- Startsida
- Lär dig mer
- Kunskapsbanker
- I rörelse
- Romsk migration
- Arbetsboken – en inblick i romers livsvillkor
Arbetsboken – en inblick i romers livsvillkor
Många romer som levde och verkade i Sverige hade arbetsböcker (även kallade rekommendationsböcker) som ger en omfattande inblick i romers livsvillkor.
Framsidan och första uppslaget i en arbetsbok som tillhört Matei Josef Cori Taikon och hans son Pepi Josef Peter Taikon. På den vänstra sidan finns en notering från Rickomberga gård där föreståndarinnan skriver att ”J.C. Taikon har till Stockholms Arbetarhem utfört diverse reparationer å förtenning av större o mindre koppar och bleck kärl allt till mycken belåtenhet”. På nästa sida finns liknande intyg från Stockholms sjukhem och Löfsta ålderdomshem.
Vittnesbörd om levnadsvillkor
I arbetsböckerna skrev landägare och uppdragsgivare in år, datum och plats samt omdömen om familjerna och det arbete som utförts. Även ordningsmakten vid orten kunde skriva i boken och intyga att familjen var att lita på och att de under den tid de vistats på platsen inte hade ställt till några problem. Rekommendationen återföljdes ofta med en stämpel från det lokala kontoret och en signatur. I moderna termer skulle de kunna beskrivas som ett CV som utöver uppgifter om och referenser för tidigare anställningar även innehåller information från karaktärsvittnen som går i god för att personen är att lita på.
Vad kan vi då utläsa ur den här typen av dokument? Bland annat får vi inblick i hur lång (eller kort) tid man vistades på en plats, vilka orter som besöktes och hur långa rutter familjen kunde göra i andra nordiska och europeiska länder. Vi får också inblick i vilken slags vokabulär som användes av de länsmän (poliser), privatpersoner (landägare) och uppdragsgivare som har gjort anteckningar om familjens vandel och skicklighet som hantverkare och musiker. Andra insikter vi kan få rör hur familjen tjänade sitt uppehälle och genom dessa får vi en djupare förståelse för hur viktig den här typen av dokument var för dessa familjer.
Arbetsböckerna ger en god inblick i hantverkskunnande, försörjningsmöjligheter, olika uppdragsgivare, orter och länder som man stannade i och reste mellan. Romers livsvillkor över tid blir sällan så tydliga som i arbetsböckerna. Sida upp och sida ner med rekommendationer fyllde böckerna. Dessa utgör konkret fysisk vittnesbörd om den påtvingade migrationssituation som romer levde i både i Sverige och i andra länder i Europa. Eftersom det i Sverige krävdes tillstånd från antingen markägaren eller den lokala polisen att slå läger på en plats var rekommendationer från tidigare platser hårdvaluta och kunde med största sannolikhet underlätta för familjerna.
Arbetsbok från Matei Josef Cori Taikon
Vi reste tills det var morgon. Antingen var det mindre samhälle där det var en fjärdingsman. Var det ett större municipalsamhälle så var det ju landsfiskal och fick det inskrivet, och var det inte det så var det platsjägaren. För vi måste ha lov för att sätta upp tält och vagnar.
Det berättar Borta Friberg (vars hela berättelse du kan läsa här
Länk till annan webbplats.). Han ärvde en arbetsbok från sin far Pepi Josef Peter Taikon (1901–1948) som i sin tur hade ärvt den från sin far, Matei Josef Cori Taikon (1869–1924). Den första anteckningen i den inbundna boken, med namnet Josef Taikon inpräglat i guld på framsidan, är gjord 1919. Några sidor in i boken återfinns anteckningar som tycks vara inbundna från en äldre bok gjorda från 1897 och framåt. Boken har gått i arv från far till son i tre generationer och utgör en konkret överföring av legitimitet mellan generationerna.
Mer om Josef Taikons arbetsbok
På sidan Josef Taikons arbetsbok kan du läsa mer om innehållet i arbetsboken och läsa den i sin helhet som pdf. På rörelsekartan kan du följa Matei Josef Cori Taikon Länk till annan webbplats. och hans familj runtom i Sverige och Europa under ett antal år i början av 1900-talet.
Johan Taikons arbetsbok
Rosa Taikon hade kvar arbetsboken efter sin far Johan Taikon (1877–1947). Hon berättar:
Jag har pappas rekommendationsbok, den är väl så här i storlek, så tjock. Det är min käraste ägodel. Goda vitsord från regementen i hela landet här. Från Stockholm till Skåne och Norrland. De har skrivit om det arbete han utförde, ofta förtenningar.
Det står att ”härmed vill vi tala om att han har gjort…Johan Taikon har gjort ett fullgott arbete som vi är väldigt nöjda med”. Han var noga pappa. Och sedan står det deras stämpel. Många regementen. Smålands kungliga regemente. Och Claus hotell, Berns, apotek ...
Rosa Taikon donerade arbetsboken till Hälsinglands museum, och det finns även en kopia i Katarina och Rosa Taikons samling på Riksarkivet. På webbplatsen Digitalt museum kan du läsa mer om arbetsboken i Hälsinglands museums artikel Johan Taikons arbetsbok Länk till annan webbplats..
I arbetsboken finns anteckningar från året 1910–1935. Några exempel på anteckningar från boken:
15 april 1910: Reparation av kittlar och kastruller, A. Brötlings konditori & café, Norrköping
21 december 1925 Förtennings- och reparationsarbeten på koppar- och bleckkärl, Kungl. Jönköpings regemente
15 augusti 1937: Taikons orkester engagerade under två helger för dansmusik, Nöjesfältet, Sörböle Skellefteå