Hybridlivet är det nya normala

Coronabubbla, maskne, vaccinnationalism – även i år sätter coronans framfart tydliga spår i nyordslistan. Det konstaterar språkvårdaren Ola Karlsson.

Nyordskrönika 2021. Pandemin styr även över nyordslistan 2021. Vi må ha lämnat karantänen i coronabubblan bakom oss, och det mesta av hybridarbetet sker nu på kontoret snarare än hemifrån. Men många lider fortfarande av symptom från postcovid eller maskne, alltså hudutslag efter långvarigt maskbärande. Andra känner fono – fear of normal – en oro över återgången till det gamla. Värst är det ändå för generation corona, alla unga vars skolgång och arbetsmöjligheter har påverkats av pandemin.

Coronans framfart kommer att ge avtryck även i framtiden. Vi lär få vänja oss vid hybridmöten, alltså möten som är både fysiska och digitala, med efterföljande zoomtrötthet. Och de som definitivt är här för att stanna är alla de coronahundar som vi har skaffat det senaste året.

Vi får också vänja oss vid klimatorden, som blivit fler igen när vi nu närmar oss en tippningspunkt – en oåterkallelig brytpunkt i klimatförändringarna. Nu är det hög tid att sluta svinna, att kasta mat och saker i onödan, och i stället nyttja butikernas svinnlådor med snart utgången mat och sikta på nettonollmål, alltså utsläpp som inte bidrar till uppvärmningen.

Möjligen kan koldioxidsugar, som fångar in koldioxid från luften, bidra till en mer positiv utveckling. Liksom att vi med återförvildande försöker återställa naturen som den var innan människan förstörde den.

Nyordslistans syfte är inte bara att lyfta fram ord som sammanfattar samtiden, utan lika mycket att peka på aktuella ordbildningstendenser. Listans gangfluencer representerar till exempel inte bara den aktuella kopplingen mellan våldskultur och så kallad gangsterrap, utan är också ett exempel på den rika nyordsbildningen med (in)fluencer: en hundfluencer är hundexpert, greenfluencern pratar miljö, finfluencers ger finanstips och så vidare.

På samma sätt har hybridarbete och hybridmöte fått sällskap av en stor mängd andra hybridord, som hybridkonferens, hybridmässa och hybridkontor. Flest, utan konkurrens, är ändå alla nya vaccinord. Utöver listans vaccinpass och vaccinnationalism, det vill säga prioritering av de egna medborgarna i den globala tilldelningen av doser, kan listan egentligen göras hur lång som helst: vaccincocktail, vaccindiplomati, vaccinklyfta, vaccinkonsert, vaccinturism och mutationsvaccin är bara några exempel.

Utöver fono, gangfluencer och gaslighta är det i år få ord som är engelska direktlån; desto fler är så kallade översättningslån, som tippningspunkt (efter engelskans tipping point) och zoomtrötthet (efter Zoom fatigue). Enligt en undersökning i Språktidningen 4/2020 är det generellt hälften av orden på nyordslistorna som har sitt ursprung i engelskan. Det väcker ofta negativa reaktioner: varför så mycket engelska? Jo, helt enkelt för att många nya ord är engelska lån. Det är naturligt att vi i svenskan tar in främmande ord för nya fenomen först; senare försvinner de ofta, eller får en mer svensk benämning. Inte heller gör de engelska orden svenskan till ett fattigt språk, för alla språk har lika stora möjligheter att skapa ord.

Om vi vill ha fler svenska ord för det som vi vill tala om, och snabbare, är det allas ansvar att skapa dem!