektgränsen – var går den? Om människors mentala gränser i norra Norrland. I: ”Vi” och ”dom” i norra Sverige. Umeå.

Larsson, Seth, 1929: Substantivböjningen i Västerbottens folkmål. Jämte en exkurs till ljudläran. Diss. Uppsala.

Lindblad, Per, 1982: Sje- och tje-ljudet i sex nordnorrländska stadsmål. I: Nordsvenska. Språkdrag i övre Norrlands tätorter. Umeå.

Nilsson, Jan, 2005: Gustav Fridner och de västerbottniska växtnamnen. I: Västerbotten 2005:1. Umeå.

Norstedt, Berit, 1978: Intervju och samtal. En undersökning av två umemakars talspråk. Umeå.

Rönkä, Maj-Len, 1988: Bottnisk ord- och sakgeografi. I: Det maritima kulturlandskapet kring Bottenviksprojektet. Umeå.

Söderström, Sven, 1975: Vokativformer i norrländska dialekter. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1975. Uppsala.

Thelander, Mats, 1979: A qualitative approach to the quantitative data of speech variation. 1979.

Thelander, Mats, 1979: Språkliga variationsmodeller tillämpade på nutida burträsktal. 2 vol. Uppsala.

Thelander, Mats, 1996: Om o-avledningar i norrländska mål. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1995. Uppsala.

Westerlund, Rune, 2010: Ljudstrukturen i dialekten i Rödåliden. Auditiv analys av fonemen i en norrländsk dialekt i början av 2000-talet. Umeå.

Westerlund, Rune, 2011: Palatal och velar artikulation av klusilerna k och g framför främre kort a i en sydvästerbottnisk dialekt - auditiv analys. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Zetterholm, Delmar Olof, 1942: Uppkomsten av de norrländska supradentala och kakuminala n-ljuden. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1942. Uppsala.

Ågren, Jan-Gunnar, 1972: En undersökning av ordförrådet i Umeå stadsmål. I: Svenskans beskrivning 5. Stockholm.

Åström, Per, 1888: Språkhistoriska studier öfver Degerforsmålets ljudlära. Stockholm.

Åström, Per, 1893: Degerforsmålets formlära, jämte exkurser till ljudläran. Svenska landsmål och svenskt folkliv 13.2. Stockholm.

Västergötland

Centrala eller översiktliga arbeten

Götlind, Johan, 1919: En västgötabok. Utg. av Västgöta folkmålskommitté. Sala.

Götlind, Johan, 1934: Västergötlands dialekter och landskapets bebyggelse. I: Acta philologica Scandinavica 1934. Köpenhamn.

Götlind, Johan & Landtmanson, Samuel, 1940-50: Västergötlands folkmål [1-4]. Utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning. Uppsala.

Hof, Sven, 1772: Dialectus vestrogothica, ad illustrationem aliquam linguae svecanae, veteris et hodiernae, dissertatione philologica et vocabulorum vestrogothicorum indice explanata. Stockholm.

Hof, Sven: Den västgötska dialekten. Till någon belysning av det forna och nuvarande svenska språket genom en filologisk avhandling och en förteckning över västgötska ord förklarad. Översatt från latinet av Sven Blomgren. 1993. Skara.

Landtmanson, Samuel, 1952: Västgötamålet. I: Västergötland A; 8. Stockholm.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Andersson, Walda & Andersson, Erik, 1980: Dialektord, uttalsformer och provinsialismer huvudsakligen från Valle härad. Skara kulturnämnds skriftserie nr 2. Skara.

Bengtsson, Sixten [Västgöta-Bengtsson], 1981: Gamla västgötaord. Sällsamma tidsbilder. Med ill. av Johnny G.R. Ahlborg. Skövde.

Bengtsson, Sixten [Västgöta-Bengtsson], 2008: Västgöta-Bengtssons "historiska" ordbok. Ny utgåva. Sävedalen.

Från ackia me då till öxa té. En dialektordbok från Östra Kind 1995. Red. Kent Andersson. Dalstorp-Nittorps hembygdsförening. Dalstorp.

Haldorson, David & Filipsson, Harald, 1991: Västgötska dialektord från Södra Redväg. Med ill. av Gösta Svensson. Utgiven av Blidsbergs hembygdsförening och Timmele hembygds­förening. Vårgårda.

Hjalmarsson, Milton, 2001: Bjärkedialekten. Vårt modersmål. Ord ur en västgötadialekt från Erska, Lagmansered, Magra och St. Mellby socknar, Bjärke härad, Älvsborgs län. 2:a uppl. Sollebrunn.

Kindbodialekten lokalt från Mårdaklev. 2001. Mårdaklev.

Lagerström, Sven H.G. & Stenbäcken, Göran, 2001: Ordlistan. Språk i Sjuhärad – då och nu. Borås.

Leander, Pontus, 1910: Ordlista över Holsljungamålet (i Kinds härad, Västergötland). Göteborgs kungl. vetenskaps- och vitterhets-samhälles handlingar 12:3. Göteborg.

Reinholdsson, Holger, 1997: Mina môrsar skymning. Kvinnestamål. Med teckningar av Gösta Svensson. Alingsås.

Stjerna, Henry, 1995: Dialektord från Asklandabygden. Med ill. av Börje Brorsson. Ny utök. uppl. Vårgårda.

Två äldre ordlistor från Västergötland. Med inledning utgivna av Evert Salberger. Föreningen för västgötalitteratur. 1992.

Övriga arbeten

Abrahamson, Erik, 1936: Västsvenska ordstudier. I: Nordiska texter och undersökningar; 8. Stockholm.

Belfrage, Åke Gustaf Leonard, 1871: Om verbet i Vestgötamålet. Lund.

Ekblom, R., 1916: Fonetiska skiljaktigheter inom Vadsbo-målet. I: Svenska landsmål 1916. Uppsala.

Grönberg, Anna Gunnarsdotter, 2004: Ungdomar och dialekt i Alingsås. Diss. Göteborg.

Götlind, Johan, 1918-1921: Studier i västsvensk ordbildning. De produktiva avledningssuffixen och deras funktioner hos substantiven i Göteve-målet. Diss. Svenska landsmål och svenskt folkliv B 19. Stockholm.

Götlind, Johan, 1921: Var är äldre västgötalagen skriven? I: Språkvetenskapliga sällskapets förhandlingar Bd 4:1:Bil.C. 1921. Uppsala.

Götlind, Johan, 1927, 1996: Västergötlands folkmål och Falbygden. I: Falbygden 1. Omtryckt i: Falbygden 50. Falköping.

Götlind, Johan, 1939: Ur Västgötaordboken. Några ordförklaringar. I: Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 2.

Johansson, Gilbert, 2003: Vi kunnum vi mä. Del 1, Om dialekten i Södra Mark. Del 2, Ordspråk, talesätt, ramsor, visor, barnvisor, gåtor mm i Sjuhärad. Utg. av Horreds hembygdsförening och Hemgården i Borås. Borås.

Lampa, Sven, 1911: Tilltal ock hälsningar hos västgötaallmogen. I: Fästskrift till H. F. Feilberg på 80-årsdagen den 6 augusti 1911. (Svenska landsmål och svenskt folkliv H. 114). Uppsala.

Landtmanson, Samuel, 1905: Studier över Västgötamålets l- ock r-ljud. Svenska landsmål och svenskt folkliv B 1. Uppsala.

Landtmanson, Samuel, 1945: Till frågan om götamålens r och /r/ . I: Svenska landsmål 1945. Uppsala.

Lindh, Jonas, 2006: A case study of /r/ in the Västgöta dialect. I: FONETIK 2006, Working Papers 52. Lund.

Ljunggren, Ragnar, 1913: Ord ock uttryck för åkerbruk ock boskapsskötsel i Laske-Vedums socken, Västergötland. I: Svenska landsmål 1913. Uppsala.

Norén, Kerstin, Gustafsson, Rune, Nilsson, Björn & Holgersson, Leif, 1998: Ord om orden i Västergötland. Axvall.

Ohlson, Ingrid, 2000: Så sa di då. Ord och uttryck i talspråket i en västgötasocken förr. Hemsjö socken. Alingsås.

Sager, Gerhard, 1998: Äkrera ve långe gata. En studie i en västgötasockens dialekt. Om språket i Skepplanda. Skepplanda.

