Ortnamn på meänkieli

I Norrbottens län finns många meänkieliska ortnamn och namn med meänkieliskt ursprung.

Blå vägskylt.

De svenska ortnamnen Haparanda och Niemisel har båda tornedalsfinskt/norrbottensfinskt ursprung och den förstnämnda orten heter på meänkieli Haaparanta medan sistnämnda ortens namn kommer från ett historisk tornedalsfinskt/norrbottensfinskt *Niemisuanto.

Den ursprungliga finskan i Norrbotten, som tidigare kallades tornedalsfinska eller norrbottensfinska är sedan år 2000 ett officiellt minoritetsspråk i Sverige och benämns meänkieli.

Meänkieli har sitt traditionella utbredningsområde i Norrbottens län – i Kiruna, Gällivare, Pajala, Överkalix, Övertorneå och Haparanda kommuner och även i den nordostligaste delen av Jokkmokks kommun. I dessa områden finns många meänkieliska ortnamn och namn med tornedalsfinskt/norrbottensfinskt ursprung. Tidigare har tornedalsfinska/norrbottensfinska även talats i det område som nu är Kalix, Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner. I dessa kommuner finns en del ortnamn med tornedalsfinskt/norrbottensfinskt ursprung.

Vanliga meänkieliska ortnamnselement

Vanliga meänkieliska ortnamnselement i områdena är lompolo 'tjärn', mella ´strandbrink´, suanto 'sel' och väylä 'stor älv'.

Inlånade namn från tornedalsfinska/norrbottensfinska

Anpassningen till svenskan från tornedalsfinska/norrbottensfinska kan se ut på olika sätt:

  • Hela eller delar av namnet anpassas efter svenskan i uttal och stavning.
    Exempel: Kölmjärv som är en anpassning från det tornedalsfinska/norrbottensfinska Kylmäjärvi och Nemjärv som är en anpassning från ett tornedalsfinskt/norrbottensfinskt *Niemijärvi.
  • Namnet tolkas helt eller delvis om efter ord som redan finns i svenskan.
    Exempel: Hednäset som är en försvenskning av det tornedalsfinska/norrbottensfinska Hietaniemi (betyder egentligen ’sandnäset’) och Alkullen som är en försvenskning av det tornedalsfinska/norrbottensfinska Alkkula.
  • Namnet får ett förklarande tillägg på svenska när det ursprungliga namnet mest blir förknippat med bebyggelsen.
    Exempel: Morjärvträsket från ett tornedalsfinskt/norrbottensfinskt Morajärvi och Vittjärvsträsket från ett tornedalsfinskt/norrbottensfinskt *Vittajärvi (namnleden järvi betyder ’sjö, träsk’).
  • Delar av namnet översätts till svenska.
    Exempel: Niemisel från ett tornedalsfinskt/norrbottensfinskt *Niemisuanto och Kukkolaforsen från det tornedalsfinska/norrbottensfinska Kukkolankoski.
  • Hela namnet översätts till svenska.
    Exempel: : Mårdsel från det tornedalsfinska/norrbottensfinska Näätäsuanto (näätä ’mård’) och Lomträsk från det tornedalsfinska/norrbottensfinska Kaakkurijärvi (kaakkuri ’smålom’).

Några ortnamn med tornedalsfinskt/norrbottensfinskt ursprung

Haparanda (stad i Norrbotten) svensk form av det tornedalsfinska/norrbottensfinska Haaparanta bildat av haapa 'asp' och ranta 'strand'.

Kallax (tätort och flygplats i Norrbotten) svensk form av ett äldre tornedalsfinskt/norrbottensfinskt *Kalalaksi bildat av kala ´fisk´ och laksi, äldre form av det nutida lahti ´vik´.

Pajala (tätort i Norrbotten) ”svensk” och meänkielisk form. Bildat från personnamnet Pajainen som var byns förste nybyggare. I personnamnet ingår paja 'smedja' och i ortnamnet den boplatsangivande ändelsen -la.

Några inlånade ortnamn i meänkieli

Det meänkieliska Sappisaasivaara som är en anpassad form av det nordsamiska namnet Čáhppesásevárri.

Det meänkieliska Nattavaara som är en anpassad form av det lulesamiska namnet Nahtavárre.

Det meänkieliska Preiviikinlahti som är en anpassad form av det svenska Bredviken.

Läs mer om meänkieliska ortnamn

Wande, Erling, 1999: Finska och tornedalsfinska ortnamn i Sverige. I: Migration och mångfald. Essäer om kulturkontakt och minoritetsfrågor tillägnade Harald Runblom. Uppsala. S. 348–367.