Biologiska mångfaldens dag

Internationella dagen för biologisk mångfald den 22 maj instiftades av FN år 1993 för att uppmärksamma och öka medvetenheten om artrikedomens betydelse.

Konventionen om biologisk mångfald (CBD) trädde i kraft år 1993, och samma år instiftades den Biologiska mångfaldens dag. I Sverige har olika naturorganisationer och föreningar gått samman i ett gemensamt initiativ för att uppmärksamma dagen, och det ordnas aktiviteter på flera håll i landet.

Spela bingo på Biologiska mångfaldens dag!

Vi på Isof vill fira dagen genom att visa vilken betydelse den biologiska mångfalden har för vårt kulturarv och för meningsskapande i våra språk. Utforska vårt bingo i lugn och ro – eller utmana dig själv eller någon annan på ett bingospel ute i det fria!

Vad innebär biologisk mångfald?

Begreppet biologisk mångfald lanserades på 1980-talet, och handlar om hur stor variation eller hur många olika av något det finns i naturen. Tidigare användes ofta ordet artrikedom, men biologisk mångfald är bredare och omfattar även den genetiska variationen inom en art. I termlistan för hållbar utveckling, som finns här på isof.se, definieras biologisk mångfald som ’rikedom av arter, av genetisk variation inom arter samt av de ekosystem som arterna ingår i ’.

Biologisk mångfald i dialekterna

Så här på den Biologiska mångfaldens dag kan det passa bra att uppmärksamma den mångfald av uttryck och benämningar som finns djur och växter i våra svenska dialekter. I Dialektbloggen uppmärksammar vi en lång rad sådana ord. Några exempel är:

• imjölke ’mjölkört, rallarros’
• karibacka ’rölleka’
• koxik ’lavskrika’
• kångero ’spindel’
• oxläggar ’gullviva’
• pinnso ’igelkott’
• sjökalv ’öronmanet’
• vespa ’geting’
  

På webbplatsen Matkult.se kan du också läsa om benämningar för olika bär på sidan Okärt bär har många namn Länk till annan webbplats., om Potatis i dialekterna Länk till annan webbplats. och om hur Dialekternas stickelbär blev standardsvenskans krusbär Länk till annan webbplats..