Tykobrahedag

Känns det som att allt går snett i dag? Inte undra på – 11 januari är ju den värsta tykobrahedagen av dem alla!

Tre gulnande handskrivna blad

Bondepraktikan i en upplaga från 1662. På bilden syns försättsbladet och de två sidorna med rubriken "Notationes om förkastade dagar" (sid 99-100). Boken finns på Kungl. biblioteket och går att läsa i digital form på Litteraturbanken.se. Klicka på bilden för att komma direkt till boken.

Otursdrabbade dagar

Tykobrahedagar (även kallade förkastade dagar eller egyptiska dagar) är datum som ansetts vara särskilt otursdrabbade – i Bondepraktikan listas 33 stycken sådana dagar under året.

Ska man tro Nordisk familjebok från sent 1800-tal ska den 11 januari vara ”värst förhexad” av dem alla.

Numera avses med uttrycket tykobrahedag mer allmänt en dag då allting går snett för någon.

”Äro ganska farlige”

Bondepraktikan varnar att ”33 dagar i året skola alla människor sig taga till vara, ty de äro ganska farlige”. Där står otursdagarna under benämningen förkastade dagar, uttrycket tykobrahedag kom till senare.

I Bondepraktikan finns flera föreställningar om otursdagarna. Den som flyttade eller bytte arbete en sådan dag ”är alltid bedrövad” och den som reste utomlands kom sällan hem igen och ”skall mycket ont utstå”. Säkrast var också att undvika att gifta sig eller bli sjuk på en förkastad dag.

Ursprunget till Bondepraktikans lista över olycksdagar är olika serier av dagar som astrologer presenterat i olika sammanhang sedan åtminstone tidig medeltid.

Namn efter den danska astronomen

Fotografi av målning föreställande man i svarta kläder och pipkrage

Astronomen Tycho Brahe. Foto: Skokloster slott (PDM).

Benämningen tykobrahedag (Tycho Brahe-dag) är känd sedan början av 1800-talet och finns även i danskan.

Kopplingen till den danske 1500-talsastronomen Tycho Brahe är dock ganska svag. Brahe sägs ha fått i uppdrag av kejsaren Rudolf II i Prag att fastställa vilka dagar på året som var mest otursamma. Han ansågs dessutom själv ha varit otursförföljd.

Möjligtvis går uttrycket tykobrahedag tillbaka på något av detta eller så syftar det mer allmänt på Brahes verksamhet som astrolog och att vissa dagar brukar utpekas som olycksbådande i astrologin.

Trettiotre till antalet

Tykobrahedagar enligt Bondepraktikan

  • januari: 1, 2, 4, 6, 11, 12, 19
  • februari: 11, 17, 18
  • mars: 1, 4, 14, 15
  • april: 10, 17, 18
  • maj: 7, 15, 18
  • juni: 6
  • juli: 17, 21
  • augusti: 2, 10
  • september: 1, 18
  • oktober: 6
  • november: 16, 18 (6, 18 i äldre upplagor)
  • december: 6, 11, 18

Bondepraktikan

Bondepraktikan är en slags handbok för bönder som främst redogör för väderspådomar utifrån de tolv juldagarna. Boken gavs ut första gången i Tyskland år 1508 och den första svenska översättningen kom år 1662. Fram till slutet av 1800-talet kom flera svenska upplagor. I samband med de svenska versionerna av Bondepraktikan har det lagts till avsnitt med vädertydor och väderleksmärken från svensk folktradition.

Den första svenska bondepraktikan ska ha sammanställts av författaren Andreas Johannis Arosiandrinus. Den finns att läsa på Litteraturbanken.se, och har den fullständiga titeln En lijten Book, Som kallas Bonde-Practica, Eller Wädher-Book, Innehållande någhra sköna Reglor, huruledes man skal känna och lära heela Åhrens Lopp, alltijdh warandes åhr ifrå åhr Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..