Sandström, Josef, 1910-12: Studier öfver utvecklingen af fsv. ŏ ock ŭ i starktonig ställning inom Västgötadialekterna. Diss. Svenska landsmål B 6. Uppsala.

Svahn, Margareta, 2007: Tendenser i skaraborgskt ungdomsspråk. I: Nordisk dialektologi og sociolingvistik. Århus.

Svahn, Margareta, 2010: Är götamålsskorrningen död? Om r-bruket i västgötskan under 100 år. I: Studier i svensk språkhistoria 10. Språkhistoria – Hur och för vem? (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning. 36.) Göteborg.

Söderberg, Gunilla, 1998: "Vi bodde i ena jordkula." Utskrift av en inspelning från Fridene socken i Västergötland. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1998. Uppsala.

Witting, Claes, 1960: Över ett prov på vadsbomål. En hörfonetisk studie med spektrografiska kontroller. I: Svenska landsmål 1960. Uppsala.

Inspelningar

Västgötska dialekter. [Cd.] 2000. Uppsala.

Västmanland

Centrala eller översiktliga arbeten

Geijer, Herman & Holmkvist, Erik, 1930: Några drag ur Västmanlands språkgeografi. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1929.

Leffler, L. Fr., 1875: Anteckningar om Västmanlands folkspråk. I: Svenska fornminnesföreningens tidskrift 2.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Ordböcker och ordlistor

Blumenberg, Robert, 1874: Förteckning öfver egendomliga ord och uttryckssätt i Norbergsmålet. I: Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1.

Eriksson, Stig-Erik, 2003: Språka på norbergsmål.

Fagerstamålet. 1996. [Fagersta.] (Ordlistehäfte med dialekt från Fagersta och Västanfors.)

Gamla ord och uttryck. I: Mälby förr och nu, utg. av Mälby bycirkel i Västerfärnebo, Västmanlands län. Västerfärnebo 1984.

Grythyttmåle. Dialektord från gamla Grythytte socken. Utg. av Grythyttans hembygdsförening. 2005.

Herweghr, Daniel, 1925: Ordbok över västmanlandsmålet. Idioticon Westmannicum. [Utg. av Samuel Landtmanson.] Västerås.

Holmberg, Lars, 1964: Gamla ord och uttryck upptecknade vid Saxhyttan av Lars Holmberg. Ordstäv från Saxhyttan med omnejd upptecknade av Lars Holmberg, I: Grythyttan i ord och bild. H. 17-18.

Holmkvist, Erik, 1941: Bergslagens gruvspråk. Uppsala. (Innehåller västmanländska ord från Norberg, Nya Kopparberg, Sala och Striberg.)

Holmkvist, Erik, 1945: Bergslagens hyttspråk. Uppsala. (Innehåller västmanländska ord från Norberg, Sala och Striberg.)

Svedskog, Ragnar, 1971: Medåkersmålet. Några anteckningar om en försvinnande dialekt. I: Medåker. Spridda minnen från svunna tider. [Medåker.]

Svedskog, Ragnar, 1981: En liten ordförteckning över äldre Medåkersmål. I: Medåker. 2. [Medåker.]

Thorfors, Anshelm, 1917-1930: Ord ock uttryck rörande jordbruket i Romfartuna socken (Västmanland). (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:16.)

Ur Västmanlands-Dala landsmålsförenings samlingar till en ordbok öfver landsmålet i Västmanland och Dalarne. 1-3. 1877-1881. U.o. (Omfattar partiet a-dövälä.)

Övriga arbeten

Aksén, Sigvard, 1997: Älgbo-Mina och älgen - en liten dialektstudie. I: Från Nastastenen till Nerikes Allehanda. (Språkminnet I. Skriftserie 63.) Örebro.

Färnestrand, Helmer, 1951: Västerfärnebomålet. I: Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 39. Även i: Västerfärnebo. En sockenbeskrivning. Red. Carl Mangård.

Isaacsson, August, 1921: Ett och annat om folkmålet i Ljusnarsberg. I: Från Ljusnarsbergen. En hembygdsbok utg. av Kopparbergs-Ljusnarsbergs folkbildningsförening efter Västmanlands-Dala nations hembygdskurser i Kopparberg midsommaren 1920. Kopparberg.

Landqvist, Nils, 1957: Dialekt och ortnamn i Grythyttan. I: Grythyttan i ord och bild. (Skriftserie utg. av Grythyttans kommun och hembygdsförening 3.) [Grythyttan.]

Pettersson, Carl-Gustav, 1957: Redogörelse för de viktigare sysslorna inom jordbruket i Munktorps socken särskilt med avseende på terminologin. I: Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 40.

Svedskog, Ragnar, 1971: Medåkersmålet. Några anteckningar om en försvinnande dialekt. I: Medåker. Spridda minnen från svunna tider.

Svedskog, Ragnar, 1981: Böjningar och uttal av frekventa ord i det äldre Medåkersmålet. Några iakttagelser. I: Medåker. 2. [Medåker.]

Thorfors, Anshelm, 1935: Dialekt. I: Skultuna bruks historia. 2:2. Red. Sigurd Erixon. Stockholm.

Ångermanland

Centrala eller översiktliga arbeten

Geijer, Herman, 1924: Ångermanlands folkmål. I: Sverige. 6. Stockholm.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Sidenbladh, Karl, 1867: Allmogemålet i norra Ångermanland. Uppsala. (Huvuddelen av arbetet består av en ordlista, men ljud- och formlära finns också. Se vidare Nordlander 1883 nedan.)

Ordböcker och ordlistor

Dialektord, ordspråk, härmelser från Viksjö. Sammanställd av Sten Nylund. Härnösand 2005.

Eriksson, Ulrik, 1971-1974: Det gamla fjällsjömålet. [1]-4. I: Fjällsjö krönika 1970-1973.

Lundin, Paul, 1982: Sanningar och sägner i Ådalsliden. (Ådalslidens hembygdsbok 2.) [Ådalsliden.] (Med avsnittet »Några dialektala ord på Lia-målet».)

Mårtensson, Hugo, 1996: Ord och uttryck på bodumsmål. Bölen & Backe.

Nilsson, Mauritz, 1971: En dialekt i utdöende. I: Ullångers kommun. Ullånger och Vibyggerå socknar. [Ullånger & Vibyggerå.] (Ordlista över målet i de två socknarna.)

Nordlander, Johan, 1933: Ordbok över multråmålet. Stockholm.

Olsson, Herman, [1991]: Bygdemål. Upptecknade ord och uttryck på den dialekt som är bruklig i Anundsjö och delar av Björna. [Kubbe.]

Stigsjöola. Ordlista på Stigsjömålet. 1999. [Risnäs.]

Söderström, Sven, 1994: Arnäsmålet. Ordbok över en ångermanländsk dialekt. På grundval av Ella Odstedts samlingar. (Skrifter utg. genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala A:23.) Uppsala. (Innehåller också en kortare formlära.)

Lindberg, Harald & Alf-Göran, 1991: Vitvattsmåle – en Bjurholmsdialekt. Bjurholm.

Övriga arbeten

Bergfors, Georg, 1964: Tänk, om rockhuvudet kunde tala! I: Ångermanland 9. (Om linhantering och därmed tillhörande ord.)

Bergfors, Georg, 1967: Något om landsmålets uttrycksmöjligheter. I: Ångermanland 10.

Bergfors, Georg, 1968: Ordpar på ångermanländskt landsmål. I: Fjällsjö krönika 1967.

Bergfors, Georg, 1969: Ångermanländska ord för ljud. I: Ångermanland 11.

Bergfors, Georg, 1972: Prefixet o- i en ångermanländsk dialekt. I: Ångermanland 12.

Bucht, Torsten, 1924: Äldre ù ock ò i kort stavelse i mellersta Norrland. Stockholm.

Bucht, Torsten, 1947: Ett ångermanländskt växtnamn. I: Ångermanland 4.

Bucht, Torsten, 1962: Språket i Härnösand. (Skrifter utg. av Nämnden för svensk språkvård [num.: Skrifter utg. av Svenska språknämnden] 25. svenskt riksspråk i regionala skiftningar 3.) Stockholm. [Också tryckt 1970.]

