Påskdagen

Påskdagen är höjdpunkten i det kristna påskfirandet i och med Jesus uppståndelse. För många påskfirare är det en ledig dag då man kan umgås med släkt och vänner.

påskliljor i utemiljö

På påskdagen firas i kyrkan Jesus uppståndelse. Dagen inleder därmed kristendomens påskvecka som kännetecknas av firande och glädje.

Nu växlar färgen i kyrkorna från botgöringens lila till glädjens och renhetens vitt. Även de kristna ceremonierna varierar i sitt utförande över tid och mellan olika ställen.

Jag har tjänstgjort vid en del påskhelger och mycket har förändrats under åren. Gudstjänsterna har lättats upp vad gäller sång, musik och även predikningarna. Vi har på senare år tre kvinnliga präster som är mycket uppskattade. Barn och ungdomar medverkar på olika sätt och vi kyrkvärdar läser dagens texter, vilket inte var tänkbart förr. Vad det gäller nattvard, medverkar diakoner och lekmän. Vid en stor kyrkdag som t.ex påskdagen, kan det vara två eller tre stationer, tidigare var det ju så att alla knäböjde vid altaret. Så på något sätt har det gamla fått ge vika för nya och modernare tankegångar.

Berättat av: Kvinna född 1933, Bohuslän (arkivnummer DAGF01039)

Fest efter fastan

På påskdagen var den 40 dagar långa fastan som ingår i kyrkans förberedelsetid inför påsk äntligen över och det blev, på den tiden då det fastades i Sverige, återigen tillåtet att äta kött och ägg. Detta firades förr med rejäla festmåltider på påskdagen och annandagen, och en del av vad man åt då serveras fortfarande vid många påskmåltider i Sverige (läs mer i texten om påskafton).

Soldans och gillen

I mars och april lyser vårsolen starkare och det fanns i det gamla bondesamhället en föreställning om att den som steg upp tidigt på påskdagen kunde få se solen dansa av glädje över Jesus uppståndelse. Den allvarliga stilla veckan var över och liksom solen dansade även människorna: på påskdagen och annandag påsk anordnades nämligen festliga gillen. Ett sätt att få ihop mat och dryck var att gå runt i gårdarna i trakten och tigga under festliga former. I Bohuslän kunde man klä ut en ”påskbrud” som visades upp. En annan lek som finns beskriven från olika delar av landet bestod i att ”picka ägg” mot varandra.

Lekar förekom väldigt ofta och det var väl gott och väl tills någon introducerade en lek som gick ut på att man skulle försöka knäcka någon annans kokta ägg genom att stöta de smalaste ändarna motvarandra. Den hade vunnit som lyckades bevara sitt eget ägg oknäckt och knäckt de flesta äggen. Vi vuxna var lite lagom försiktiga men barnen krossade hänsynslöst och med stor förtjusning alla motståndares ägg. Det var ju meningen att man skulle äta äggen efteråt, inte göra mos av dem. Så det blev ett brått slut på den leken.

Berättat i Västergötland (arkivnummer DAGF01116)

Påskiga pussar

Att kyssas på påsken är en gammal tradition som fortfarande lever inom den grekisk-ortodoxa kyrkan. I Sverige har man talat om påskpussar och att ge någon en puss i påsk åtminstone sedan 1800-talet. I Svenska Akademiens ordbok finns ett belägg från tidningen Söndagsnisse 1871: ”Du har.. lofvat mig något. – Hvad då?.. Jo, en puss i Påsk.”

Vår och ledighet

Eftersom påsken infaller på våren finns i många människors medvetande en koppling mellan påsk och vår. En del tänker på påsken som en start på det varmare halvåret, som sommarstugeägare kan det vara då man öppnar upp sin stuga för säsongen, till exempel.

Påskliljor är ett annat vårtecken, men alla kopplingar till naturen behöver inte vara positiva – under påsken brukar även pollensäsongen vara i full gång, vilket kan bli ett problem för exempelvis björkallergiker när många väljer att ta in påskris.

Att barnen har påsklov och många vuxna också får en långhelg gör också att påsken för många numera förknippas med tid att träffa släktningar och vänner, att resa bort eller bara ta det lugnt och vila.

Det är alltid kul med lov för då får man tid till sina intressen och på påsken får man även påskägg med godis i.

Berättat av: Pojke i årskurs 7, Västergötland (arkivnummer DAGF01100 s.8)

Med påsken är vintern slut, våren har kommit, ljuset har återvänt, gräset har börjat spira, påskliljorna prunkar i sin översvallande yppighet – sensuellt nästan. Flyttfåglarna har börjat återvända och hönorna värper! Den ljusa årstiden ligger oförbrukat framför oss. Därför är påsken en ljus och trevlig högtid.

Berättat av: Kvinna född 1932, Västergötland (arkivnummer DAGF01175)

Påskens alla dagar

Fastlagen

Fastlagen kallas de de tre dagarna innan den kristna fyrtiodagarsfastan före påsk startar på askonsdagen.

Stilla veckan

Fastans sista vecka har i folktraditionen fått flera olika namn, till exempel stilla veckan, dymmelveckan eller tysta veckan. Inom kyrkan högtidlighålls Jesus lidande och död under den här veckan. I dagligt tal kallas veckan innan påsk även för påskveckan, men i den kyrkliga kalendern är påskveckan den som ligger efter påsk och inleds med påskdagen.

Måndagen och tisdagen i stilla veckan har inga egna benämningar i den kyrkliga kalendern men kom med tiden att i folkmun ta över benämningarna från fastlagen, alltså blåmåndagen och vita tisdagen, svarta tisdagen eller stinnkaketisdagen.

Påskveckan

I den kyrkliga kalendern inleds påskveckan med påskdagen, och pågår till och med lördagen innan andra söndagen i påsktiden.