Anders Eliasson, Elias Ambjörnsson och ”Kaffe-Kalle” Niklasson

Hölen i Ytterby socken tycks vara en gård som genom åren ljudit av sång och musik. I Isofs arkiv i Göteborg hittar vi upptecknade visor från tre olika spelmän som bodde där.

Anders Eliasson Elgengren

Anders Eliasson Elgengren (ibland Eljegren eller Elgegren) föddes den 1 maj 1801 på gården Hölen i Ytterby socken strax väster om Kungälv och när han avled 1875 bodde han på samma gård. Han var gift, hade fyra barn och arbetade som klockare och skollärare i Röra.

På arkivet i Göteborg finns en visa efter Anders Elgengren som skickades in till arkivet 1923, Klockare Elgengrens visa. Det är en lite udda kärleksvisa, men typisk för sin genre. Visan är nämligen ett akrostikon, en vistyp som har släktskap med korsord. Inledande bokstav i varje vers bildar namnet Anders Eljasson. Detta sätt att skriva har inte varit ovanligt i svenska folkvisor och genren fanns redan under antiken, något som ju är bra för musikforskningen eftersom det tack vare detta ofta går att bestämma vem som skrivit texten. Mest känd i genren är Den övergivne, där inledande bokstäver i varje vers bildar namnet Ian Erjk Lindkvist. Anders Eliasson Elgengrens visa är, som ofta i akrostikon-visor, en sorglig kärleksvisa.

En annan egenhet för visan är att den är skriven i en dorisk skala. Denna tillhör de modala skalorna, också kallade kyrktonarterna. Vanliga på medeltiden, numera förekommer dom mest i jazzmusik. Kyrktonarterna får inte fler #- eller b-förtecken för att grundtonen ändras, i princip. Det går lätt att själv pröva hur dessa tonarter låter genom att bara använda de vita tangenterna på ett piano. Börja på grundtonen och gå uppåt, C-C, D-D, och så vidare.

Elias Ambjörnsson

1929 åkte spelmannen och folkmusikinsamlaren Dan Danielsson till gården Hölen för att samla in material och han hittade då flera danslåtar och en visa efter spelmannen Elias Ambjörnsson. Denne var född 1840 i Kareby, Bollstad och avled 1937 i Hölen, Ytterby. Elias Ambjörnsson lärde sig spela vid 5–6 års ålder av sin far och även flera av hans bröder var spelmän. Socknen Ytterby verkar ha fostrat flera musiker, Dan Danielsson berättar i uppteckningen att där även fanns en annan känd spelmanssläkt, Tredalingarna. Även den legendariska vissångerskan Lena Larsson, vars insjungningar finns bevarade på Svenskt visarkiv, var från Ytterby.

Visan som är upptecknad efter Elias Ambjörnsson har lokal anknytning. Textförfattaren beskriver hur en man, Anders, går iväg och plockar enris som senare ska bli tvagor (något som används till tvagning, det vill säga tvättning) och säljas i Kungälv. Vers två av de tre verserna har inte upptecknats, upptecknaren skriver att versen inte kunde återges. Det beror troligtvis på att sagesmannen glömt den, eller att den var oanständig.

Karl ”Kaffe-Kalle” Niklasson

Den tredje personen från Hölen som återfinns i arkivet i Göteborg är Kaffe-Kalle. Karl Niklasson hette han egentligen, föddes på Hölen 1848 och avled av åldersaftyning 1936. Kaffe-Kalles smeknamn sägs i uppteckningen bero på att han var mycket begiven på kaffe. Kaffe-Kalle var en oerhört skicklig hantverkare och lantarbetare och enligt uppteckningen tog han väldigt lite betalt vilket gjorde att han inte hade egen gård utan ägnade sitt yrkesverksamma liv åt att hjälpa andra. Det berättas om hans musikalitet att: För musik hyste han ett livligt intresse och var en god sångare. Då han emellertid inte kunde traktera något musikinstrument berättas det att han i sin ungdom sjöng vid sammankomster med sina jämnåriga, och även på äldre dagar kunde man få höra honom sjunga gamla visor.