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1984: Skuleskogen – en dialektgeografisk barriär? I: Studier i nordisk filologi 65. Helsingfors.

Eaker, Birgit, 2000: Med rötterna i Ångermanland. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala. (Omhandlar sammansättningarna pärfösa och pärflus, pärflusa.)

Flodell, Gunvor, 1998: 'Det lilla språket' som gränsmarkör. Rapport från en pilotundersökning i Bjurholm, Västerbotten. I: Mål i norr. Två artiklar om nutida dialektförhållanden i norra Sverige. Umeå.

Flodell, Gunvor, 2000: Dialekt i gränszon. En pilotundersökning i Bjurholm, Västerbotten. I: Studier i svensk språkhistoria 5. Umeå.

Fors, Harald, 1986: Bjurholmsdialekter – en sammanställning av material ur Ström å grannbya: Lillarmsjöbygden – släkten och kultur. Bjurholm.

Nordlander, Johan, 1883: Anmärkningar ock rättelser till Allmogemålet i norra Ångermanland. Akad. afhandling af dr Karl Sidenbladh. Uppsala 1867. (I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2.)

Nylander, Erik O., [1961]: Släkten och hembygden. Bromma. (Innehåller ett avsnitt - inkl. en kortare ordlista - om björnamål.)

Reinhammar, Maj, 2006: Ångermanländska mål och minnen. I: Livsvandringar – berättelser från förr. (Arkiv i Norrland. Skriftserie utgiven av Landsarkivet i Härnösand, 22.) Härnösand.

Zetterholm, D. O., 1941: Ångermanländska dialektsamlingar. I: Ångermanland [2]. Årsbok 1940-1941. (Översikt över vad som vid tiden för uppsatsens publicering fanns insamlat av ångermanländsk dialekt.)

Öland

Centrala eller översiktliga arbeten

Fries, Sigurd, 1962: Öländskt och uppsvenskt. En ord- och ortnamnsgeografisk studie över uppsvenska drag på Öland och längs Götalands östkust. (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Philologiae Scandinavicae Upsaliensia 3.) Uppsala.

Lindroth, Hjalmar, 1916: Kort överblick över ölandsmålens ställning ock indelning. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1916.

Lindroth, Hjalmar, 1926-1945: Ölands folkmål. 1-2. Göteborg. (Del 1: Göteborgs högskolas årsskrift 1925:1, del 2: Göteborgs högskolas årsskrift 51. 1945:1.) Göteborg.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Torsund, Nils, 1949: Öländska folkmål jämte kort översikt av ortnamnen. I: Öland. 2. Kalmar.

Ordböcker och ordlistor

Dialekt i Persnäs - en liten ordlista. I: Persnäs socken i stenriket. 1997. [Persnäs.]

Så praate vi i Föesocken : en dialektsamling från Föra.

Övriga arbeten

Bodorff, Johan Viktor, 1875: Bidrag till kännedomen om folk-språket på Öland. Stockholm.

Modéer, Ivar, 1928: Bidrag till kännedomen om 1700-talets öländska dialekter. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:24.)

Modéer, Ivar, 1946: Öländska ortnamn och öländsk dialekt-geografi. I: Namn och bygd 34.

Ohlsson, Stig Örjan, Nielsen, Jens Per & Schaltz, Karsten, 1977: Om r-gränsen på Öland: På östfronten intet nytt? I: Arkiv för nordisk filologi 92.

Vallinus, Nicolaus O., 1703: De Oelandia. Stockholm. [Under titeln Om Öland utgiven i översättning i Borgholm 2004.] (Innehåller knappt halvannan sida iakttagelser om dialekten.)

Vide, Sten-Bertil, 1954: Öländskt folkmål och småländskt. Dialektundersökningar i Kalmar län. I: Kalmar län. Årg. 42.

Inspelningar

Så ska det låta. Högsrum-dialekten tolkad av Ord & Bild-gruppen. [Cd. Med inlagt ordlistehäfte.] 2004. [Högsrum.]

Östergötland

Centrala eller översiktliga arbeten

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Te dä språk ja älsker. Rimmerier och raljerier på östgötamål. En antologi. U.å. [Linköping.] (Innehåller kapitlet "Språklig kommentar till texterna", som kortfattat tar upp östgötska dialektdrag i ett dialektgeografiskt perspektiv.)

Törnqvist, Einar, 1953: Substantivböjningen i Östergötlands folkmål. Bestämd form singularis maskulinum. 1-2. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien 23. Studier till en svensk dialektgeografisk atlas 2.) Uppsala.

Ålander, A. T., 1932-1935: Konsonanterna i Östergötlands folkmål. Ljudhistorisk och dialektgeografisk översikt. 1-2. Uppsala.

Ordböcker och ordlistor

Andersson, Axel, 1951: Ord och talesätt ur folkmålet upptecknade inom Hägerstads och Oppeby socknar, Kinda härad, Östergötlands län. Oskarshamn. (Ordlistan går fram till ordet bla.)

Rääf, Leonhard Fr., 1859: Ydre-målet eller folkdialekten i Ydre härad af Östergöthland. Ordbok samt förteckning på alla oregelbundna och starka verber, som i Ydre begagnas, jemte gamla dopnamn. (Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland 2.) Örebro.

Vikbolandsdialekt. (Vikbolandets 1900-tal.) [2002.] [Vikbolandet.]

Övriga arbeten

Dalin, Yngve, 1984: Norrköpingsdialekten. I: Språkets Norrköping. Norrköping.

Danell, Gideon, 1911: Sagan om de dumma käringarna. Ett prov på central östgötadialekt. I: Fästskrift till H. F. Feilberg på 80-årsdagen den 6 augusti 1911. (Svenska landsmål och svenskt folkliv H. 114). Uppsala.

Danell, Gideon, 1912: Några anmärkningar om Vättern som språkgräns. I: Xenia Lideniana. Festskrift tillägnad professor Evald Lidén på hans femtioårsdag den 3 oktober 1912. Stockholm.

Eriksson, Manne, 1954: Ett belägg på ordet lamm i bet. 'vuxet får' från Östergötland? I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1953-1954.

Franzén, Gösta, 1978: Om h- och t-bortfall i Östergötlands skärgård. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1977.

Kalén, Magnus Wilhelm, 1846: Östgötha Dialekten. Uppsala.

Lönnerholm, Erik, 1960: Dialekter i Ydre. I: Ydre-boken. Österbymo.

Prosten Carl Nyréns Afhandling om Östgöthiska dialecten. Utgiven med inledning och kommentarer av Maj Reinhammar. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 73.) Uppsala.

Wihlborg, Karin, 2005: "Ful och charmig". Ungdomars användning av och attityder till dialekt i Östergötland – ur ett könsperspektiv. (Mälardalssvenska 3.) Eskilstuna.

Inspelningar

Östgötamål. Dialekter i Linköpingsbygden. [Cd-rom.] U. å. [Linköping.]

Svenska dialekter utanför Sverige

Argentina

Flodell, Gunvor, 1986: Misiones-svenska. Språkbevarande och språkpåverkan i en sydamerikansk talgemenskap. (Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 17.) Uppsala.

Flodell, Gunvor, 1997: Vad händer med Misiones-svenskan? I: Nordiska dialektstudier. Föredrag vid Femte nordiska dialektologkonferensen. (Skrifter utg. av Institutet för språk och folkminnen genom Dialektenheten i Uppsala A:27.) Uppsala.

Flodell, Gunvor, 2003: »De verkar te å gå bakåt». Språk, etnicitet och identitet belyst utifrån emigrant- och dialektmaterial. (Kulturens frontlinjer. Skrifter från forskningsprogrammet Kulturgräns norr 36.) Umeå.

Flodell, Gunvor, 2003: Tvåspråkighet och bidialektism - två sidor av samma mynt? I: Svenska landsmål och svenskt folkliv.

Estland

Centrala eller översiktliga arbeten

Estlandssvenskar berättar. Dialekttexter med översättning och kommentar. (En bok om Estlands svenskar 3B.) Red. E. Lagman. 1990. Stockholm. (Fem ljudkassetter medföljer boken.)

Lagman, Edvin, 1979: Estlandssvenskarnas språkförhållanden. (En bok om Estlands svenskar 3A.) Stockholm.

