Palmsöndagen

För många blir palmsöndagen starten på ett påskfirande som ofta kommer med extra ledighet, vår, resor, festlig mat och godis. I den kyrkliga kalendern inleder palmsöndagen den sista fasteveckan innan det kristna påskfirandet tar vid.

Palmsöndagen uppmärksammas till minne av Jesus intåg i Jerusalem och inleder den sista veckan i den 40 dagar långa fastetiden före påsk (läs mer i artikeln om fastlagssöndagen Öppnas i nytt fönster.). Veckan kallas i dagligt tal för påskveckan, men även äldre benämningar som stilla veckan lever kvar.

Palmsöndagens namn har att göra med bibelns berättelser om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken, pesach. Då hyllades han som en kung och möttes av människor som viftade med palmblad och lade ned dem på marken där han red fram. Till minne av detta används därför palmblad under palmsöndagens kyrkoceremonier i många länder. I Sverige, där inga palmer växer naturligt, använde man istället sälg- eller videkvistar.

Påsken – en rörlig högtid

Påsken är en rörlig högtid och påskdagen infaller tidigast den 22 mars och senast den 25 april. Regeln – som fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea år 325 – är att påskdagen firas på den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen Öppnas i nytt fönster..

De ortodoxa kristna kyrkorna följer en annan kalender, där påskhelgen infaller på andra datum.

Kristendomens största helg

Nuförtiden har den kristna innebörden av påsken mindre – eller ingen – betydelse för många invånare i Sverige. Men från början är påsken en religiös högtid, och det är kristendomens största helg. Enligt evangelierna uppstod Jesus från döden på påskdagen och den dagen är höjdpunkten i det kristna firandet. Veckan efter påsk heter i den kyrkliga kalendern påskveckan, men i dag är det oftast veckan innan påsk som kallas för påskveckan.

Ordet påsk har vi fått, via grekiskans paska och medeltidslatinets pascha, från det hebreiska ordet pesach, som betyder 'gå förbi' eller 'skona'.

Vårljus, ledighet och godis

I 2000-talets Sverige hör påskfirandet för många människor också ihop med andra saker som vår, resor, festlig mat, godis och lite extra ledighet. Skolbarn i Sverige har påsklov antingen före eller efter påskhelgen beroende på när den infaller.

Liksom i andra högtider blandas gammalt och nytt, religiösa och sekulära seder och traditioner upprepas och förändras. 2009 skickade Isof ut en frågelista om påsken och där finns många olika berättelser och tankar om högtiden.

Påsken är för mig en 'friare' högtid än jul, inte så många traditioner och 'måsten'. Att helgens placering i almanackan varierar från år till år gör den lite mera spännande. När är det påsk i år undrar man, när nya kalendern kommer. Vädret kan växla allt mellan yrsnö och värme, nästan sommar.

Berättat av: Kvinna född 1932, Västergötland (arkivnummer DAGF01084 s.1)

Så är Påsken en kontrasternas högtid. Lidande och sorg, glädje, skämt och lek – allt finns med.

Berättat av: Kvinna född 1932, Västergötland (arkivnummer DAGF01175 s.1)

Det var den tiden då vi samlade in vårtecken; vi berättade för fröken, och hon skrev upp dem på tavlan. Djuren fick ungar vid denna tid, och hönsen började värpa fler ägg efter vinterns vila. Vägarna brukade vara kletiga, och det var tjällossning på gång. Det berodde på om påsken var tidig eller sen, och hur långt våren hade kommit just det året.”

Berättat av: Kvinna född 1951, Småland (arkivnummer DAGF01040 s.1)