Vårdagjämningen

Mitt emellan midvinter och midsommar infaller vårdagjämningen. Då brukar man säga att dag och natt är lika långa. Traditionellt har man räknat detta som vårens första dag.

Vårens första dag

I svensk tradition räknas vårdagjämningen som vårens första dag. I allmogesamhället följde arbetet årstiderna och när våren kom och tjälen i marken släppte, så övergick arbetet i gårdarna i en hektisk period − för det var nu som vårbruket (plöjning, harvning, gödsling och sådd) skulle inledas.

På vårdagjämningen kunde man också passa på att läsa tydor (tolkningar av bland annat djurens beteende och naturens egenskaper) för att förutspå vädret, vilket var viktigt eftersom väderleken påverkade hur grödorna man sådde skulle ta sig.

Är dag och natt lika långa?

Vårdagjämningen brukar infalla den 20 eller 21 mars. Det är då dag och natt sägs vara lika långa, eller som det lika exakt som vackert heter i Nationalencyklopedin: 'den tidpunkt då solen under sin årliga rörelse längs ekliptikan passerar himmelsekvatorn från söder mot norr'.

Enligt astronomen Björn Stenholm är dag och natt lika långa redan ett par dagar före den egentliga vårdagjämningen (och ett par dagar efter den egentliga höstdagjämningen Öppnas i nytt fönster.).

Språkligt om dagjämningen

Dagjämning är sannolikt en sammandragning av dag- och nattjämning. Dagjämning heter equinox på latin (ordagrant 'jämnnatt' eller 'jämndygn'), och det har man lånat in i engelskan, där vårdagjämning blir vernal equinox (vernal går tillbaka på latinets vernalis 'vårlig'). I dag används även uttrycket spring equinox.

Inledningen på ett nytt år

För flera kulturer utgör vårdagjämningen nyåret, bland annat firas det persiska nyåret Nouruz och det kurdiska nyåret Newros denna dag. Läs mer på sidan Nouruz/newroz Öppnas i nytt fönster..