Tiberg, Nils, 1962: Estlandssvenska språkdrag. (Estlandssvenskarnas folkliga kultur 6. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 38.) Uppsala & Köpenhamn.

Ordböcker och ordlistor

Danell, Gideon, 1951: Ordbok över Nuckömålet. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 27. Estlandssvenskarnas folkliga kultur 2.) Uppsala & København.

Freudenthal, A. C. & Vendell, H. A., 1886: Ordbok öfver estländsk-svenska dialekterna. Helsingfors.

Isberg, F[ridolf], 1970: Supplement till G. Danells Ordbok över Nuckömålet. 1-2. Uppsala.

Vendell, Herman, 1882: Runömålet. Ljud- och formlära samt ordbok. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 2:3.)

Övriga arbeten

Asu, E. L., Nolan, F. & Schötz, S., 2015: A comparative study of Estonian Swedish voiceless laterals. Are voiceless approximants fricatives? I: Processings of ICPhS 2015, University of Glasgow.

Cronström, Anne-Marie, 1989: Några anteckningar om den estlandssvenska undersökningen. I: Mål och minnen. Vänskrift till Sven Söderström 1988 från arbetskamraterna på ULMA. Red. Lars Bleckert & Maj Reinhammar. Uppsala. (Denna korta uppsats handlar om samlingarna av estlandssvenskt material hos Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.)

Danell, Gideon, 1905-1934: Nuckömålet. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:33.)

Ekman, Fredric Joachim, 1847: Beskrifning om Runö i Liffland. Tavastehus. (Även utgiven i förkortat och bearbetat skick under titeln Beskrivning av Runö i Livland, Helsingfors 2003.)

Hesselman, Bengt, 1902: Stafvelseförlängning och vokalkvalitet. 1. Uppsala. (Behandlar finlandssvenska och estlandssvenska mål.)

Lagman, Edvin, 1958: Studier över Nuckömålets nominala ordbildning. (Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm studies in Scandinavian philology. New series 1.) Stockholm.

Lagman, Herbert, 1971: Svensk-estnisk språkkontakt. Studier över estniskans inflytande på de estlandssvenska dialekterna. Diss. Stockholm.

Lagman, Herbert, 1973: Tyska lånord i estlandssvenska mål. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv

Tiberg, Nils, 1958: Från den estlandssvenska undersökningen. Adjektivtypen »sten död». I: Svenska landsmål och svenskt folkliv.

Finland

Centrala eller översiktliga arbeten

De finlandssvenska dialekterna i forskning och funktion. Utg. av Bengt Loman. 1981. Åbo. (Meddelanden från Stiftelsens för Åbo akademi forskningsinstitut; 64).

Från Pyttis till Nedervetil. Tjugonio prov på dialekter i Nyland, Åboland, Åland och Österbotten. Utg. av Gunilla Harling-Kranck. 1998. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 610).

Ivars, Ann-Marie, 1988: Närpesdialekten på 1980-talet. Helsingfors. (Studier i nordisk filologi; 70) (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 552).

Palmén, Helena, Sandstörm, Caroline & Östman, Jan-Ola, 2008: Dialekt i östra Nyland. Fältarbete i Liljendal med omnejd. Helsingfors.

Sandström, Caroline, 2010: Genus i östra Nyland - från dialektutjämning till dialektmarkör. Helsingfors.

Språkmöten i Västerbotten och Österbotten. Lars-Erik Edlund & Marianne Nordman (red.). 2017. Umeå & Vasa. (Bottniska Studier 4; Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar 78; Skrifter utg. av Svensk-Österbottniska Samfundet 75.)

Sundberg, Eva, 1993: Dialekten i Ålands nordöstra skärgård. Mariehamn. Ålands högskola.

Svenblad, Ralf, 1991: Med åländska ord. Ur vardagsspråk och folkmål. Mariehamn.

Wiik, Barbro, 2002: Studier i de österbottniska dialekternas fonologi och morfologi. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 642) (Studier i nordisk filologi; 80). Diss.

Zilliacus, Kurt, 1992: Åboländska. Helsingfors. (Föreningen Konstsamfundets publikationsserie; 12).

Ordböcker och ordlistor

Freudenthal, Axel Olof, 1878: Bidrag till ordbok öfver Närpesmålet. Helsingfors.

Freudenthal, Axel Olof, 1899: Vöråmålet. Ljud- och formlära, ordlista med register, språkprof. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 12).

af Hällström-Reijonen, Charlotta & Reuter, Mikael, 2008: Finlandssvensk ordbok. 4. rev. uppl. Helsingfors.

Ordbok över Finlands svenska folkmål (1976–). Under utgivning.

Stenmark, Harry, 1983: Finlandssvenska ord och uttryck. [Ny utg.], 3. rev. och utvidgade uppl. Stockholm.

Vendell, Herman, 1890: Ordlista öfver det svenska allmogemålet i Finnby kapell af Bjärnå socken i Åbo län. Helsingfors.

Vendell, Herman, 1904–1907: Ordbok över de östsvenska dialekterna. 4 vol. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland).

Wessman, Vilhelm Eliel Viktorinus, 1925–1932: Samling av ord ur östsvenska folkmål. Tillägg till H. Vendells ordbok över de östsvenska dialekterna. 2. vol. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland).

Övriga arbeten

Ahlbäck, Olav, 1946: Studier över substantivböjningen i Finlands svenska folkmål. Helsingfors. Diss.

Ahlbäck, Olav, 1971: Svenskan i Finland. 2. uppl. Stockholm. (Skrifter / utgivna av Nämnden för svensk språkvård; 15)

Aho, Eija, 2010: Om tonala drag i dialekterna i Åboland. I: Folkmålsstudier 48.

Allard, Erik & Miemois, Karl Johan, 1981: The swedish speaking minority in Finland / by Erik Allard and Karl Johan Miemois. 2., rev. ed. Helsinki. (Research reports / Research Group for Comparative Sociology, University of Helsinki; 24).

Allard, Erik & Starck, Christian, 1981: Språkgränser och samhällsstruktur. Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv. Stockholm.

Allardt, Erik, 2000: Svenskan på stan. En attitydundersökning. Helsingfors (Finlandssvensk rapport; 39).

Andersson, Daniel, 2017: Ordspråk som kulturhistoriskt källmaterial. En diskussion med exempel från Västerbotten och Österbotten. I: Edlund & Nordman (red.) Språkmöten i Västerbotten och Österbotten. Umeå & Vasa 2017. S. 102–112.

Bergroth, Hugo, 1912: Etthundra i det finländsk-svenska skriftspråket, särskilt tidningsspråket, förekommande provinsialismer jämte deras motsvarigheter i högsvenskan. Helsingfors.

Bergroth, Hugo, 1924: Svensk uttalslära. Med särskilt beaktande av skiljaktigheterna mellan det finländska och det högsvenska ljudskicket. Till undervisningens tjänst och för självstudium. Helsingfors.

Bergroth, Hugo & Pettersson, Björn, 1968: Finlandssvenska. Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift. 9., omarb. uppl. Helsingfors.

Bergroth, Hugo, 1992: Finlandssvenska. Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift. Faks.-uppl. Helsingfors.

Björklund, Lena & Lindberg, Jan, 1991: Översättning – av kärlek till svenskan. Helsingfors. (Finlandssvensk rapport; 17).

De finlandssvenska dialekterna i forskning och funktion / utg. Av Bengt Loman. 1981. Åbo. (Meddelanden från Stiftelsens för Åbo akademi forskningsinstitut; 64).

”Drajiljor” från Sydösterbotten. 1977. Närpes.

Dufholm, Kristina, 1998: Finlands tvåspråkighet. Lag och övervakning. Helsingfors. (Finlandssvensk rapport; 38).

Edlund, Ann-Catrine, 2017: Språkmöten på havsisen. I: Edlund & Nordman (red.) Språkmöten i Västerbotten och Österbotten. Umeå & Vasa. S. 66–81.

Enqvist, Reinhold, 2007): Svenska språkets vandring i Finlands historia. Ett försök till en processbeskrivning kryddad med egna och andras reflexioner. Grankulla.

Festskrift till Åke Granlund 28.4.1984. Lars Huldén (red.). 1984. Helsingfors. (Studier i nordisk filologi; 65) (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 517).

Finlandssvenskan. Fakta och debatt. Roger Broo & Christer Laurén (red.). 1978. Helsingfors.

