Artur

Artur är ett keltiskt namn (inlånat via engelskan) av omdiskuterat ursprung. Möjligen innehåller namnet ett keltiskt artos ’björn’ eller ett romerskt släktnamn Artorius. Även ett nordiskt Arnþor, sammmansatt av Ar(i)n- 'örn' och ‑tor 'dunder, åska; guden Tor' kan komma i fråga.

Formen från 1289 är en latinisering, som förekom i Norden spridd genom sagan om kung Artur och riddarna kring runda bordet.

I den rikssvenska almanackan 13/4 och i den finlandssvenska 31/10.

Typ: mansnamn
Tidigast belagt: 1289 Arturus
Starkaste tidsperiod: 1900—19

Om namnen

Texten på sidan är hämtad från Förnamn i Sverige – kortfattat namnlexikon av Eva Brylla. Eftersom boken publicerades redan 2004 har delar av innehållet blivit föråldrat. Det gäller bland annat vissa termer, uppgifter om namnens nuvarande popularitet och deras ålder i Sverige. Arbete pågår på Isof med att ta fram en ny, reviderad upplaga av lexikonet, och vi planerar att uppdatera innehållet på webbplatsen under hösten 2021.