Trettondagen

I äldre tid var trettondagen slutdatum för julfirandet och det uppmärksammades med ungdomsgillen och busiga stjärngossetåg. Dagen firas till minne av de tre vise männen och är därför den enda dagen i almanackan som bär tre namn.

gulnat svartvitt fotografi föreställande en rad med stjärngossar utanför en äldre träbyggnad.

"Stjärngossar med trettondagsstjärnan". Vykort från Skansen från tiden för det förra sekelskiftet. Foto: Skansen.

Epifania, trettondedag och farängladag

Tretton dagar efter julafton uppmärksammas i den kristna kalendern de vise män eller stjärntydare som enligt Matteusevangeliet söker, finner och uppvaktar den nyfödde Jesus med gåvor.

I andra länder kallas dagen epifania efter det grekiska ordet för ’framträda’ eller ’visa’. På engelska räknar man på ett annat sätt och kallar dagen för Twelfth Day (tolftedagen). I svenska almanackor står ofta den längre formen trettondedag, men liksom man kan säga trettondel i stället för trettondedel, kan man också säga trettondag. Aftonen före heter trettondagsafton. Det kan tyckas konstigt när det heter bland annat julafton och påskafton och inte juldagsafton och påskdagsafton. Anledningen är att tretton inte kan fungera som namn på en helg, vilket jul och påsk kan. Fast av och till hör man varianten trettonafton.

Ibland kallas trettondagen även farängladagen. Det är en rest från den tiden då trettondagen var julens sista helgdag och man ansåg då att det var dags för familjens julfirande hädangångna att återvända till sina gravar.

Stjärntydarna blev tre visa män

I kristna legender blev testamentets vise män tre stycken och fick så småningom även namn. I den nya namnlängden i almanackan finns idag de namn som man förknippar med dessa vise män, i modern form Kasper, Melker och Baltasar. Det är den enda dagen i almanackan som bär tre namn.

De tre vise männen – ibland kallade konungar eller stjärntydare – sägs representera de tre kontinenterna Afrika, Europa och Asien. I konsten kan de även avbildas i tre olika åldrar, som en ung, vuxen och äldre man.

Tecknad bild i blå nyanser med konturerna av barnet i stallet och Betlehems stjärna. Längre bort syns de tre vise männen som närmar sig stallet.

Festliga ungdomsgillen

På 1600-talet flyttades julens slut fram till tjugondagen den 13 januari (tjugondagknut Öppnas i nytt fönster.). Trettondagen var då ofta sista chansen att ha ungdomsgille och lekstuga under julhelgen. Till festerna behövdes mat och dryck som kunde samlas in genom stjärngossetåg där bibliska scener gestaltades och framfördes under mer eller mindre busiga och skräniga former. De här dramatiseringarna var inspirerade av de stämningsfulla stjärnspel som förekom i katolska länder.

Svartvitt fotografi av en grupp ungdomar klädda som stjärngossar och i folkdräkt samt två tomtar med masker för ansiktena.

Trettondagsfirare i Skaraborg år 1927. Foto: Joel Bengtsson/Västergötlands museum.

Missionsdag

Trettondagen har i dag blivit kyrkans största missionsdag då stora summor genom kollekt samlas in till Svenska kyrkans missionsarbete.