Finlandssvenskans framtid. Rapport från en språkvårdskonferens i Vasa den 4 och 5 maj 1992. Sven-Erik Hansén & Christer Laurén (red.). 1992. Vasa. (Skrifter / utgivna av svensk-österbottniska samfundet; 48).

Finlandssvensk identitet och kultur. Krister Ståhlberg (red.). 1995. Åbo. (Rapport / Forskniningsprojektet ”Finlandssvenska kulturindikatorer ; 5) (Meddelanden från Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo akademi ; 441).

Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning / utgifna af Svenska landsmålsföreningen i Helsingfors. 1894. Helsingfors.

Finländska eterspråksstudier / [utg. av] Åke Hansson. 1978. Uleåborg. (Forskningsrapporter / utgivna av Institutionen för nordisk filologi vid Uleåborgs universitet; 2).

Folkmålsstudier. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi. 1933–. Helsingfors.

Fransas bildena. Greta Jansson & Maja Granvik (red.). 1978. Korpo.

Freudenthal, Axel Olof, 1878: Ueber den Närpesdialect. Helsingfors. Diss.

Ginström, Bodil, 1998: Mitä laki sanoo kielellististä oikeuksista. Helsingfors.

Greggas Bäckström, Anna, 2007: ”Ja bare skrivar som e låter”. I: Västerbotten 2007:1. S. 62-68.

Greggas Bäckström, Anna, 2011: ”Ja bare skrivar som e låter”. En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms. Umeå Universitet. Diss.

Gripenberg, Martin, 1986: Valet av skolspråk. Helsingfors. (Publikationsserie / Nylands svenska landskapsförbund; 7).

Gullmets-Wik, Marie-Charlotte, 2004: Backa och backe, glader och glad. Formväxling i talspråket i Jakobstad, Kristinestad, Ekenäs och Lovisa. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 674) (Studier i nordisk filologi; 82).

Hagfors, Karl Johan, 1891: Gamlakarlebymålet. Ljud- och formlära samt språkprov. Helsingfors. Diss.

Hansén, Sven-Erik, 1986: Boken om vårt modersmål. Helsingfors.

Harling-Kranck, Gunilla, 2000: Förstår österbottningar och nylänningar varandra? Om accepterandet och igenkännandet av provinsialismer och dialektord. I: Folkmålsstudier 39. Helsingfors.

Herberts, Kjell, 1979-1981: Vasasvenskarna. 3 vol. Åbo.

Herberts, Kjell, 1988: ”Detta svensktalande bättre folk – ”. En dokumenterande innehållsanalys av språkdebatter i finsk huvudstadspress under åren 1984-1988. Vasa. (Forskningsrapporter / Institutet för finlandssvensk samhällsforskning; 7).

Hesselman, Bengt, 1902: Stafvelseförlängning och vokalkvalitet. Undersökning i nordisk ljudhistoria. Uppsala.

Holm, Gösta, 1980: Monoftongeringens kronologi och de finlandssvenska folkmålen. I: Festskrift till Carl-Eric Thors 8.6.

Holmberg, Karl Axel, 1986: Mål och bygd i Sideby. Stockholm.

Holmqvist, Pauliina & Holmqvist, Mats 2004: Grundsprååtji. Kokkolanruotsi. Kokkola.

Huldén, Lars, 1957–1959: Verbböjning i Österbottens svenska folkmål. 2 vol. Helsingfors.

Huldén, Lars, 1986: Lars Huldén. Festskrift 5.2.1986. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 530).

Huldén, Lars, 1996: Österbottnisk negationslära. I: Mål i sikte. [Maj Reinhammar (huvudred.) ...]. Uppsala. S. 175-186.

Huldén, Lars, 1997: Genitiven och dess förvandlingar. I: Nordisk dialektologkonferens (5: Sigtuna: 1994). Nordiska dialektstudier / utgivna av Maj Reinhammar. Uppsala. S. 161-172.

Huldén, Lars, 2000: Hur jag översatte julevangeliet till mitt modersmål. I: Dialekter och folkminnen / [redigerad av Lennart Elmevik]. Uppsala. S. 129-135.

Huldén, Lars, 2011: Diftongering av gammalt långt o i finlandssvenska dialekter. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Hultman, Oskar Fredrik, 1894: De östsvenska dialekterna. Helsingfors.

Hultman, Oskar Fredrik, 1931: Efterlämnade skrifter 1. Behandlingen av palatalt -r i fornsvenskan. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 218).

Hultman, Oskar Fredrik, 1939: Efterlämnade skrifter 2. Föreläsningar över de östsvenska dialekterna. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 274).

Hummelstedt, Eskil, 1939: Östsvenska verbstudier. Morfologisk-semologisk undersökning. Inkoativa verb på -na och verb med k-, l-, r-, s-, eller t-suffix i Närpes-målet. Helsingfors. Diss.

Ivars, Ann-Marie, 1988: Närpesdialekten på 1980-talet. Helsingfors. (Studier i nordisk filologi; 70) (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 552).

Ivars, Ann-Marie, 1996: Stad och bygd. Finlandssvenska stadsmål i ett regionalt och socialt perspektiv. Helsingfors. (Folkmålsstudier; 37).

Ivars, Ann-Marie, 1997: Svenska stadsmål i Finland. I: Nordisk dialektologkonferens (5 : Sigtuna : 1994). Nordiska dialektstudier / utgivna av Maj Reinhammar. (Skrifter utgivna av Språk- och folkminnesinstitutet genom Dialektenheten i Uppsala. Ser. A; 27). S. 173-178.

Ivars, Ann-Marie, 2000: Colorado Avenue. Österbottnisk dialekt som språklig källa till en skönlitterär berättelse. I: Dialekter och folkminnen / [redigerad av Lennart Elmevik]. Uppsala. S. 137-143.

Ivars, Ann-Marie, 2000: Fraser och idiom i regionala varianter av finlandssvenskt ungdomsspråk. I: Folkmålsstudier 39. Helsingfors.

Ivars, Ann-Marie, 2002: Vad säger dialekterna om bebyggelsehistorien? I: När kom svenskarna till Finland?. Helsingfors. S. 81-98.

Ivars, Ann-Marie, 2003: Lämna - en provinsialism och dess syntax. I: Boken om våra modersmål. Festskrift till Mikael Reuter på hans 60-årsdag 17 maj 2003. Red. av Ann-Marie Ivars et al. Esbo.

Ivars, Ann-Marie, 2005: Sydösterbottnisk nominalfrassyntax. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv; 2005). S. 73-93.

Ivars, Ann-Marie, 2010: Sydösterbottnisk syntax. (Studier i nordisk filologi 84.)

Karsten, Anton, 1891: Kökarsmålet. Ljud- och formlära. Helsingfors. Diss.

Katalog över Folkkultursarkivets och Folkmålskommissionens samlingar. SLS 1-1000, FMK 1-230. Ivar Nordlund (red.). 1978. Helsingfors. (Meddelanden från Folkkultursarkivet) (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 481).

Klockars, Johannes, 1933: Malaksmålets ljud- och formlära. Efter författarens död utgiven av T. E. Karsten. I: Folkmålsstudier. Årgång 1.

Konstruktioner i finlandssvensk syntax. Sriftspråk, samtal och dialekter. Camilla Wide och Benjamin Lyngfelt (red.). 2009. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 716).

Kuronen, Mikko, 2000: Vokaluttalets akustik i sverigesvenska, finlandssvenska och finska. Jyväskylä. (Studia philologica Jyväskyläensia; 49). Diss.

Kuronen, Mikko & Leinonen, Kari, 2010: Prosodin i frågeordsfrågor i finlandssvenskan. I: Svenskans beskrivning 30. Stockholm.

Kåll, Kerstin, 1996: ”Hon åt med långa tänder”. Finlandssvenska språkligheter. I:Resa till Norden. (Bygd och natur (Årsbok); 1996). S. 97-105.

Landqvist, Hans, 1997: Memma, semlor och örfilar. Är finlandssvenska ett eget språk? I: Vad menar dom egentligen? / [redigerad av Kerstin Norén ...]. Göteborg. (Humanistdag-boken ; 10). S. 157-164.

