Skämtevisa från Barva (2)

1. En visa vill jag sjunga, hon går så tämmelig
Allt om den tjuren långa, han går så fasligt väl
Han är så kärleksfull
När som han kvinnfolk råkar, dem stångar han omkull

2. Han gick sig ut att fundera, så fann han på det råd
Att han skull gå till Kärrtorp, där kunn han kvinnfolk få
Men när han kom dit fram
Så var det vackert lagat, på bordet rätter mång

3. Så hälsä’n på si frillä: Goda mi lillä ros
Nu ska vi lite smillä, me bonden ä sin kos
Hon svarte: Å ja men!
De kan bli efterlåtit, kom snart min lillä vän

4. Så sätte ho Tjurn te bordet, så sätte ho sej breve
Nu ska vi lite ätä, om arbete ska ske
Å ja du talar rätt
Visst får man bättre kurage, när man får ätä sej mätt

5. När di ha äti gröten, så skulle steka fram
Nu må vi varä säkrä, för bonden han är gång
Nu må vi varä gla
Han ä långt bort i Norden, uti Filipsta

6. Men när som bäst det sutto, och glädjen var som störst
Då bonden sej insvängde, igenom dörren sprang
Nu flatnä beggis två
Vi bordet där de sutto, när bonden på dem såg

7. Så bö’ di bonn te bordet, så snöug som han var
Så börja Tjurn te smörjä* och sa han skulle gå
Till Laggetorpets smed
En yxa att stålsätta som intet fel var med

8. Nu är den visan diktad, nu är hon sjungen slut
Och bonn tog igen si hustru, å Tjurn han måste ut
Det var e stor förtret
Men jag feck ätä mej mätter, men inte feck ja mer

*Ordförklaringar
smörjä=ljuga