Det var en söndagsafton, jag klädde mig till dans

1. Det var en söndagsafton, jag klädde mig till dans
Då fick jag se de ting som gick över min sans
Då fick jag se de flickor, ja fyra intill fem
Det var en stor förnöjelse att få tala vid dem

2. De dansa och de hurra till klockan slagit tu
Men de som hemma voro de lade sig i ro
Jag lade och mig neder i ett oroligt sinn
Jag tänkte uppå vännen som förr har varit min

3. Jag låg där en stund, men hur länge det var
Jag drömde en dröm som jag tyckte va rar
Jag drömde att jag var i ett främmande land
Men vad det var för land jag ej beskriva kan

4. Jag drömde att jag var i en hage så rar
Där alla blad och blommor de mognade var
Ja mitt uti den hagen där ståndar en stor ros
Som är både röder och ”blåder” emot nord

5. Jag ser uppå de blader som vända sig mot nord
Står namn för alla gossar som icke hålla ord
Jag ser uppå de blader som vända sig mot sör
Står namn för alla flickor som göra vad de bör

6. En flicka som va knappt sina aderton år
Hon började att kamma och krusera sitt hår
Den flickan hon haver en sån däjeligen gång
En sån ljuveliger sång uppå visan som hon sjöng

Gustafs kommentar

Blåst-Brita föreläst. Melodi känd - Sjöngs mycket 1830–40.

347:45 b s.319

Fakta

Kategori: Kärleksvisor

Plats: Turinge

Samling: Gustaf Ericssons vissamling

Arkiv: Uppsala

Accessionsnummer: 347:56 115

Melodi: Melodiuppteckning finns i Nordiska Museet, Folkminnessamlingen, Folkmusik IV:3.