Langlet, Valdemar, 1930: Säregenheter i finländsk tidningssvenska. En undersökning, verkställd på uppdrag av Finlands svenska publicistförbund. Helsingfors.

Laurén, Christer, 1983: Canadian French and Finland Swedish. Minority languages with outside standards, regionalisms, and adstrata. Québec. (Publication / Centre international de recherche sur le bilinguisme. B; 122).

Laurén, Christer, 1985: Normer för finlandssvenskan. Från Freudenthal till 1970-tal. Helsingfors.

Lehiste, Ilse, 1997: Cross-linguistic comparison of prosodic patterns in Finnish, Finland Swedish, and Stockholm Swedish. I: Language and its ecology / edited by Stig Eliasson, Ernst Håkon Jahr. Berlin. (Trends in linguistics. Studies and monographs; 100). S. 367-377.

Leinonen, Kari, 1981: Om finlandssvenskt s, tje och sje. Jyväskylä. (Jyväskylän yliopiston Pohjoismaisten kielten laitoksen julkaisuja ; 2).

Leinonen, Therese & Tandefelt, Marika, 2000: Svenskan i Finland – ett språk i kläm? Unga finlandssvenskars modersmål. Helsingfors. (Forskningsrapporter / Svenska handelshögskolan ; 50).

Loman, Bengt, 1980: Om språkformen i Jac. Ahrenbergs ”Samlade berättelser”. I: Studier i nordisk filologi. Bd 62 / [red. av Olav Ahlbäck ...]. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 490). S. 177-192.

Lundström, Gudrun, 1939: Studier i nyländsk syntax. Stockholm. (Svenska landsmål och svenskt folkliv. B; 38). Diss.

Lönnfeldt, Marita & Lähde, Marianne, 1994: Klifft å skoore. Kimito.

Lönnfeldt, Marita & Lähde, Marianne, 1995: Håopa å rott. Västanfjärd.

Miemois, Karl Johan, 1980: Språk, struktur och service.
Undersökningar av finlandssvenska predikament. Helsingfors. (Svenska social- och kommunalhögskolans skriftserie; 1980: 4). Diss.

Naert, Aino, 1994: O. F. Hultman och de finlandssvenska dialekternas indelning. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1994. S. 7-20.

Nikula, Kristina, 1979: Dialektal väderleksterminologi. Ordfältsstudier i Närpes. Uppsala. (Studia philologiae Scandinavicae Upsaliensia; 15). Diss.

Nikula, Kristina, 1988: Finlandssvenska – vad är det? I: Svenskans beskrivning 16. Vol. 2. S. 370-385.

Nikula, Kristina, 1988: Om närpesdialekten. Språket i kommunfullmäktige och ordspråk och talesätt. Närpes.

Nikula, Kristina, 1991: Finlandssvenskan och dialekterna. I: Stilistik och finlandssvenska. En samling artiklar tillägnade Birger Liljestrand den 25 juni 1991. (Nordsvenska. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet 8.) Umeå.

Nikula, Kristina, 2011: Om lömska vänner i finlandssvensk dialekt. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Nygren, Anders Johan, 1995: Byyrallor och folklivsskildringar. Vasa.

Nyholm, Leif & Reuter, Mikael, 1973: Grov transkription. Förslag och synpunkter med hänsyn till finlandssvenskan; Om urvalet av informanter för Nordicas talspråksamlingar. Helsingfors. (Meddelanden från Institutionen för nordisk filologi, Helsingfors universitet. Serie B; 1).

Nyholm, Leif, 1976: Formväxling i helsingforssvenskan. En studie i intervjuspråk. Uppsala. (Rapport / Forskningskommittén i Uppsala för modern svenska, FUMS; 44).

Nyholm, Leif, 1984: Helsingforssvenska. Tre studier i talspråk. Helsingfors. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Serie A; 3). Diss.

Nyholm, Leif, 1984: Svenska stadsmål i Helsingfors. Helsingfors. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Serie B; 8).

Nyström, Lars, 1988: Bidrag till finlandssvensk sälfångst­terminologi. Redskapstermer samt termer hörande till beredning av sälskinn och sältran. Umeå. (Miscellaneous publications / Center for Arctic Cultural Research, Umeå University; 5).

Nyström, Lars, 2000: Alg, pytare och skridstång. Sälfångstens och säljaktens terminologi i finlandssvenska folkmål. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 623). Diss.

Melin, Olav S, 1981: Svenskt i Finland. Helsingfors.

Om svenskan i Uleåborg. Utg. av Irma Sorvali. 1987. Uleåborg.(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Uleåborgs universitet. Serie C, Uppsatser; 4).

Packalén, Bengt, 1995: Språk och identitet. I: Ordbruk. Stockholm. S. 162-170.

Palmén, Helena, Sandström, Caroline & Östman, Jan-Ola, 2008: Dialekt i östra Nyland. Fältarbetet i Liljendal med omnejd / . Helsingfors. (Nordica Helsingiensia; 14) (Dialektforskning ; 1).

Pedersen, Ulla, Rosenberg-Wolff, Carita & Uddström, Irma, 1996: ”Va va de du sa?” Blåa boken. Helsingfors.
Pettersson, Björn, 1978–1979: Spridda studier i svenska, särskilt finlandssvenska. 2 vol. Tammerfors. (Skrifter / utgivna av Institutionen för filologi II vid Tammerfors universitet).

Pinomaa, Mirja, 1971: Social variation i Helsingforssvenskans syntax. Lund. (Meddelanden från Avdelningen för tillämpad nordisk språkvetenskap vid Lunds universitet; 6).

Pitkänen, Ritva Liisa, 1997: Strukturen i finska ägonamn. I: Nordiska samarbetskommittén för namnforskning. Symposium (23: Svidja: 1995). Ägonamn - struktur och datering / redigerad av Gunilla Harling-Kranck. Uppsala. (NORNA-rapporter; 63). S. 9-10.

Rabb, Viveca, 2004: I vilken ordning försvinner genuskongruens? I: Svenskans beskrivning 26. Uppsala.

Rabb, Viveca, 2007: Genuskongruens på reträtt. Variation i nominalfrasen i Kvevlaxdialekten. Åbo.

Rabb, Viveca, 2011: Faktisk och upplevd användning av grammatiskt genus. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Ramstedt, Viveca, 2004: Från aftonskola till överhäng. Politiska ord och uttryck i Finland och Sverige. Helsingfors.

Reuter, Mikael, 1982: Kvantitet i helsingforssvenskan. Helsingfors.

Reuter, Mikael, 1992: Reuters rutor. Esbo.

Rönkä, Maj-Len, 1988: Bottniska ord- och sakgeografi. I: Det maritima kulturlandskapet kring Bottenviken. Artiklar och studier från Bottenviksprojektet. S. 151-166.

Rönkä, Maj-Len, 1993: Termer för slåtter- och skörderedskap. Finlandssvensk ordgeografi i nordiskt perspektiv. Åbo. Diss.

Saari, Mirja, 1975: Talsvenska. En sociolingvistisk studie över syntaktiska drag i intervjusvar. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 468). Diss.

Saari, Mirja, 1996: Det mångfunktionella nu i helsingforssvenskan. I:Mål i sikte / [Maj Reinhammar (huvudred.) ...]. Uppsala. S. 311-320.

Sandström, Caroline, 1996: Pronomenen he och han i Pyttisdialekten. I: Kielen kannoilla, Kotomaisten kielten tutkimuskeskus 20 vuotta. Red. Ritva Liisa Pitkänen, Helena Suni & Satu Tanner. Helsingfors.

Sandström, Caroline, 1997: Från dånafjåka till hormonstav. Tvetydigheter och ordlekar på dialekt. I: Ord och några visor / redigerade av Marianne Blomqvist, under medverkan av Maria Fremer .... Helsingfors. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Serie B; 18). S. 262-267.

Sandström, Caroline, 1997: Grammatisk genus i nyländska dialekter. I: Nordisk dialektologkonferens (5 : Sigtuna : 1994). Nordiska dialektstudier / utgivna av Maj Reinhammar. Uppsala. (Skrifter / utgivna av Språk- och folkminnesinstitutet genom Dialektenheten i Uppsala. Ser. A; 27). S. 263-272.

