Gotländska mål

Gotländska mål talas på Gotland och Fårö. I dag skiljer man ofta på gutamål och gotländska när man pratar om öarnas dialekter.

Ordmoln med dialektord från gotländska mål.

Om gotländska mål

När man talar om gotländska mål skiljer man ofta på dagens gotländska och det äldre gutamålet. Dagens gotländska utmärker sig med en speciell sjungande språkmelodi men ligger annars ganska nära standardsvenskan i ordval, böjning och meningsbyggnad. Men den äldre gotländskan, gutamålet eller gutniskan, skiljer sig mycket från andra svenska dialekter. Gutamålet har ett speciellt uttal, ett säreget ordförråd, säregen böjning och avvikande meningsbyggnad.

Skillnaden förklaras av att gutamålet är utvecklat från forngutniskan, alltså det språk som talades på öarna under vikingatiden och medeltiden. Forngutniskan skilde sig så pass mycket från fornsvenskan och forndanskan att den räknas som ett eget språk. Eftersom Gotland tidigt ingick i den tyskspråkiga Hansans intressesfär och något senare blev en del av Danmark påverkades språket också mycket av både tyskan och danskan. Läs mer på sidan Forna tiders gutniska Öppnas i nytt fönster..

Medan dagens gotländska har få drag kvar från forngutniskan, finns det starka kopplingar mellan det gamla gutamålet och forngutniskan. Gutamålet talades långt in på 1900-talet, och fortfarande i dag finns det talare av den gamla dialekten. Du kan läsa mer om forngutniskans utveckling och kopplingen till dagens gotländska på sidan Gutniskans utveckling genom tiderna Öppnas i nytt fönster..

Typiska språkdrag i gotländska mål

"Sjungande" språkmelodi

Gotländska har en speciell språkmelodi som låter "sjungande". Melodin i gotländska liknar melodin i bergslagsmål Öppnas i nytt fönster..

Många diftonger

Gotländska har många diftonger. En diftong är en vokal som uttalas som två olika ljud. Exempel: mer blir meir, söt blir söyt, not blir nåot, läs blir leäs, låt blir loåt, hus blir heos.

Kort u uttalas o

Exempel: buss blir boss.

Kort ö uttalas å

Exempel: dröm uttalas som dråm.

A uttalas som e i slutet av ord

A i slutet av ord uttalas ofta uttalas ofta e eller ä i gotländska (utom på Fårö). En gotlänning säger till exempel rese, samme och borte istället för resa, samma och borta.

Exempel 1: Fole socken

Intervju med ung kvinna år 2000.

Översättning

Australien har alltid varit mitt favoritresmål, det... Så länge jag minns så har jag alltid pratat om att jag skulle åka dit. Jag vet inte om det är naturen och djuren som gör det.

Och sedan ska jag då res med - resa med rosa bussarna som har varit så populära nu på TV. Bara för det, ansåg jag att det var det enda sättet för mig att komma iväg på min drömresa. För själv det skulle jag nog inte åka, och det är ingen i min bekantskap som direkt är sugen på samma idé. (paus)

Så att det blir det alternativet. Vi kommer att bo i en- eller bo, vi kommer åka runt i en gammal rosamålad militärbuss, och övernattning kommer att ske typ i bussen, på bussen och runt omkring, och en del nätter så kommer det vara typ vandrarhem, men annars åker man runt i den där bussen, skumpar fram till olika ställen.

Exempel 2: Fårö

Transkription

De ska ja tala om a histåoriå om ain … ja talar inte om va di haitår, för … som … Ja hade vare ste o kasta net an kveld o kåm i land neire bi strand där de laopte ett kvinnfålk me … ja, de skodde vel vara någå sårts klåbbo, men de sag eot som an kepp me krycka neirat, å laop jer neire pa reombe. Å s(å) segd(e) ja: Hart deo tappa någå eller va laoport deo jer ytter. Ja visste inte vaim de var da, men nå vait ja vaim de je. Jåo, ha hade kommi bort någå bållar. Ja, heordana jär di, segde ja. Jåo, di var veita. Jaha, segde ja. Så kom e jost en teo trei pinnsvein laopandes där. Ja, jär di veita, da har pinnsveine jeite opp dom, för de tråo(å) di att de je hynsägg, seggde jag. De gick kellingge pa, så ha sette si i bilen o akte haim.

