Studentfirande

Sjung om studentens lyckliga dag! Studentmössan finns kvar, men annars har studentfirandet förändrats mycket sedan den gamla studentexamens dagar.

Den gamla skolans studentexamen

Studentexamen har sitt ursprung i 1600-talets avgångs- och inträdesprov från gymnasiet till universitetet. 1862 flyttades slutexamen, som under åren 1878–1905 gick under namnet mogenhetsexamen, till läroverket. Slutexamen bestod av skriftliga och muntliga prov som övervakades av en censor, vanligtvis en professor eller annan företrädare för högre utbildning och utsedd till uppdraget av regeringen. Denna censor godkände eller underkände eleverna och för att få gå vidare med de muntliga proven måste de skriftliga klarats av först.

Jag tog studenten i juni 1940 med muntliga förhör inför censorer och allt som hörde till på den tiden. Vi var alla klädda i smoking och när vi av lärarkollegiet fått veta om vi klarat 'muntan' tog vi på oss studentmössan och sprang ut i samlad tropp till väntande släkt och vänner. Där hängdes blommor om halsen precis som sker idag c:a 70 år senare. Ledsamt nog var det ibland några av 'abiturienterna' som inte klarade 'muntan' och därför fick smyga sig ut bakvägen med studentmössan i en påse.

Berättat av: Man född 1922, Västergötland (arkivnummer DAGF 1105:1)

Studentmössan arv från 1800-talet

Den elev som skulle avlägga studentexamen i det gamla gymnasiet (fram till 1968) kallades abiturient. Abiturientmössan som bars innan studentexamen var försedd med olika deviser, emblem och tofsar som symboliserade studentskrivningarnas resultat.

1862 blev studentmössan ett märke för att man hade tagit examen. Studentmössan bärs även i övriga Norden, men ser olika ut och i Sverige finns det till exempel en särskild Lundamodell. Bland de företag som i dag säljer studentmössor finns det en mängd tillval och man kan bland annat välja mellan att ha fodret i svenska flaggans färger eller få ett eget foto upptryckt, olika brodyrer, gravyrer, kokarder och pins.

Jag kommer att ha min mammas gamla. Kände inte för att lägga ut 600 på en likadan fast ny mössa.

Berättat av: Kvinna född 1994, Västergötland (arkivnummer DAGF 1903:1)

Den är av kashmir. Vit topp med naturemblem fastsatt. Blårand kant. Mitt namn i guld där fram. Guldemblem med saffir i mitten. 2012 i guld därbak. Guldrand kant. Svart skärm. Sveriges flagga på insidan.

Berättat av: Man född 1993, Västergötland (arkivnummer DAGF 1902:87)

Köpte den dyraste studentmössan jag hittade. Mycket krimskrams.

Berättat av: Man född 1992, Värmland (arkivnummer DAGF 1902:122)

Män länge i majoritet

Från år 1870 tilläts kvinnor att ta studentexamen som privatister, men vid sekelskiftet 1900 var de statliga läroverken fortfarande stängda för kvinnor. Därav var det främst män och dessutom ganska få som avlade studentexamen. 1927 beslutade riksdagen att läroverken skulle öppnas för kvinnor och först i mitten av 1960-talet var det lika många kvinnor som män som tog studenten.

Realexamen och studentexamen

1905 delades läroverket upp i det lägre stadiet med sexårig realskola (från 1928 med realexamen som bestod av skriftliga och muntliga prov, oftast i fyra ämnen), och det högre fyraåriga gymnasiet som byggde på realskolans femte klass och avslutades med studentexamen.

Realskolan avskaffades successivt mellan åren 1950–1972 i och med att parallellskolesystemet (folkskola, fortsättningsskola, realskola) ersattes av enhetsskolsystemet, och den nioåriga grundskolan blev obligatorisk.

Studentexamen avskaffades 1964

1964 beslutade riksdagen om att avskaffa studentexamen och 1968 tog de sista eleverna studenten enligt den gamla skolan, med prov och övervakande censor. Studentexamen ansågs föråldrad och avskaffades av pedagogiska, politiska/sociala och praktiska skäl eftersom man ville införa ett mer effektivt system. Studentexamen ersattes med slutbetyg, studentskrivningarna med centrala prov men trots den examensfria utgången kallas det fortfarande studentexamen. I de övriga nordiska länderna har man fortfarande studentexamen i gamla skolans anda.

Sjungom studentens lyckliga dag!

Vid sidan av “För vi har tagit studenten” hörs i studenttider ofta ”Studentsången”. Texten är skriven år 1851 av Herman Sätherberg till Prins Gustafs musik.

Sjung om (eller Sjungom) studentens lyckliga dag,
låtom oss fröjdas i ungdomens vår!
Än klappar hjärtat med friska slag,
och den ljusnande framtid är vår.
Inga stormar än
i våra sinnen bo.
Hoppet är vår vän,
vi dess löften tro,
när vi knyta förbund i den lund,
där de härliga lagrarna gro!
där de härliga lagrarna gro!
Hurra!

Sjungom och låtom

Inledningen till sången är omdiskuterad, och det är oklart om det från början stod sjung om eller sjungom. Det finns belägg för att det stod sjung om i tidiga texter och med tiden har båda varianterna förekommit.

Sjungom är 1 person plural imperativ. Betydelsen är ’låt oss sjunga’. I andra raden står det låtom. Det verkar lite konstigt med sjungom, för man säger ju antingen sjunga om något eller besjunga något. Men man får tänka på att det är poesi, och då kan man tillåta sig sådana grammatiska avvikelser. Hur som helst blir innebörden densamma, vare sig man sjunger sjungom eller sjung om.

Lagrar som gror

Från början stod det i vårt sinne, men det har ändrats till i våra sinnen, vilket passar bättre in i rytmen. Med lagrar menas lagerkransar, som i sin tur symboliserar ära och framgång, alltså den belöning som utmålas för studenten.