Sandström, Caroline, 2000: The changing system of grammatical gender in the Swedish dialects of Nyland, Finland. I: Gender in grammar and cognition / edited by Barbara Unterbeck (Part I) and Matti Rissanen, Terttu Nevalainen and Mirja Saari (Part II). Berlin. (Trends in linguistics. Studies and monographs; 124). S. 793-806.

Sandström, Caroline, 2005: Hon, han eller den? Pronomenbruket för feminina inanimata korrelat i Liljendaldialekten 1964-2004. I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen.

Sandøy, Helge, 2003: Dialektvariasjonen i Österbotten. Ei drøfting av Barbro Wiiks doktorsavhandling. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2003. S. 75-88.

Saxén, Ralf, 1895: Finska lånord i östsvenska dialekter. Språkhistoriska studier. Helsingfors. Diss.

Selenius, Ebba, 1972: Västnyländsk ordaccent. Helsingfors. (Studier i nordisk filologi; 59) (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 451). Diss.

Selenius, Ebba, 1974: Helsingforssvensk ettordsaccentuering. Helsinki. (Helsingin yliopiston fonetiikan laitoksen julkaisuja; 26).

SiF rapport / Svenskan i Finland. 1990–. Tammerfors.

Siibooan berettar. Bygdemål från Sideby, Skaftung och Ömossa i Österbotten / [utgivet] av Karl Axel Holmberg. Stockholm.

Solstrand, Helena, 1974: Ordindex till J. L. Runebergs lyrik. Helsingfors. (Meddelanden från Arkivet för litterär svenska; 1).

Sorvali, Irma, 1992: Bakom kulisserna. Språkliga och icke-språkliga studier. Uleåborg. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Uleåborgs universitet. Serie B. Forskningsrapporter; 16).

Sorvali, Irma, 1992: Bouppteckningar i en savolaxisk släkt i början av 1800-talet. Uleåborg.

Stilistik och finlandssvenska. En samling artiklar tillägnade Birger Liljestrand den 25 juni 1991. 1991. Umeå. (Nordsvenska; 8).

Struktur och variation. Festskrift till Bengt Loman 7.8.1983. 1983. Åbo. (Meddelanden från Stiftelsens för Åbo akademi forskningsinstitut; 85).

Strömman, Solveig, 1997: ”Ge mig en kalvo och några liuskor!” Svenska och finska på arbetsplatser i Vasa. Vasa. (Skrifter / utgivna av Svensk-österbottniska samfundet; 56) (Österbottnisk årsbok; 1997).

Sundberg, Eva, 1993: Dialekten i Ålands nordöstra skärgård. Ålands högskola. Mariehamn.

Svenblad, Ralf, 1991: Med åländska ord. Ur vardagsspråk och folkmål. Mariehamn.

Svenskan i Finland. Seminariet i Tammerfors 12-13 okt. 1989. Kristina Nikula & Antti J. Pitkänen (red.). 1990. Tammerfors. (Skrifter / utgivna av Institutionen för filologi II vid Tammerfors universitet; 14).

Svenskan i Finland 2. Seminariet i Jyväskylä 6-7 nov. 1992. Veikko Muittari & Matti Rahkonen (red.). Jyväskylä, 1993. (SiF rapport; 2) (Jyväskylän yliopiston Pohjoismaisten kielten laitoksen julkaisuja; 9).

Svenskan i Finland 3. Föredrag vid tredje sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland, Helsingfors 14-15 oktober 1994. Mirja Saari och Jan Lindström (red.). 1995. Helsingfors. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Serie B; 16) (SiF rapport; 3).

Svenskan i Finland 4. Föredrag vid fjärde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland, Åbo 25-26 april 1997. Saara Haapamäki (red.). 1997. Åbo. (SiF rapport; 4) (Skrifter från Svenska institutionen vid Åbo akademi; 3).

Svenskan i Finland 5. Föredrag vid femte sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland: Joensuu 7-8.5.1999. Redigerade av Kyllikki Keski-Raasakka & Pirjo Söderholm. Joensuu, 2000. (SiF rapport; 5).

Svenskan i Finland 6. Föredrag vid sjätte sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland. Vasa 22 - 23.9. 2000. Marianne Nordman (red.). 2001. Vasa. (Vaasan yliopiston julkaisuja. Selvityksiä ja raportteja; 75).

Svenskan i Finland 7. Föredrag vid sjunde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland 19-20.4. 2002. Irma Sorvali & Paula Rossi (red.). 2002. Uleåborg/Oulu. (Acta Universitatis Ouluensis. Series B, Humaniora; 49).

Svenskan i Finland 8. Kristina Nikula (red.). 2005. Tammerfors.(Nordistica Tamperensia. A; 5).

Svenskan i Finland 9. Veikko Muittari & Matti Rahkonen (red.). 2006. Jyväskylä. (Jyväskylän yliopiston kielten laitoksen julkaisuja; 1).

Svenskan i Finland 10. Föredrag vid tionde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland, Helsingfors och Esbo den 13-14 oktober 2006. Jan Lindström (red.). 2008. Helsingfors. (Nordica Helsingiensia; 11).

Svenska språket i Finland och i Amerika. 1891–1918. Stockholm.

Svenska språkets ställning i Finland och finska språkets ställning i Sverige. Frank Horn (red.). 1996. Rovaniemi. (Juridica Lapponica ; 14).

Svenskt i Finland 1. Studier i språk och nationalitet efter 1860. Max Engman & Henrik Stenius (red.). 1983. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 511).

Svenskt i Finland 2. Demografiska och socialhistoriska studier. Max Engman & Henrik Stenius (red.). 1984. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 519).

Svärd, Nina & Eriksson, Anders, 2002: Har Närpesdialekten ordaccent? I: Svenskans beskrivning 25. Åbo.

Så talar vi svenska i Finland. 12 radioprogram à 20 minuter och ett studiehäfte. Utg.: Oy Yleisradio Ab. 1981. Helsingfors.

Söderlind, Anita, 2006: ”I Österbotten känner jag mig hel”. Några finlandssvenskars syn på språk och identitet. Huddinge.

Tandefelt, Marika, 1996: De ha blivi mycke nog svårare att tala svenska. I: Språk och stil 1992. Uppsala. S. 185-197.

Tandefelt, Marika, 1998: Swedish in Finland. I: Minority languages in Scandinavia, Britain and Ireland / edited by Ailbhe Ó Corráin and Séamus Mac Mathúna. Uppsala. (Studia Celtica Upsaliensia; 3). S. 103-118.

Tevajärvi, Kerstin, 1982: Intonation in Finland-Swedish: Word and sentence stress in the Helsinki dialect. I: Working Papers 22. Lund.

Thurman, Janne, 1898: Pargasmålet. Ljud- och formlära. Helsingfors. Diss.

Trettondagsseminarium ”Svenska i Finland”. Hanaholmens kulturcentrum 6-7 januari 1989. 1989. Helsingfors. (Seminarierapport / Nordiska språk- och informationscentret; 27).

Vidjeskog, Sonja, 1993: Vävterminologin i en österbottnisk dialekt – ett begreppsområde under utveckling. Åbo (Folkmålsstudier; 34).
Våra språk i tid och rum. Redigerade av Marianne Blomqvist, under medverkan av Mirja Saari och Peter Slotte. 2001. Helsingfors. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Serie B; 21).

Vängåvan. Födelsedags- och namnsdagsbok. 1994. Helsingfors.

Wessman, Vilhelm Eliel Viktorinus, 1936–1938: De finlandssvenska dialekternas labiala vokaler. 2 vol. Helsingfors.

Wessman, Vilhelm Eliel Viktorinus, 1937: Växlingen i ~ e, ä i de finlandssvenska dialekterna framför kort konsonant + a och framför kort slutljudande konsonant. I: Folkmålsstudier 5.

Wessman, Vilhelm Eliel Viktorinus, 1943: Ursprungligt kort vokal framför kort slutljudande konsonant i de finlands-svenska dialekterna. I: Folkmålsstudier 9.

Wessman, Vilhelm Eliel Viktorinus, 1945–50: Bidrag till kännedomen om de nyländska folkmålen med särskilt beaktande av sibbåmålet. I: Folkmålsstudier 11-14.

Wessman, Vilhelm Eliel Viktorinus, 1957: Främmande inflytelser i de finlandssvenska folkmålen 1. Finska inflytelser. Helsingfors. (Folkmålsstudier; 17-18).