Översättning

Det ska jag tala om en historia om en … jag talar inte om vad de heter, för … som … Jag hade varit iväg och kastat nät en kväll och kom i land nere vid strand där det gick ett kvinnfolk med … ja, det skulle väl vara någon sorts klubba, men det såg ut som en käpp med kryckan neråt, och gick här nere på den öppna platsen. Och så sa jag: Har du tappat något eller vad går du här efter. Jag visste inte vem det var då, men nu vet jag vem det är. Jo, det hade försvunnit några bollar för henne. Ja, hurdana är de, sa jag. Jo, de var vita. Jaha, sa jag. Så kom det just en två tre igelkottar gående där. Ja, är de vita, då har igelkottarna ätit upp dem, för det tror de att det är hönsägg, sa jag. Det gick kvinnan på, så hon satte sig i bilen och åkte hem.

Exempel 3: Lau

Transkription

Å sen så steiged da kellingar opp teilit pa mårgn klocko fem, atmins- … sainest, klocko fäirä kanhende. Å så leggdes malte ei … i stiup i vattne ei … De kåoktes opp ainlag. De va de fysste ejentligen. Malte var malt si å de leggdes i a baljå o ner da ainlagen had kåoka opp … de var da vanli gröin ainkvista(r) så der som kåoktes i vattne i gröito. Da helldes de yver malte å så ståo de i stiup ett par teimar. Å sen så nå håistes de da pa … man tåo mair hitt vatten o elded i gröito […] de håistes pa de mair för de tåo da till si ainlag onder teiden. S-att när de da var rett lagåm så att de da kond rinn da håistes de pa a mäskbonn.

Översättning

Och sedan så steg då kvinnorna upp tidigt på morgonen klockan fem, åtmins- … senast, klockan fyra kanhända. Och så lades maltet i … i blöt i vattnet i … Det kokades upp enlag. Det var det första egentligen. Man hade malt maltet och det lades i en balja och när då enlagen hade kokat upp … det var då vanliga gröna enkvistar så där som kokades i vattnet i grytan. Då hälldes det över maltet och så stod det i blöt ett par timmar. Och sedan så nu östes det då på … man tog mer hett vatten och eldade i grytan […] det östes på det mer för det tog då till sig enlag under tiden. Så att när det då var rätt lagom så att det då kunde rinna då östes det på ett mäskkar.

Exempel 2: Vamlingbo

Transkription

Ja vait inte men ja håird den ena av dem åkt ikring o lappade net o sånt here.
Jåhåo.
Ti fålk ront ikring jo.
Ja, di fick vel da fösårj si på va di konde fö nå. Akrar som va nå me de had di vel ejentlien inte.
Naj, de va (i)nt mike, naj, men de va vel fiske o så sen eot o gär daksvärkar.

Översättning

Jag vet inte men jag hörde att den ena av dem åkte omkring och lappade nät och sådant här.
Joho.
Till folk runtomkring ju.
Ja, de fick väl då försörja sig på vad de kunde för något. Åkrar som det var något med det hade de väl egentligen inte.
Nej, det var inte mycket, nej, men det var väl fiske och så sedan ut och göra dagsverken.

Gotländska mål på Dialektkartan

På Dialektkartan hittar du fler äldre inspelningar från Gotland och från resten av Sverige.

Ord och uttryck på gotländska mål

  • ben (fot)
  • bodi (affären)
  • glida (åka iväg)
  • i nättres (natten som varit, förra natten)
  • kellinge (min fru,frugan)
  • lamm (får)
  • otendag (eftermiddagsfika, mellanmål)
  • pinnsvin (igelkott)
  • sakran (förbaskat)
  • snupp (ögonblick)
  • sork (pojke)
  • svidi(g) (tjurig, sur, arg, grinig)

Svenska förklarad: Gutamål och gotländska

I programmet Svenska förklarad från UR berättar Jenny Nilsson, dialektforskare på Isof, om olika dialekter i Sverige.