Från pandemi till permakris

Kriget i Ukraina, energikrisen, den skenande inflationen och nya klimatlarm. Många av orden på Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista har tydlig anknytning till dessa kriser. Det konstaterar språkvårdaren Ola Karlsson.

Nyordskrönika 2022. Pandemin var en riktig nyordsraket, konstaterade vi 2020 och 2021. Men just som den la sig kom nya samhällskriser som nu på samma sätt speglat ordflödet.

Från kriget i Ukraina har det framför allt rapporterats om olika förödande vapen, som kamikazedrönare. Och om Rysslands autokratisering, en utveckling vi ser i allt fler länder där delvis demokratiska system tas över av envåldshärskare med oinskränkt makt. En urholkning av demokratin varnar många också för i USA, där alltfler valförnekare vägrar att erkänna resultaten av demokratiska val.

Ukrainakriget har som bekant även lett till ett energikrig, med höga Putinpriser på energi och mat, vilket fått många utsatta att leva i både energifattigdom och matfattigdom. Det har enligt vissa spätts på av smygflation, att företag passar på att höja priserna mer än motiverat och skyller på ett allmänt högt prisläge.

I höstens val tog frågorna om energi och inflation över på bekostnad av klimatkrisen, men inte i den större samhällsdebatten. Det ser vi till exempel i listans avkarbonisering, alltså avveckla beroende av fossila bränslen, och hungerstenar, graverade stenar som blir synliga vid torka och lågt vattenstånd och som i somras dök upp i flera europeiska floder.

Permakris är nog det ord som sammanfattar världen tydligast just nu: en längre period av parallella kriser som skapar osäkerhet och instabilitet. Ska man stå ut gäller det att brösta läget – att stå ut helt enkelt – och försöka fokusera på roligare saker som att festa loss till den volymstarka musikgenren epadunk eller ta festliga bilder på sig själv i ett selfiemuseum.

Flera av orden på listan är typiska för dagens ordtrender. Kamikazedrönare, eller självmordsdrönare som de även kallas, ansluter sig till sammansättningar som drönarattack, drönarfotograf, drönarracing, drönartaxi och superdrönare. 2020-listans krympflation, att innehållet i förpackningar medvetet minskas utan att priset sänks, fortplantas i år till smygflation men även till snikflation, att företag istället för ökade priser sänker kvalitet, rabatter och service på produkter och tjänster. Och Barbiecore, en modestil som efterliknar Barbiedockans rosa klädstil, har sällskap av cluttercore, cottagecore, fetishcore och många andra core-ord för stilar och trender.

Det kanske mest produktiva ordet de senaste åren är nog ändå skuld i betydelsen ’eftersatt behov’. Pandemin har gett en allmän pandemiskuld, där vårdskulden och kulturskulden bara ökat medan den passkuld som ressugna svenskar skapat äntligen minskat. Värst är ändå de rika ländernas klimatskuld till fattiga länder – som nu kräver ett klimatskadestånd.

Många av dessa sammansättningar finns inte med i själva nyordslistan, som ju bara är ett litet urval av ord som blivit vanligare på senare tid. Saknas gör även många ord som blivit vanligare men som faktiskt är för gamla för att vi ska ta med dem. Det gäller till exempel fossilgas, oskuldsoperation och det i valdebatten så frekventa modeuttrycket röda linjer i betydelsen gränser eller förbud.

Nyord måste inte vara purfärska, men de ska inte heller vara för gamla. Var den gränsen går är inte alltid så lätt att avgöra. Vår förhoppning är att vi ändå lyckats välja ut ord som hyfsat väl sammanfattar 2022.