En wacker wisa (Med ängslan och Smärta min sötaste wän)

Med ängslan och Smärta

min sötaste wän när får jag

nu tala med dig när får

jag nu skoda ditt ansigt jän

när du Så bortreser jfrån

mig mäd ängSlan jag äter

mit bröd med ängslan jntill

min död --- nar du jgen

kommer Så är jag bortdöd_

Du blif kunde j stilhet min

Sötaste wän lätt jngen bedra-

ga ditt Sin Så will jag thet

Samma för Säkra jgän att

du blir aldra kiärasten min

upriktit jag alska will dig

Så länge gud unnar mig lif

bå taper och trogen j frid

och j krig---

Nu lätt os tro lofwas med

gärta och mun och gifwa warand-

dra sin hand warandra att

att alska war tid och war stund

och knyta S tiärlighet band

och Swäriga wid lif och wid död

du ar och skall blifwa min

Mö war ute du är uppa

land häller siö---

Här har du till lika mit

gerta och mun som jag nu

fram räker åt dig män om

du mig swiker jag kommer

jgen då månde thät kosta

ditt lif dät första Som

jag tog af dig war handen

Som du gaf åt mig warutij

du har Swurit mäd ära

och lif ---

Nu hörer jag Pipor och Trum-

mornas skräll nu må jag bort

skiljas från dig ak sötaste

ängäl far tusen gång wäl

gif jntet ont Röre må dig

jag wäntar på årder och bud

att fölga mäd musiken

ut mäd wärge mäd Bösse mäd

kulor och krut---

Wij losse wår ankar wij hiss nu

Säg wij losse Som wind månde

gå wår styrman han lossar

som aldrig Slor felt till

holsten Så månde wij gå

wij wore där j fäm års

tid wår Konung wij

kiänte med flit wart

land att bewara för fiendens

krig---

J holsten där lefwde wij

ärligen wid Plassen där

wänte wij få os läre äxCere

och lage os till wår fiende

Slo wille wij män gud gaf

os tidningar så wij orbof från

holsten månd få wår styrman

han lossar till Norje att gå

du är och skall blifwa min

mö warute? du är uppå

land häller Siö---

Män när jag kom till Nor-

je jag tidningar feck min

kiäreste trolofwad war bråt

jag wart då Så gjrig(?) j gärta

och Sin jag frukta Slät jntet et

ord män jag om mit orlof

då bad marskerade båd natt och

dag ty skils missan gorde mig

hastig och snar---

Ja starkt jag marskiärade

nappast kund gå dän tid de

för Prästen månd stå mit

garta och Sin war Så hårt be-

klämd därå Som gärnet be-

lägges med stål mitt gärta

och huwud war nu Snart

fädigt att brista i tu dät

kan tu betänka j gärta oh håg

Ja kom jag när de

för Prästen månd stå han

Sporde däm både därpå

på andra Spörg målet---

träde jag fram och trän-

gde mig millan däm twå

dän karlen jag snodde wäl

fast han stupa till jorden

mäd hast Så fek jag då

henne utij handen Så fast

Ja fek jag då hänne utij

handen Så Så blodet ge-

nom fingrarna Sprang

så fatar jag j wärgan och

fästet mäd och Sade därtill

min Resong min hand du

wet dän är min Godwilit du

gaf mig ju dän dät kan

du betänka j gerta och

Sin

Så pack dig på dören du

skamfulle gäst war före

wijll du sike dig här jne

eij du skall upfyllas mäd

myken last och skam än

få kiärasten din eij för

skall där Springa 3. lifw

för hänne för dig och för

mig men wem war or-

saken j Sådant et Krig