Emma å Lagerman (Rudegull seglar bort med sin trolovade)

1. Emma å Lagerman, de möttes på en bro
Där lofva de hvarandra sin ära och sin tro
Men i rådom tid.

2. Å Lagerman gaf Emma de gullringar fem
Å Emma gaf Herr Lagerman sin ära, tro igen
Men i rådom tid.

3. Å Emma gav Herr Lagerman de röda gullband
För det han skulle rejsa bort i främmande land

4. Å Emma frågt' Herr Lagerman hur länge ska jag för din räkning gå
Ja, det skall du göra, ja, jämt i åtta år

5. Men när de åtta åren förbigångna är
Då gifter jag mig, om jag får någon kär

6. Å Lagerman han lossade det skeppet ifrån land
Å Emma hon stånda på saltan sjöstrand

7. Men när som det led på det åttonde år
Både hennes äldsta bröder, de lade på ett råd

8. Hvem ska vi gifta syster Emma till i år
Till Tore, till Tore med all sin gods å gård.

9. Å förr än jag tar Tore med all sin gods och gård
Förr tar jag lilla Lagerman allt med sin lilla båt.

10. Å förr än jag tar Tore med all sin gods och prakt,
Så tar jag lilla Lagerman med all sin lilla jakt

11. De firade det bröllopet i dagarne två
Men inte ville Emma till rike Tore gå

12. De firade det bröllopet i dagarne tre
Men inte ville Emma på rike Tore se

13. De firade det bröllopet i dagarne fem
Men inte ville Emma till rike Tores säng

14. De firade det bröllopet i dagarne sju
Men inte ville Emma bli rike Tores brud

15. Å Emma hon tittar genom fönstergluggen ut
Der fick hon se de segelen båd' gula å hvit.

16. ...
Ja, de äro lilla Herr Lagerman lik.

17. Å Emma hon tittar utpå böljan den blå
Jag tror det är Lagerman som seglar deruppå.

18. Der fick hon se de segelen båd röda å blå
Ja dem har jag virkat med mina fingrar små.

19. Och om jag hade mig en fulltrogen vän
Som redo ned till sjöstranden och kommo snart igen.

20. Hennes yngsta broder var henne så huld
Han redo ned till sjöstranden och kom igen på stund.

21. Och hör du lilla svåger båd' fager och fin
Hur står det till med Emma, kär' fästemö min

22. Å väl står det till med Emma kär fästemö din
De fira hennes bröllop med mjöder och vin

23. Å Lagerman han bannade den böljan så blå
Som inte slogo skeppet i tusen smulor små

24. I tre veckors tid låg jag sjuker under ö.
Förbannad var den stund, då jag inte kunde dö.

25. Å Lagerman, å Lagerman, du svärjer icke så
Ty Emma är lik' go' fästemö, som hon varit förr.

26. De firade det bröllopet i dagarne två
Men inte ville Emma till rike Tore gå

27. De firade det bröllopet i dagarne tre
Men inte ville Emma på rike Tore se

28. De firade det bröllopet i dagarne fem
Men inte ville Emma till rike Tores säng

29. De firade det bröllopet i dagarne sju
Men inte ville Emma bli rike Tores brud.

30. Å hör du lilla svågeren, du låne mig din rännare röd
För Emma vill jag strida intill min bleka död.

31. Å när de kommo till rike Tores hus
Med utdragna sablar och utsläckta ljus.

32. Å när som detta bullret påstodo som mest
Då blef Emma stulen och satter uppå häst.

33. Helsa nu gästerna så mycket ifrån mig
De tage till gode och gånge hvar till sig.

34. Å helsa nu Tore så mycket som I kan
Han aldrig i världen skall bli min äkta man.
Men i rådom tid.