Josef Taikons arbetsbok

Den bevarade arbetsboken från Matei Josef Cori och Pepi Josef Peter Taikon är ett historiskt dokument som berättar om vilka villkor som formade romska familjers liv under ett halvt sekel, vid 1900-talets första hälft. 

Karta med kartnålar och streck samt en handskriven anteckningssida.

Arbetsbokens anteckningar visar att familjen Taikon år 1903 flyttade åtminstone ett tjugotal gånger. Året inleddes i Sondrio, Italien och avslutades i Frankrike. Längst upp på sidan från arbetsboken syns notering från borgmästaren i den franska staden Appilly.

Arbetsboken tillhörde från början Matei Josef Cori Taikon (1869–1924). Den gick sedan i arv till och användes av sonen Pepi Josef Peter Taikon (1901–1948) för att sedan gå vidare i arv inom familjen till sonen Borta. Den äldsta anteckningen i arbetsboken är från år 1897 och den sista från år 1947.

När man detaljstuderar anteckningarna i arbetsboken så går det att se att familjen ofta reste i brukstrakter, i Bergslagen och mellan de småländska glasbruken och de uppländska bruken. Här tycks det ha funnits gott om arbetstillfällen. De följde även inlandsbanan och stannade i stationssamhällena i Jämtland. Dessa platser var säkert bra ställen att få mycket publik vid musik- och dansföreställningar. Ibland stannade familjen på större gårdar eller regementen i 1–2 veckor för att utföra större förtennings- och reparationsarbeten. Det går att se att familjen under sena 1800-talet och tidiga 1900-talet genomförde långa återkommande resor i Norge och ner på kontinenten, till Frankrike och Italien, för att sedan efter att ett inreseförbud införts för utländska romer 1914 uteslutande rörde sig inom rikets gränser. Efter unionsupplösningen med 1905, reste de heller inte på samma sätt i Norge längre.

På rörelsekartan kan du genom anteckningarna i arbetsboken följa Matei Josef Cori Taikon under ett antal år i början av 1900-talet, både innan och efter inreseförbudet 1914:

Omdömen och tillståndsgivning

I den första anteckningen från 1897 uppges att familjen Taikon med sällskap har uppehållit sig i 4 dagar i Halsberg (Hallsberg), och en NA Hagberg (ordf) intygar att de under tiden har ”uppfört sig utan klander”. I noteringarna i boken återkommer uppgifter om var, när och hur länge familjen vistats på en plats. I anslutning till dessa uppgifter lämnas även ofta ett värdeomdöme om hur de har uppfört sig. I omdömena förekommer formuleringar som att de har ”uppfört sig väl och utan någon som hälst anmärkning”, ”uppfört sig nyktert och ordentligt” eller att de uppfört sig ”anständigt”.

Om det var ämbetspersonerna själva som tog initiativ till dessa värdeomdömen eller om familjen själv bad om det är svårt att veta. I en notering står det dock att personen ”på begäran” skrivit om familjen Taikons vistelse i Norrköping. Eftersom arbetsböckerna var den dokumentation som man kunde visa upp, är det kanske rimligt att anta att det var viktigt att få någon form av betyg och att detta sedan kunde användas vid förhandlingar om uppdrag och i sökandet efter en plats att slå läger. Det förekommer inga negativa omdömen och utlåtandena följer ett ganska likartat mönster. De flesta är formella och kortfattade. Det förefaller som att rapportörerna ofta imiterar omdömet som föregår ens eget med viss variation. Det är olika myndighetspersoner eller landägare som ger tillstånd och rekommendationer. Endast en är kvinna, Jenny Gustafsson, som är stadsfiskal i Hedemora när familjen Taikon vistas där 14/10 – 1/11 1938. Hon skriver i arbetsboken att familjen vistats i Hedemora stad utan anmärkning, sätter dit drätselkontorets stämpel och skriver under.

Några anteckningar står ut genom att de är mycket positiva rekommendationer, såsom denna från Fittja, söder om Stockholm 1923:

Härmed intygas att det här omförmälda familjer under sin vistelse i Fittja, Stockholms län, uppträtt på ett för dem Hedrande sätt, ävenså att allmänheten fått sympatier för familjen under de fjorton (14) dagar de vistats här och utfört god musik. Rekommenderas!

Fittja den 20/8 1923

Sigfrid Eklöw

Polisman i Tumba Landsfiskalsditr.