Wide, Camilla, 2011: Proximala demonstrativa pronomen i finlandssvenska dialekter. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Wiik, Barbro, 1997: Synen på dialekt i 1994 års finländska läroplan. I: Nordisk dialektologkonferens (5 : Sigtuna : 1994). Nordiska dialektstudier / utgivna av Maj Reinhammar. Uppsala. (Skrifter utgivna av Språk- och folkminnesinstitutet genom Dialektenheten i Uppsala. Ser. A; 27). S. 333-339.

Wiik, Barbro, 2002: Studier i de österbottniska dialekternas fonologi och morfologi. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 642) (Studier i nordisk filologi ; 80). Diss.

Xenia Thorsiana. En vänskrift tillägnad Carl-Eric Thors på hans 60-årsdag den 8 juni 1980. Utg. av Mirja Saari och Helena Solstrand 1980. Helsingfors. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Serie B ; 5).

Zilliacus, Kurt, 1992: Åboländska. Helsingfors. (Föreningen Konstsamfundets publikationsserie; 12).

Zilliacus, Clas, 2001: Modersmålets och hembygdens sånger. I: Nyhetens obehag. S. 107-116.

Åhman, Majsi, 2005: Opp och hoppa, himlen är full av fioler!. Tusen och ett talesätt från Svenskfinland. Espoo.

Åkerblom, Bror, 1940: Kvevlaxmålet i dess förhållande till granndialekterna. En språkgeografisk och bebyggelsehistorisk undersökning av folkmål i mellersta Österbotten. Helsingfors. Diss.

Åländskt språk mellan öst och väst. [redaktionskommitté: Asger Albjerg…]. 1988. Mariehamn. (Ålands högskola ; 1988:1).

Östnyylensk lesanbok. Östnyländsk läsebok. Dialekter från östra Nyland / ett samarbete mellan dialektintresserade i Östra Nyland och Kuggomskolan. Darling Forsas (red.). 2005. Lovisa.

Inspelningar

Från Pyttis till Nedervetil. Tjugonio prov på dialekter i Nyland, Åboland, Åland och Österbotten / utgivare: Gunilla Harling-Kranck. 1998. Helsingfors. (Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland; 610).​

Gammalsvenskby

Centrala eller översiktliga arbeten

Karlgren, Anton, 1953: Gammalsvenskby. Uttal och böjning i gammalsvenskbymålet. Svenska landsmål och svenskt folkliv B 56. Stockholm.

Svedberg, Göran & Mårtensson, Erik, 2001: Gammalsvenskby. En by i Ukraina. Malmö. (Innehåller även en cd med inspelningar)

Ordböcker och ordlistor

Freudenthal, A. C. & Vendell, H. A., 1886: Ordbok öfver estländsk-svenska dialekterna. Helsingfors.

Vendell, Herman, 1904-1907: Ordbok över de östsvenska dialekterna. 4 vol. Utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors.

Wessman, V. E. V., 1925-1932: Samling av ord ur östsvenska folkmål. Tillägg till H. Vendells ordbok över de östsvenska dialekterna. 2 vol. Utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors.

Övriga arbeten

Hedblom, Folke, 1983: The Gammalsvenskby People. Swedish-American Immigrants from South Russia. I: The Swedish-American Historical Society. January 1983.

Nordamerika

Andreen, Gustav, 1900: Det svenska språket i Amerika. Verdandis småskrifter 87. Stockholm.

Berger, Wilhelm, 1935: Svensk-amerikanska språket. Ett bidrag till kännedomen om engelska språkets inflytande på svenska språket i Amerika. I: Nysvenska studier. 15:e årg. Uppsala.

Elmquist, A. Louis, 1911: Ett och annat rörande svenskan i Amerika. I: Språk och stil. 11:e årg. Uppsala.

Hagren, Kristina 1997: Dalmål i Nordamerika. En presentation av Folke Hedbloms dokumentation av daladialekter. I: Dalfolk i Amerika: Kulturdagar i Bonäs Bygdegård 1996. Mora.

Hasselmo, Nils, 1974: Amerikasvenska. En bok om språkutvecklingen i Svensk-Amerika. (Skrifter utg. av Svenska språknämnden 51.) [Stockholm.]

Hedblom, Folke, 1963: Om svenska folkmål i Amerika. Från Landsmåls- och Folkminnesarkivets bandinspelningsexpedition 1962. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1962.

Hedblom, Folke, 1963: The Swedish speech recording expedition in the Middle West 1962. I: The Swedish Pioneer Historical Quarterly. April 1963.

Hedblom, Folke, 1965: Swedish speech and popular tradition in America. I: The Swedish Pioneer Historical Quarterly. July 1965.

Hedblom, Folke, 1966: Bland smålänningar i Texas och Kansas. I: Natio Smolandica XXIX.

Hedblom, Folke, 1967: Dialect hunting in Swedish America. I: The American-Scandinavian Review. No 3.

Hedblom, Folke, 1967: Research of Swedish speech and popular traditions in America 1966. A report of the third Uppsala expedition sponsored by the American-Scandinavian Foundation. I: The Swedish Pioneer Historical Quarterly. April 1967.

Hedblom, Folke, 1969: Ett besök i det nutida Bishop Hill. Från en Amerika-resa 1962. I: Skinnarebygd. Malungs hembygdsförenings årsbok 1967/68.

Hedblom, Folke, 1968: Swedish speech in an English setting. Some observations on and aspects of immigrant environments in America. I: Leeds studies in English II. (Festskrift till H. Orton.)

Hedblom, Folke, 1969: Svenska folkmål i Nya världen. Från 1960-talets fältundersökningar i Amerika. I: Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 1968.

Hedblom, Folke, 1970: Amerikasvenska texter i fonogram. 1. Hälsingland. Bergsjömål. Utskrift och kommentar. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1969.

Hedblom, Folke, 1972: Bishop Hill Swedish after a century. I: Studies for Einar Haugen /.../ The Hague.

Hedblom, Folke, Svenska dialekter i Amerika. Några erfarenheter och problem. I: Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. Årsbok 1973-1974.

Hedblom, Folke, 1974: Folkmål och traditioner i Amerikas gamla svenskbygder. I: Från Kulturdagarna i Bonäs bygdegård den 25-27 juni 1973. Uppsala.

Hedblom, Folke, 1974: Svenska dialekter i Amerika. Några erfarenheter och problem. I: Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. Årsbok 1973-1974. [Uppsala.]

Hedblom, Folke, 1977: Amerikasvenska dialektproblem. I: Dialectology and sociolinguistics. Essays in honor of Karl-Hampus Dahlstedt 19 april 1977. Ed. Claes-Christian Elert, Stig Eliasson, Sigurd Fries and Sture Ureland. Umeå.

Hedblom, Folke, 1978: En hälsingedialekt i Amerika. Hanebomål från Bishop Hill, Illinois. Text och kommentar. (Skrifter utg. genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala A:15.) Uppsala. (Under titeln Amerikasvenska texter i fonogram också utgiven i Svenska landsmål och svenskt folkliv 1977.)

Hedblom, Folke, 1982: Swedish Dialects in the Midwest: Notes from Field Research. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1981.

Hedblom, Folke, 1982: Svensk-Amerika berättar. Malmö.

Hedblom, Folke, 1986: Amerikasvenskarnas hemspråk. I: Bygd och natur. Årsbok 1986.

Hedblom, Folke, 1989: En Valbygge i Amerika berättar. I: Utanvessarn. 1989.

Hedblom, Folke, 1992: Dialekt och språknorm i Svensk-Amerika. Värderingar och attityder från 1960-talet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1992.

Ivars, Ann-Marie, 2003: Hur talar våra emigranter i Amerika? I: Namn och språk i när och fjärran. Hyllningsskrift till Marianne Blomqvist den 24 september 2002. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet B:23.) Helsingfors.

Karstadt, Angela, 2003: Tracking Swedish-American English. A longitudinal study of linguistic variation and identity. Studia multiethnica Upsaliensia 16. Uppsala.

Klintborg, Staffan, 2004: Voffor språkar di på detta viset amerikasvenskarna? (Emigrantinstitutets vänners skriftserie 11.) [Växjö.] (I boken finns hänvisningar till författarens övriga arbeten i ämnet.)