Lillejul

Att fira lillejul, eller lillejulafton, den 23 december är en vanlig tradition i Skåne. Begreppet är känt även från andra delar av Sverige och Svenskfinland – men handlar då ofta om andra datum.

Traditionen att fira lillejul eller lillejulafton dagen före den riktiga julafton är särskilt utbredd i södra Sverige, och det är även i Skåne som vi hittar högtiden nämnd för första gången på 1770-talet. Traditionen finns även i Danmark, där dagen kallas lille juleaften (eller bitte juleaften i de jylländska dialekterna).

Enligt Isofs dialektsamlingar är ordet lillejul särskilt välbelagt från Skåne och handlar då om just den 23 december. Men även om lillejul och lillejulafton den 23 december är en framför allt skånsk sed, finns samma eller liknande benämningar även på andra håll i landet. Men det handlar då oftast om andra datum.

Lilljul på olika datum

I bland annat Hälsingland syftade lilljul på Tomasdagen den 21 december Öppnas i nytt fönster. då julfriden traditionellt inleddes. Från bland annat Gotland finns lilljul i stället upptecknat som en benämning på trettonhelgen Öppnas i nytt fönster. och i Östergötland har det använts om Knutsdagen den 13 januari Öppnas i nytt fönster.. I Dalsland avsåg man med lilljul luciadagen Öppnas i nytt fönster. och i Älvdalen i Dalarna allhelgonadagen Öppnas i nytt fönster..

Lillejul var också en vanlig benämning på kyndelsmässodagen Öppnas i nytt fönster. som traditionellt firades den andra februari. 

Lillajul eller pikkujoulu i Finland

Begreppet lillajul förekommer även i de finlandssvenska dialekterna. Enligt Ordbok över Finlands svenska folkmål firades den traditionellt tre dagar före jul, men numera används det i stället som benämning på första advents-helgen. På senare tid har lillajul även börjat användas om julfester, alltså personalfester i juletid. Det är ett språkbruk som kommit in från finskan, där pikkujoulu används dels om första advent, dels om julfester på arbetsplatsen.