Första advent

Nu är det dags att tända första ljuset. Adventstiden är en förberedelsetid inför den av många efterlängtade julen.

Första advent kan innebära julbak och andra förberedelser men kommer också med tända ljus, adventskaffe, glögg och pepparkakor, julbord och julkonserter. Tiden till julafton räknas ned med adventskalender och adventsljusstake.

Adventskaffe – ett speciellt tillfälle, som vi ibland lyckas pricka in. Senaste december blev det i vår lilla stuga i Halland och kaffe för våra gamla vänner, som också var i sin stuga på första advent. Vi hade varit på adventskonsert kvällen innan och eftersom vi skulle åka hem innan stormen Gorm slog till, blev det tidigt på förmiddagen utan att föregås av kyrkbesök.

Berättat av: Kvinna född 1941, Göteborg (rkivnummer DAGF 1877)

Adventstid

Ordet advent kommer av latinets adventus, som betyder ankomst. För den kristna kyrkan är första advent inledningen på en förberedelsetid inför Kristi ankomst. Första advent inleder också det nya kyrkoåret. Advent innefattar de fyra söndagarna före jul. I det tidiga kristna Sverige var advent en fastetid då man var återhållsam med mat, speciellt kött. Inslaget av fasta är borta sedan reformationen, men advent är ändå en tid för stillhet, vördnad och eftertanke.

I den äldre folkliga traditionen spelade advent en mindre roll. I folklig sed har tidigare Annadagen 9 december, Luciadagen 13 december och Tomasdagen 21 december haft särskild betydelse som hållpunkter för olika delar i julförberedelserna (blötläggning av lutfisken, slakt av julgrisen, julmarknader med mera). Intresset för adventsfirande var svagt under 1800-talet men började öka vid tidigt 1900-tal, och sedan 1920-talet har första advent varit en av årets stora kyrkogångsdagar.

Tiden kring advent firas även utan direkt koppling till kyrkan. Adventstiden är en förberedelsetid inför den av många efterlängtade julen. Det kan innebära julbak och andra förberedelser men också träffar med släkt och vänner, adventskaffe, glögg och pepparkakor, julbord, julkonserter med mera. På åtskilliga orter är första advent julskyltningssöndag, även om julkommersen på många håll börjar långt tidigare.

Som barn upplevde vi inte adventstiden som något speciellt. I en barntidning fanns på 1930-talet en adventskalender som var tänkt att klistras på en pappskiva och luckor skulle skäras ut. Mina äldre systrar gav mig en sådan på min födelsedag en vecka före jul.

Adventsstjärnor började synas i fönstren på 1940-talet. I banvaktstugan på Korreboås satte de upp en sådan men fick plocka ned den då det ansågs kunna förväxlas med en tågsignal.

Elektiska adventsljusstaken blev presenten framför andra på 1950-talet. Nu på 1990-talet finns de på alla möjliga lokaler och även i bilar kan en adventsljusstake lysa i vårt vintermörker.

Berättat i Västergötland (arkivnummer DAGF 1454)

Ljus i advent

Efter ett besök i Tyskland på 1870-talet lät diakonissorna på Ersta barnhem införa en adventsgran. Varje söndag i advent fick barnen tända sju ljus, ett för varje veckodag. Adventsgranen blev en ny sed i Sverige och kom att finnas i olika varianter. I de tyska städerna blev det under 1920–30-talen populärt med en adventskrans med fyra ljus. Dagens adventsljusstakar har också fyra ljus, ett för vardera söndagen i advent. Adventsstjärnor, även de med rötter i Tyskland, blev populära i Sverige under 1930- och 1940-talen. På 1930-talet skapades också den idag så populära elljusstaken. Idén kom ursprungligen från Sverige, där göteborgaren Oscar Andersson konstruerade den första adventsljusstaken med elektriska ljus.

Adventskalender

Första advent infaller runt den 1 december, då det är dags att öppna första luckan i adventskalendern. Inspirerad av tyska adventskalendrar gavs den första svenska kalendern ut 1934. Kalendern, som riktade sig till barn, ritades av Aina Stenberg-MasOlle på uppdrag av Sveriges Flickors Scoutförbund. Den hade 24 luckor att öppna, en för varje dag i väntan på julafton. Sedan dess har det skapats adventskalendrar i många olika former, till exempel chokladkalendrar, kalendrar för små presenter och kalendrar med lotterinummer.

Den första adventskalendern i Sveriges Radio, där kalendern kopplades ihop med ett radioprogram, sändes 1957. Den första tv-sända kalendern gjordes 1960. Adventskalendern kom senare att kallas för julkalendern. Några exempel på tv-sända julkalendrar: Teskedsgumman (1967 och 1976), Fem myror är fler än fyra elefanter (1977), Trolltider (1979), Albert och Herberts julkalender (1982), Sunes jul (1991), Lasse-Majas detektivbyrå (2006), Barna Hedenhös uppfinner julen (2013). Bilden föreställer julkalendern från 2004 med "Allrams Höjdarpaket" från Sveriges Television och "Hjärtats Hjältar" från Sveriges Radio. Du kan se flera av tidigare års julkalendrar på SVT:s Öppet arkiv Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

I blogginlägget Tradition och modernitet i julkalendern Öppnas i nytt fönster. kan du läsa mer om adventskalendrar i radio och tv genom tiderna.