Från Huddinge i Stockholm skriver den lokala polisen 1930:

Att musikern Josef Taikon, som tiden 14 maj – 13 juni 1930 inom Huddinge socken i Sthlms län givit offentlige föreställningar icke givit anledning till anmärkningar utan att såväl han som övriga i sällskapet uppträtt på så sätt att de vunnit sympati betygar: Polisen i Huddinge.

Anteckningarna handlar också om tillstånd för att få uppföra musikföreställningar. För detta togs oftast ut en extra avgift och uppgifter om hur mycket familjen betalat förekommer. Den 12 juni 1901 befinner sig familjen i Mjölby och betalar en avgift om ”1 kr 50 öre” för en föreställning ”betygar Knut Ljungblom, Kronolänsman”. Det förekommer även att det anges exakt tid för musikföreställningen. I juli 1902 befinner de sig i Norge vilket genererar följande notis:

Tilladelse meddeles her til at give forestilling til og med Onsdag aften fra Kl 7½ til 9½. Maa forevises vedk Lensmand

Larviks Fogderi 28 Juli 1902

P Holmlund

Ibland blir texten mer utförlig, som i Ösmo 30 augusti 1946, när Bertil Svedberg undertecknar från Sorunda distrikts landsfiskalkontor: Att musikern Josef Taikon

... gjort sig känd för ordentlighet o pålitlighet och har på intet sätt förekommit någon anmärkning rörande den Taikonska familjens levnadssätt. På grund av detta synes mig de allra bästa rekommendationer kunna lämnas.

Familjen arbetar också med förtenning och diverse reparationer, och uppgifter om sådana arbeten förekommer framförallt i den första delen av boken. Det är apotek, arbetarhem, ålderdomshem, hotell, mejerier, bryggerier och restauranger på olika håll i landet, som uttrycker sin belåtenhet med utfört arbete. Från Järnvägshotellet i Bräcke finns följande anteckning:

Herr J.C Taikon har för Järnvägshotellet Bräcke utfört förtenningsarbete omfattande hela köksuppsättningen och han har utfört detta arbete noggrant och till min synnerliga belåtenhet. Han rekommenderas med nöje hos envar som behöver ett bra arbete utfördt.

Bräcke den 1.7 1921

Sven Lindskog

Källarmästare

I Brunflo utförde de arbete åt ett mejeri 1926:

Familjen Taikon har utfört förtenningsarbeten för mejeriet härstädes, bl.a. 1 st mjölkbasäng, i pastör à mjölkkylare à gräddkylare, alla arbeten blivit utfört till min belåtenhet.

Brunflo d 30/8 1926

[stämpel:] Brunflo Nya Mejeri Aktiebolag

A.E. Jonsson

Arbetsboken som förmedlare av budskap

En intressant odaterad anteckning, förmodligen är den gjord någon dag efter 26 oktober 1920, då anteckningen innan var från i Backe, Ramsele socken. Där står: ”Lundmark! Har mitt lof att tälta å Lägplatsen om du då i din tur tillåter så är det klart”, undertecknad El Olsson. Här ser vi ett exempel på hur bofasta personer inom området kommunicerar med varandra genom noteringar i arbetsboken. Förmedlaren, utöver den materiella vittnesbörden, var herr Taikon själv som gick mellan de båda med meddelandet. El Olsson meddelar alltså sin granne Lundmark att han lovat familjen att tälta på en lägerplats, men lämnar över till Lundmark att fatta beslutet.

Begreppet undersåte

Under en viss period förekommer att benämningen undersåte används i anslutning till namnet. Undersåte betyder ”medborgare i en viss stat” och pekar samtidigt ut att en person är underlydande i relation till makten (i det här fallet till kungamakten).

Första gången begreppet undersåte nämns är år 1903 och där intygas ”Att för en föreställning här i staden bevillningsafgift blifvit utaf utländske undersåten C Tancon erlagd med En krona 50 öre intygar, Norrtälje den 21 juli 1903 Anders Esbjörnsson, Tf Borgmästare”. Här markeras att Josef Taikon är en utländsk undersåte, det vill säga att han inte är svensk. Men ganska snart förändras detta och i januari 1909 beskrivs Josef som ”svensk undersåte” och gör så ända tills begreppet upphör att användas under år 1924.

Följ Matei Josef Cori Taikon genom Europa

På rörelsekartan kan du utifrån anteckningarna i arbetsboken följa Matei Josef Cori Taikon och hans familj under ett antal år i början av 1900-talet.

Läs hela arbetsboken

Arbetsboken har skannats och digitaliserats och du kan läsa den i sin helhet som pdf. I ett separat dokument finns en transkribering till texten.