Alla helgons dag

I äldre tid var alla helgons dag en dag att hedra just helgonen. I vår tid handlar helgdagen framför allt om att minnas de döda.

bild från kyrkogård i skymning där det brinner ljus på nästan alla gravar

Bild från Skogskyrkogården i Stockholm vid alla helgons dag år 2017.

Alla helgons dag är en kyrklig helgdag som är rörlig i almanackan och infaller på lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Sedan den katolska tiden innebär alla helgons dag att de helgon som inte har en egen dag i almanackan hedras. Dagen noteras redan i det så kallade Vallentunakalendariet 1198. Vid en almanacksreform 1772 togs dagen bort som helgdag, men återinfördes 1953.

Helgdagen kallas alla helgons dag, och helgen, det vill säga fredag kväll plus lördagen och söndagen, kallas ibland för allhelgonahelgen; ofta säger man i talspråk bara allhelgona. Fredagen före denna lördag kallas allhelgonaafton.

Ljusen på gravarna

Alla helgons dag är i vår tid en dag då många besöker sina anhörigas gravar och pryder gravarna med bland annat ljus. Första gången detta bruk uppstod i Sverige är, såvitt man vet, på 1920-talet på Värmdö kyrkogård.

I en undersökning gjord i början av 1960-talet visade det sig att gravljus vid alla helgons dag förekom på 91 procent av landets kyrkogårdar. I dag är siffran gissningsvis 100 procent.

Andra arrangemang på kyrkogårdarna

I dag förekommer det på många håll att kyrkor hålls öppna på kvällen före alla helgons dag, att det spelas musik och serveras kaffe. Vissa större kyrkogårdar anordnar också kyrkogårdsvandringar.

Lästips

Rehnberg, Mats 1965: Ljusen på gravarna och andra ljusseder. Stockholm: Nordiska museet.

Alla själar och helgons dagar

Det är lite rörigt att hålla isär de olika dagarna som har med alla helgon och alla själar att göra – de ligger nära varandra i almanackan i månadsskiftet oktober/november.

De högtider som uppmärksammas mest är helgdagen alla helgons dag (lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november), och halloween (31 oktober). Men utöver dem firas inom kyrkan även den ursprungliga allhelgonadagen (1 november) och alla själars dag (söndagen efter Alla helgons dag enligt Svenska kyrkan, eller den 2 november enligt romersk-katolsk tradition.)

Alla helgons dag och allhelgonadagen

Ursprungligen är Alla helgons dag och allhelgonadagen samma högtid och firades den 1 november. Vid en kalenderreform 1772 togs dagen bort som helgdag, men togs tillbaka år 1953. När Alla helgons dag återinfördes som helgdag bestämdes att den alltid skulle infalla på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Man ville emellertid inte inkräkta på kyrkans rätt att fira denna högtid på den traditionella dagen, den 1 november, som kallas för allhelgonadagen och som vanligen infaller på en vardag. Därför finns båda dessa dagar i almanackan.

Alla själars dag

I Svenska kyrkan firas sedan ett kyrkligt beslut år 1983 Alla själars dag dagen efter Alla helgons dag. Den infaller därför på söndagen efter Alla helgons dag. Först år 2003 återkom namnet Alla själars dag i den evangeliebok Svenska kyrkan använde. Inom den romersk-katolska traditionen firas dagen den 2 november, dagen efter allhelgonadagen. Dagen ägnas åt de dödas minne och har funnits med i det romersk-katolska kyrkoåret sedan år 998, efter ett beslut av abboten Odilo i Bourgogne.

Halloween

På senare år har många tagit upp amerikanska festseden att fira halloween den 31 oktober och som i dag står med i många kalendrar. Denna helg firades ursprungligen på allhelgonaafton, såsom det amerikanska namnet halloween anger. Det står för all hallows eve, ’alla helgons afton’.

Relaterat innehåll

Publicerad 17 oktober 2020
Senast uppdaterad 19 december 2023